”Lokalpolitikerna måste göra något åt livslöneutvecklingen för lärare i Dals-Ed”, säger Thomas Grönlund.
Lista: Bäst och sämst på jämställdhet
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se
Den ojämställda skolan
Dals-Ed lyckas sämst. Nästan nio av tio lärare är kvinnor. Vingåker är bäst.
I alla fall när det gäller könsfördelningen mellan lärarna.
Dals-Ed, den naturliga hållplatsen, där man värnar varandra, vårdar sitt arv och bygger framtiden tillsammans.
Så beskriver kommunalrådet Martin Carling Dalslandskommunen i en färsk 36-sidig reklamskrift som är fylld av superlativer.
Att skolorna har den snedaste könsfördelningen i Sverige nämns inte.
– Jag blir lite förvånad, säger Anna Andersson, skolchef i Dals-Ed, när Läraren berättar om statistiken.
– På gymnasiet är det betydligt fler män. Men det är naturligtvis inte roligt att höra att vi ligger sämst till i grundskolan.
Svårt att få lärare överhuvudtaget
Jobbar ni aktivt för att få fler manliga lärare?
– Det gör vi ibland genom att skriva i annonsen att vi gärna ser manliga sökanden. Men vi har haft svårt att över huvud taget få sökande lärare. Så lärarbristen har varit nummer ett att hantera, inte att få män att söka, säger Anna Andersson, som ändå tror på fler män i Dals-Eds skolor framöver.
Dels är det många av vikarierna som är män och några av dem funderar på att ta en lärarexamen, dels har söktrycket på lärartjänsterna ökat.
– Ja, vi ser en helt ny trend med fler behöriga sökanden på våra tjänster. I och med det kan vi arbeta mer medvetet framöver med att få fler manliga lärare.
Vad behövs för att få fler män att utbilda sig till lärare?
– Jag tror lönen är viktig, faktiskt mer viktig för män. I Dals-Ed har vi fått upp lönerna och står oss ganska bra, säger Anna Andersson.
Det sista påståendet vill inte Tomas Grönlund skriva under på. Han är ordförande för Lärarförbundet i Dals-Ed och lärare i låg- och mellanstadiet.
– Jag har drivit lönefrågan länge och skrivit till våra lokalpolitiker att de måste göra något åt livslöneutvecklingen för lärare i Dals-Ed. Det är en kompetensförsörjningsfråga, säger Tomas Grönlund.
Vad får du för svar?
– Att Dals-Ed inte ska eftersträva de högsta lönerna utan att vi ska satsa på andra värden. När jag frågar vad det är kan de säga arbetsmiljön eller Dals-Eds natursköna läge. Men det hjälper ju inte i det långa loppet.
Tomas Grönlund förstår att många lärare väljer andra kommuner än Dals-Ed.
– Ja, det är ju en dålig affär för en lärare att hamna här. Lönerna är väldigt ojämnt fördelade. De som stannat i kommunens tjänst länge ligger efter de som nyanställs. Men även de som är nya och får en bra ingångslön får sen en sämre löneutveckling, säger han.
”Många jobbar i Norge”
Nyligen fick Tomas Grönlund visst gehör för sin långvariga kritik mot lönebildningen. Dals-Ed har inlett ett arbete för att motverka den negativa livslöneutvecklingen bland lärarna.
– Erfarenhet är ju en faktor som lyftes fram i HÖK 21 och som nu arbetsgivarna tar fasta på.
En annan orsak till de få männen i Dals-Eds två kommunala grundskolor är närheten till Norge, menar Tomas Grönlund.
– Vi gränsar till Norge och många jobbar där för att det är högre löner. Några lärare också. Män tenderar också att söka jobb längre bort än kvinnor, säger Tomas Grönlund.
