
I stort sett samtliga lärare upplever att åtminstone några elever hade otillräckliga förkunskaper när undervisningsgruppen startade.
Lärarna Daniel Johnson på Malmö idrottsgymnasium och Pernilla Hallgren på Grindtorpsskolan i Botkyrka vittnar om ett kunskapsglapp bland eleverna.
Kunskapsglappet
Elever slussas vidare i skolan utan tillräckliga förkunskaper, anser fyra av tio lärare.
I socioekonomiskt svaga områden upplevs problemet nästan dubbelt så stort. Det visar en ny undersökning från Sveriges Lärare.
– Jag har ett uppdrag och kan inte ge snällbetyg, säger Pernilla Hallgren, lärare i Botkyrka.
Sedan 2018 finns lagkrav på skolor att lämna över information när elever med behov av särskilt stöd går vidare. Extra anpassningar ska skyndsamt sättas in för elever som behöver, och när de inte räcker ska rektor utreda behov av åtgärdsprogram.
Men ställt mot resultatet av en ny undersökning från Sveriges Lärare riskerar garantierna att framstå som en floskelsamling där elever faller mellan paragraferna.
Lärarna i undersökningen fick värdera hur många elever som hade otillräckliga kunskaper när undervisningen startade.
Endast ett fåtal av lärarna i undersökningen rapporterar att de helt saknar problemet.
I stort sett samtliga lärare upplever att åtminstone några elever hade otillräckliga förkunskaper när undervisningsgruppen startade.
Pernilla Hallgren är lärare i svenska och svenska som andraspråk på högstadiet på Grindtorpsskolan i Botkyrka.
– Det är många saker som inte kommer med från mellanstadiet. Vi försöker ha överlämningar och jobba stadieöverskridande och ta upp vad de ska kunna när de slutar fyran, femman och sexan. Men när jag gör tester i sjuan har endast upp emot hälften lyckats nå målen för nationella proven i sexan, säger hon.
En del elever har inte gått i skolan i hemlandet, en del har befunnit sig på flykt.
– Det är jättesvårt när man har en klick elever som ligger långt efter i läsning och ordförråd även när de bott i Sverige i många år. De kanske kan avkoda, men förstår knappt vad de läser, säger hon.
”Det är många saker som inte kommer med från mellanstadiet”, säger Pernilla Hallgren, lärare i Botkyrka.
Skolan erbjuder språkval i svenska och engelska, extra studietid, läxläsning.
– Jag måste individanpassa. Jag kan inte låta en elev läsa texter som är över huvudet på dem, men samtidigt gör jag dem en björntjänst, nästa kliv mot åttan blir ett jättekliv. Men jag har ett uppdrag och kan inte ge snällbetyg. Ibland känns det som ett Sisyfosarbete, säger Pernilla Hallgren.
Lärare med elever från socioekonomiskt starka områden är också bekanta med fenomenet.
På Malmö idrottsgymnasium undervisar Daniel Johnson i tyska och engelska.
– Elevernas betyg från nian stämmer inte alltid. En kan flytande tyska medan en annan knappt kan presentera sig själv, men båda har C, säger han.
För lärarna blir det ett arbetsmiljöproblem.
– Vi har 32 elever per klass i Malmö stad i engelska, det kan vara tre-fyra som inte kan så mycket alls, några som har engelska som modersmål och jag ska få ihop det på två lektioner i veckan. Man ger inte upp, men man vill nästan, säger han.
”Elevernas betyg från nian stämmer inte alltid”, säger Daniel Johnson som undervisar i tyska och engelska på Malmö idrottsgymnasium.
Anna Sjögren, docent vid Institutet för utvärdering av arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser, IFAU, är en av författarna till rapporten ”Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan”. Hon tycker att det är intressant att var femte lärare i priviligierade områden också ser bristerna.
– Det är en ganska liten del av elevers skolresultat som förklaras av vilken skola eleverna går i, de avgörande faktorerna är kön, hur länge man varit i Sverige och vilken utbildningsbakgrund som föräldrarna har, säger hon.
Anna Sjögren.
Att de socioekonomiskt hårt belastade områdena sticker ut är däremot inte förvånande.
– Elever från starka socioekonomiska områden har föräldrar med utbildning och god ekonomi – allt är välorganiserat. De utsatta områdena har fler lågutbildade föräldrar, föräldrar som nyligen kommit till Sverige. Det är bland annat i bristande förkunskaper som de socioekonomiska skillnaderna tar sig uttryck, säger Anna Sjögren.
Lärarnas vittnesmål i undersökningen väver en komplicerad bakgrund till ett återkommande motiv: fallande Pisa-poäng och läskris.
