6 av 10 lärare: Skolpolitiken följer inte lagen

Hos Riksrevisionen pågår en granskning av hur väl regeringen och skolmyndigheternas arbete följer vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – något som skollagen kräver att all utbildning baseras på.

Det vill säga att kunskap från vetenskapliga studier och lärarnas egen yrkeserfarenhet ska prägla skolan.

Så ser lärarna på skolpolitiken

I en ny undersökning från Lärarstiftelsen ger lärarna sin syn på saken.

Drygt 60 procent svarar att riksdagens och kommunernas beslut om skolpolitiken i låg eller mycket låg grad fattas baserat på dessa faktorer.

– Det krävs att politiska beslut är fattade på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att vi ska följa skollagen, säger Malin Tufvesson, generalsekreterare för Lärarstiftelsen.

Hon ger exempel på beslut som strider mot forskningen i en debattartikel i GP. Bland annat beslutet om betyg i årskurs 6, där forskningen inte kunnat visa samband mellan tidiga betyg och förbättrade elevprestationer.

Ett annat exempel är digitaliseringen.

– Skolan är en politisk stridsfråga och därför baseras mycket av politiken på ideologi. Skolan har blivit en del av det politiska spelet, säger Malin Tufvesson.

Forskningen visar att digitala verktyg kan vara störande och är sämre för läsförståelse.
Men också att de kan bidra till undervisningen.

Att forskningsresultat och politik drar åt olika håll påverkar klassrummen.

– Det påverkar lärare på flera olika sätt. Man känner att man skulle kunna jobba med eleverna på andra sätt än vad styrningen medger, och det skapar frustration. Sedan påverkar det synen på politiker, det handlar om förtroendet för dem som styr verksamheten. Lärare misstror beslut som fattas om skolan när de tycker att det saknas grund, säger Malin Tufvesson.

Så svarar olika lärargrupper

• Mest tveksamma till riksdagens beslut i undersökningen är lärare i gymnasieskolans allmänna ämnen.
  Här svarar 72 procent att besluten i låg eller mycket låg utsträckning genomsyras av skollagens krav.
• Grundskollärarna är mest kritiska till kommunernas beslut, 69 procent anser att de inte följer kraven om vetenskaplighet och beprövad erfarenhet.
• Minst skeptiska är lärare inom vuxenutbildning och fritidshem, där ändå nära hälften respektive hälften av deltagarna i undersökningen är skeptiska mot kommunbeslut respektive riksdagsbeslut.

Riksrevisionens har bland annat reagerat på digitaliseringsplanen, Skolverkets material om kollegialt lärande och att läroplanen saknar rekommendationer om vetenskapligt förankrade metoder för att lära barn att läsa.

– Vi har sett att forskare och skoldebattörer har uppmärksammat bristande vetenskaplig förankring i skolan, säger Helena Holmlund, projektledare på Riksrevisionen, till Vi Lärare.

Kravet: ”Lyssna på lärarna”

Malin Tufvesson har ett tydligt budskap till både kommun- och riksdagspolitiker:

– Det måste vara en självklarhet att ha en dialog med forskare och lärare innan politiker fattar viktiga skolbeslut. Varje felbeslut kan få enorma konsekvenser. 

LÄS ÄVEN:

Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”

Agneta Gulz om lässtriden: ”Känns som att jag tjatar”

Ny sajt om vetenskap och forskning – för alla lärare

Nu startas nytt läsråd för unga: ”Ser ett akut behov”

Premiär – ny podd om forskning för lärare