PÅ DJUPET – Elever saknar tillräckliga förkunskaper

Sedan 2018 finns lagkrav på skolor att lämna över information när elever med behov av särskilt stöd går vidare. Extra anpassningar ska skyndsamt sättas in för elever som behöver, och när de inte räcker ska rektor utreda behov av åtgärdsprogram.

Men ställt mot resultatet av en ny undersökning från Sveriges Lärare riskerar garantierna att framstå som en floskelsamling där elever faller mellan paragraferna.

Lärarna i undersökningen fick värdera hur många elever som hade otillräckliga kunskaper när undervisningen startade.

Endast ett fåtal av lärarna i undersökningen rapporterar att de helt saknar problemet.

• Fyra av tio av samtliga tillfrågade lärare anser att hälften eller fler elever saknade tillräckliga kunskaper när undervisningen startade.
• I socioekonomiskt svaga områden uppger sju av tio lärare samma sak.
• I områden som räknas som socioekonomiskt starkare ser två av tio lärare att hälften eller fler elever saknar tillräckliga kunskaper.

Pernilla Hallgren är lärare i svenska och svenska som andraspråk på högstadiet på Grindtorpsskolan i Botkyrka.

– Det är många saker som inte kommer med från mellanstadiet. Vi försöker ha överlämningar och jobba stadieöverskridande och ta upp vad de ska kunna när de slutar fyran, femman och sexan. Men när jag gör tester i sjuan har endast upp emot hälften lyckats nå målen för nationella proven i sexan, säger hon.

En del elever har inte gått i skolan i hemlandet, en del har befunnit sig på flykt.

– Det är jättesvårt när man har en klick elever som ligger långt efter i läsning och ordförråd även när de bott i Sverige i många år. De kanske kan avkoda, men förstår knappt vad de läser, säger hon.

Skolan erbjuder språkval i svenska och engelska, extra studietid, läxläsning.

– Jag måste individanpassa. Jag kan inte låta en elev läsa texter som är över huvudet på dem, men samtidigt gör jag dem en björntjänst, nästa kliv mot åttan blir ett jättekliv. Men jag har ett uppdrag och kan inte ge snällbetyg. Ibland känns det som ett Sisyfosarbete, säger Pernilla Hallgren.

Lärare med elever från socioekonomiskt starka områden är också bekanta med fenomenet.

”Betyg från nian stämmer inte alltid”

På Malmö idrottsgymnasium undervisar Daniel Johnson i tyska och engelska.

– Elevernas betyg från nian stämmer inte alltid. En kan flytande tyska medan en annan knappt kan presentera sig själv, men båda har C, säger han.

För lärarna blir det ett arbetsmiljöproblem.

– Vi har 32 elever per klass i Malmö stad i engelska, det kan vara tre-fyra som inte kan så mycket alls, några som har engelska som modersmål och jag ska få ihop det på två lektioner i veckan. Man ger inte upp, men man vill nästan, säger han.

Anna Sjögren, docent vid Institutet för utvärdering av arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser, IFAU, är en av författarna till rapporten ”Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan”. Hon tycker att det är intressant att var femte lärare i priviligierade områden också ser bristerna.

– Det är en ganska liten del av elevers skolresultat som förklaras av vilken skola eleverna går i, de avgörande faktorerna är kön, hur länge man varit i Sverige och vilken utbildningsbakgrund som föräldrarna har, säger hon.

Att de socioekonomiskt hårt belastade områdena sticker ut är däremot inte förvånande.

– Elever från starka socioekonomiska områden har föräldrar med utbildning och god ekonomi – allt är välorganiserat. De utsatta områdena har fler lågutbildade föräldrar, föräldrar som nyligen kommit till Sverige. Det är bland annat i bristande förkunskaper som de socioekonomiska skillnaderna tar sig uttryck, säger Anna Sjögren.

Sämre möjligheter till åtgärder

Lärarnas vittnesmål i undersökningen väver en komplicerad bakgrund till ett återkommande motiv: fallande Pisa-poäng och läskris.

En mängd politiska reformer har genomförts för att säkra resultaten och jämna ut förutsättningarna mellan områden som har och de som inte har.

Det handlar bland annat om likvärdighetsbidrag, läsa-skriva-räkna-garantin och lönetillägg för förstelärare i utsatta områden.