En mängd politiska reformer har genomförts för att säkra resultaten och jämna ut förutsättningarna mellan områden som har och de som inte har.
Det handlar bland annat om likvärdighetsbidrag, läsa-skriva-räkna-garantin och lönetillägg för förstelärare i utsatta områden.
Men Sveriges Lärares undersökning antyder utebliven effekt.
Robin Smith.
– På pappret har vi blivit bättre på att se enskilda elevers behov, men vi har allt sämre möjligheter att göra något åt dem, säger Robin Smith, lärare på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm, och förste vice ordförande för Sveriges Lärare.
Eleverna får åtgärdsprogram för sent, många i årskurs nio. Majoriteten av dem som hade stöd i årskurs sex förlorar det när de börjar sjuan.
Dåliga verktyg gör att många inte upptäcks.
Specialpedagogen och författaren Inger Fridolfsson sågar det obligatoriska bedömningsstödet och kartläggningen för årskurs ett i rapporten ”Hur svensk skola missar elever som inte lär sig läsa”.
Materialet är inte träffsäkert, och tröskeln för godkänt på de nationella proven är för låg.
Kartläggningsarbetet kräver också tid av lärarna, tid som annars kunnat användas för undervisning.
Mia Kempe.
– Det går att undervisa 28 elever i vissa ämnen, men i svenska och matte går det inte. Där behöver de ha mer tid för att nöta in det, säger Mia Kempe, lärare på S:t Pers skola i Sigtuna.
Hon menar att bristande läs- och skrivkunskaper går att förklara med stora klasser på lågstadiet – och lärare som inte hinner med.
Eleverna tenderar dessutom att backa i utvecklingen när de lämnar lågstadiet.
– Ofta blir det stökigare i fyran, eleverna har haft en och samma lärare i tre år, nu får de flera nya lärare som undervisar på olika sätt – och eleverna har blivit känsligare för det än de var tidigare, säger Mia Kempe.
– Gruppernas storlek behöver minska så att lärare med många elever med stora behov får möjlighet att hjälpa dem i sin undervisning, säger Robin Smith.
Det man i dag betraktar som godkänt hade kanske för några år sedan varit underkänt.
Men lärarna brottas samtidigt med en annan faktor: Godkäntgränserna.
– Det som man i dag betraktar som godkänt hade kanske för några år sedan varit underkänt, säger Robin Smith.
Ibland kallas det glädjebetyg – resultatet av att skolorna konkurrerar med varandra och elever och vårdnadshavare som ser lärare som kvittomaskiner som matar ut godkända betyg.
För lärarna blir kunskapsglappet ett arbetsmiljöproblem – som här på Malmö idrottsgymnasium.
Gymnasieläraren Daniel Johnson kallar snäll-E för en björntjänst.
– Jag vet att lärarna i grundskolan har jättemycket jobb. De är inte dåliga lärare men de hinner inte med. Och då måste vi bli de elaka som sätter F, säger han.
Men att underkänna elever är ingen lätt sak.
– När det är kostsamt för skolan att sätta in extra insatser för att elever ska nå godkänt eller för att åtgärda ett underkännande och det är väldigt arbetsamt för enskilda lärare att underkänna, med krav på dokumentation och åtgärder, då gör incitamentsstrukturen att man riskerar att omedvetet flytta gränsen, säger Robin Smith.
Skolminister Lotta Edholm (L) har reagerat på Vi Lärares granskningar av läskrisen – och krävt att läsa-skriva-räkna-garantin ska göras om i grunden.
Grindtorpsskolan i Botkyrka i södra Stockholm.
Skolverket har fått i uppgift att gå igenom garantin och presentera sina resultat under 2025.
Ministern vill också slopa de extra anpassningarna, och har tillsatt en utredning av både lärares dokumentationsbörda och betygssystemet.
Sveriges Lärare kräver omtag på systemnivå, utöver den solfjäder av punktinsatser som införts på skolområdet under de senaste tio femton åren.
– Vi måste ha en finansiering som utgår från behoven, säger Robin Smith.
Men frågan är större än pengar. För Sveriges Lärare handlar det om regleringar. Kort sagt om att skapa möjligheter för lärare att göra sitt jobb.
För Robin Smith är det viktigt att inte skylla bristerna på yrkeskåren.
– Med tanke på hur systemet ser ut i dag är det lärares etiska inställning och moral som gör att vi inte har större problem än vad vi har. Det är lärares professionella ansvarstagande som håller ihop systemet, säger Robin Smith.
Hon får tid att extraträna eleverna: ”Krävs insatser”
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.