Idrottsläraren om flickornas kraftigt försämrade betyg

Jennie Nobelius, till höger, är idrottslärare på Göteborgs Högre Samskola och ordförande i Svenska idrottslärarföreningen.

Varför har en betydligt större andel flickor underkänt betyg i idrott och hälsa idag jämfört med för tio år sedan? Jennie Nobelius, ordförande i Svenska idrottslärarföreningen, försöker besvara den frågan i en debattartikel.

LÄS ÄVEN: Andelen underkända flickor ökar kraftigt i idrott och hälsa

Samhället har förändrats mycket under de senaste decennierna. Mer eller mindre alla elever fick i brytpunkten för drygt tio år sedan en egen smartphone. Parallellt med att telefonerna tar en allt större del av ungdomarnas vakna tid rullas även sociala medier ut i alltmer generös form. Vilken elev följer inte ett antal influensers idag? Vad har dessa influensers för värdegrund och vilka normbildande utseenden och vanor skapar de hos våra elever?

Eleverna rör sig allt mindre. Vi ser att både kondition och koordination blir allt sämre, vilket gör att viktiga skyddsfaktorer inte är desamma idag som förr. Förr kunde alla exempelvis göra en kullerbytta, vilket absolut inte är fallet idag.

”Förlorar den sociala träningen”

Vidare vet elever idag inte alltid hur de ska bete sig socialt i vissa sammanhang. Om det är en kvardröjande postpandemisk effekt eller om det är en effekt av sociala medier och telefoner, kan vi bara gissa. Små barn är inte ute och leker sociala lekar och rör sig som de gjorde förr. De förlorar den sociala träningen, konditionen och skärmarna vinner över rörelse. Att det kan finnas en rädsla att bli filmad var du än befinner dig, fanns inte heller för drygt tio år sedan.

Kroppsidealen som är normbildande påverkar våra elever, i synnerhet våra flickor. Det är mycket fake news, vi lever i en värld där vi inte vet om det är AI som producerat en film eller om det är verkligt. Om eleverna förr hade idrottsstjärnor som idoler är det nu influensers som visar skönhetsprodukter.
Om eleverna är uppkopplade drygt sju timmar varje dag och går i skolan åtta återstår inte många timmar för att idrotta, göra läxan och sova. Tragiskt nog visade nyheterna för en tid sedan att framför allt tjejer ofta somnar med mobilen i sängen och snittar runt sex timmars sömn varje natt. De behöver kanske minst åtta-nio timmars sömn för att må bra.

”Brottas med mobiltelefonerna”

Nätmobbning är också ett relativt nytt fenomen, eftersom smarttelefonerna med kamera inte fanns i varje elevs hand för drygt tio år sedan. Skolor brottas med mobiltelefonerna. Flera högstadieskolor börja samla in mobiler under hela skoldagen och de flesta skolor har mobilskåp under lektionstid. Telefonerna är toxiska. De stör fokus och inlärning när det surrar till i fickan, ligger i synfältet och suger in dig i nästa klipp för att ge dig ytterligare en dopaminkick.

Telefonerna, och det på många sätt fantastiska internet med så mycket kunskap, ger oss snabb information, men har också påverkat elevers ”attention span”. I skolan märker vi att elevers förmåga att hålla fokus en längre tid har förkortats. De är vana vid att bli matade av intryck. Skolan är absolut inte samma skola nu som den var 2010.

Mycket i skolan förändrades också med implementeringen av läroplanerna Lgr11 och Gy11. Dokumentation och krav ökade på lärare, elever och huvudman. Skolans betygssystem blev mer resultatinriktat, prestations- och utbildningsfokuserat. Stressen ökade i skolan – både för elever och lärare.

Det kan vi göra

Vad kan då skolan och vi idrottslärare göra för att motverka denna samhällstrend? Vi behöver bli bättre på att lära ut resiliens! Undervisa om stresshantering, arbeta aktivt med problemlösning av olika slag, bygga relationer, undervisa om grundläggande behov såsom hur vi bör äta och sova, få igång fysisk aktivitet (det behövs mer än skolans undervisningstimmar erbjuder), kartlägga svårigheter, arbeta med systematiskt kvalitetsarbete kopplat till hälsa, planera med eleverna hur det ska nå sina mål eller delmål. Vilka hälsoparametrar kan förbättras på din skola? Kanske kan din skola bli en Pep-skola?

Det är så viktigt att vi arbetar förebyggande och underhållande. Jag skulle vilja säga hej på morgonen till elever som inte har en energidryck i ena handen och mobilen i den andra och jag skulle vilja få in mer rörelse för alla Sveriges elever under skoldagen!

Jennie Nobelius är idrottslärare på Göteborgs Högre Samskola och ordförande i Svenska idrottslärarföreningen

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren.

LÄS ÄVEN

Skytte: Avdigitalisera idrott och hälsa i skolan

Debatt: Prioritera grundmotoriken i undervisningen

Andelen underkända flickor ökar kraftigt i idrott

Idrottsläraren om övningen som gör alla elever aktiva

Professorns tips: Betrakta rörelseförmåga som kunskap