Men Sveriges Lärares undersökning antyder utebliven effekt.

– På pappret har vi blivit bättre på att se enskilda elevers behov, men vi har allt sämre möjligheter att göra något åt dem, säger Robin Smith, lärare på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm, och förste vice ordförande för Sveriges Lärare.

Eleverna får åtgärdsprogram för sent, många i årskurs nio. Majoriteten av dem som hade stöd i årskurs sex förlorar det när de börjar sjuan.

Dåliga verktyg gör att många inte upptäcks.

Specialpedagogen och författaren Inger Fridolfsson sågar det obligatoriska bedömningsstödet och kartläggningen för årskurs ett i rapporten ”Hur svensk skola missar elever som inte lär sig läsa”.

Materialet är inte träffsäkert, och tröskeln för godkänt på de nationella proven är för låg.

Stora klasser en förklaring

Kartläggningsarbetet kräver också tid av ­lärarna, tid som annars kunnat användas för undervisning.

– Det går att undervisa 28 elever i vissa ämnen, men i svenska och matte går det inte. Där behöver de ha mer tid för att nöta in det, säger Mia Kempe, lärare på S:t Pers skola i Sigtuna.

Hon menar att bristande läs- och skrivkunskaper går att förklara med stora klasser på lågstadiet – och lärare som inte hinner med.

Eleverna tenderar dessutom att backa i utvecklingen när de lämnar lågstadiet.

– Ofta blir det stökigare i fyran, eleverna har haft en och samma lärare i tre år, nu får de flera nya lärare som undervisar på olika sätt – och eleverna har blivit känsligare för det än de var tidigare, säger Mia Kempe.

– Gruppernas storlek behöver minska så att lärare med många elever med stora behov får möjlighet att hjälpa dem i sin undervisning, säger Robin Smith.

Det man i dag betraktar som godkänt hade kanske för några år sedan varit underkänt.

Men lärarna brottas samtidigt med en annan faktor: Godkäntgränserna.

– Det som man i dag betraktar som godkänt hade kanske för några år sedan varit underkänt, säger Robin Smith.

Ibland kallas det glädjebetyg – resultatet av att skolorna konkurrerar med varandra och elever och vårdnadshavare som ser lärare som kvittomaskiner som matar ut godkända betyg.

Gymnasieläraren Daniel Johnson kallar snäll-E för en björntjänst.

– Jag vet att lärarna i grundskolan har jättemycket jobb. De är inte dåliga lärare men de hinner inte med. Och då måste vi bli de elaka som sätter F, säger han.

Men att underkänna elever är ingen lätt sak.

– När det är kostsamt för skolan att sätta in extra insatser för att elever ska nå godkänt eller för att åtgärda ett underkännande och det är väldigt arbetsamt för enskilda lärare att underkänna, med krav på dokumentation och åtgärder, då gör incitamentsstrukturen att man riskerar att omedvetet flytta gränsen, säger Robin Smith.

Facket kräver omtag

Skolminister Lotta Edholm (L) har reagerat på Vi Lärares granskningar av läskrisen – och krävt att läsa-skriva-räkna-garantin ska göras om i grunden.

Skolverket har fått i uppgift att gå igenom garantin och presentera sina resultat under 2025.

Ministern vill också slopa de extra anpassningarna, och har tillsatt en utredning av både lärares dokumentationsbörda och betygssystemet.

Sveriges Lärare kräver omtag på systemnivå, utöver den solfjäder av punktinsatser som införts på skolområdet under de senaste tio femton åren.

– Vi måste ha en finansiering som utgår från behoven, säger Robin Smith.

Inte skylla på yrkeskåren

Men frågan är större än pengar. För Sveriges Lärare handlar det om regleringar. Kort sagt om att skapa möjligheter för lärare att göra sitt jobb.

För Robin Smith är det viktigt att inte skylla bristerna på yrkeskåren.

– Med tanke på hur systemet ser ut i dag är det lärares etiska inställning och moral som gör att vi inte har större problem än vad vi har. Det är lärares professionella ansvarstagande som håller ihop systemet, säger Robin Smith.

LÄS MER:

Hon får tid att extraträna eleverna: ”Krävs insatser”

Lärarna: Våra elever saknar tillräckliga förkunskaper

DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan