Raset: Läxläsandet har halverats

”En avgränsad skoluppgift för hemarbete”, ”uppgifter som läraren tilldelar eleverna att göra utanför skoltid” eller ”en läxa kan vara vad som helst”.

Oavsett om man följer Svensk ordboks, Skolverkets eller skolforskaren Jan-Olof Hellstens definition av läxa har de blivit färre. 

Både i tid och i jämförelse med andra länder. Det visar flera undersökningar de senaste åren.

Här är några exempel:

• Matteläxor. 80 procent av svenska åttondeklassare lägger ner mindre än 45 minuter i veckan på matteläxor. Om de ens får några. 38 procent av eleverna får inga matteläxor alls, enligt OECD:s TIMSS-undersökning från 2015.

Samma undersökning visar att i Ryssland och Frankrike får alla elever matteläxor. 

• Fysikläxor. 29 procent av eleverna i årskurs åtta får inga läxor i fysik. Motsvarande siffror i Ryssland och Italien är 0 respektive 2 procent. Genomsnittet inom OECD är 11 procent.

• Läsläxor. 22 procent av eleverna i årskurs 4 får inga läsläxor. Att jämföra med Finland, Ryssland, Italien och Portugal där alla elever får läsläxor. Genomsnittet bland OECD-länderna är 7 procent. Tre procent av de svenska eleverna får läsläxor varje dag. Återigen toppar Ryssland med 61 procent. 

• Läxläsning. I slutet av 80-talet gjorde svenska nior läxor en timme per dag. Tjugor år senare var det nere på dryga halvtimmen. 

• Läxförbud. Drygt sju procent av lärarna vill införa förbud mot läxor, enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund, 2018. När Läraren gjorde en undersökning i mitten av 00-talet sa 34  procent att de kunde tänka sig en läxfri skola.

”Destruktiv som seglivad myt”

Läxans relativt svaga ställning i den svenska skolan bekymrar flera lärare, forskare och experter som Läraren pratat med.

En av dem är Isak Skogstad, tidigare gymnasielärare och i dag skolpolitisk expert för Liberalerna.

– Utbildning är mycket större än skoldagen. Det är en resa som kräver ansträngning, repetition och tid. Därför behöver elever studera även efter skoldagens slut. Dessvärre ägnar svenska elever nästan minst tid av alla länder i OECD åt skolarbete i form av lektionstid och läxläsning.

Vad får det för konsekvenser?

– I internationell forskning är stödet för att läxor har en positiv inverkan på elevers kunskapsresultat god, säger Isak Skogstad som avfärdar dem som säger att läxor missgynnar elever utan stöd hemifrån.

– Att läxor skulle missgynna svaga elever med lågutbildade föräldrar är en lika destruktiv som seglivad myt. Exempelvis tillbringar flickor i lågutbildade familjer mer tid åt läxläsning än pojkar från högutbildade familjer. Man kan således hävda att läxor har en direkt kompensatorisk effekt.

Kontroversiell fråga

Läxor har länge varit en kontroversiell fråga i skolan. Inställningen har dessutom böljat fram och tillbaka sedan grundskolan infördes för 60 år sedan.

I den första läroplanen, Lgr 62, sågs läxan både som ett sätt att lära sig och att arbetsfostra. I nästa läroplan –  Lgr 69 – står det att ”Hemuppgifterna i största möjliga utsträckning ska vara frivilliga”.

1980 svängde det igen och läxorna fick ett större utrymme. I Lgr 80 står det att ”Skolans arbetssätt måste också få prägla hemuppgifternas utformning. Dessa kan därför i många fall ha formen av undersökningar i närsamhälle och natur eller bestå av intervjuer med föräldrar och andra om olika arbetsförhållanden. Hemuppgiften bör också utnyttjas för att ge eleverna tillfälle till sådana övningar och repetitioner som är nödvändiga för att befästa kunskaper och färdigheter.”

Det är senaste gången läxläsandet fanns med i en läroplan.

”Det är bra att ­pedagogiska ­arbetsformer inte ­detaljstyrs.”

Från Lgr 94 till den purfärska Lgr 22 nämns ordet läxa inte en enda gång. Samma sak i skollagen.

Inget fel med det tycker flera av dem som Läraren pratat med:

– Det är bra att pedagogiska arbetsformer inte detaljstyrs. Det ska vara upp till lärarens professionalitet. Läraren är den som känner sin elevgrupp bäst och kan avgöra om, när och hur läxor bör ges, säger Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet som skrev boken ”Lärarens återkomst” 2016.

Där gick han till storms mot att fokus flyttats från läraren till eleven som skulle skapa sitt eget lärande. Han pläderade för en lärarstyrd undervisning med rätt designade läxor.

Varför?

– Evidensen kring hur vårt minne fungerar pekar tydligt på vikten av repetition. Ska vi behålla det vi lärt oss över tid måste vi repetera det för oss själva, säger Jonas Linderoth.

Åsa Wikforss, filosofiprofessor, akademiledamot och ivrig skoldebattör håller med Jonas Linderoth om läxans positiva effekter. Men delar inte hans åsikt att hålla läxorna borta från läroplanen.

Hon tycker att läxorna ska in i både läroplanen och skollagen.

– Ja, lärarna behöver stärkas och våga ge läxor.

Men Sverige är inte unikt. Många länder med betydligt fler läxtimmar har inte reglerad lästid.

– Nej, att läxor inte är reglerade gäller flera länder. Läxor är en sådan urstark tradition, säger Max Strandberg, forskare i didaktik vid Stockholms universitet.

Ett tungt argument för läxor är att de förbereder eleverna för högre studier. Det menar i alla fall Anna-Karin Wyndhamn, adjunkt vid institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet:

– Läxor är ett sätt att lära eleven att ta eget ansvar och planera sitt arbete. Särskilt för elever i grundskolans senare år och inte minst i gymnasiet måste sådan förberedelse ske systematiskt och alltmer avancerat. Annars står man sig slätt när man läser sin första universitetskurs och får en kurslitteraturlista på 3  000  sidor text i handen. 

Lärarförbundet då? Det är varken för eller emot läxor.

– Det är upp till läraren att bedöma huruvida läxor ska ges, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och fortsätter:

– Läxor kan fylla olika syften beroende på ämne och ålder. Eftersom skolan ska vara kompensatorisk så behöver eventuella läxor ta hänsyn till att elever har olika förutsättningar att göra dem.