Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Foto: Wikimedia commons
Till startsidan
Den ojämställda skolan
Statusen sjönk, arbetsvillkor försämrades och pedagogiken förändrades.
Det är några orsaker till varför lärare blivit ett kvinnoyrke.
I mitten av 80-talet var närmare 35 procent av lärarna i grundskolan män. I dag är de 25 procent; en minskning med nästan 30 procent.
Samtidigt gick andelen kvinnliga rektorer på grundskolan från 19 till 70 procent. En ökning med nästan 270 procent.
Förändringen handlar främst om att män sökt sig bort från skolan, menar Eva Gannerud, tidigare docent i pedagogik och författare till den i dag klassiska ”Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv”.
– Det handlar om makt och status. För män är det ett steg nedåt statusmässigt att bli lärare. Jag tror kanske inte att individer tänker så men sammantaget fungerar det så. Lönen tror jag inte spelar så stor roll. Det finns många andra yrken där det är många män som har lägre löner än lärare, säger Eva Gannerud som menar att det är svårt att bryta trenden.
– Ja, män söker sig till sammanhang med män och kvinnor söker sig till sammanhang med kvinnor. En kvinna som väljer att bli lärare gör det som betraktas som naturligt, utan motstånd. För en man är det inte ett statusval utan det måste vara en stark och dedikerad man som väljer att bli lärare.
Per Kornhall, skoldebattör och tidigare undervisningsråd på Skolverket lyfter statusen som en av flera orsaker till att männen lämnat skolan.
– Ett tidigare fokus på omvårdnad kopplad med en generellt sjunkande status för läraryrket på grund av kommunaliseringen och lönesättningsmodeller med mera tror jag har påverkat under väldigt lång tid. Vi ska veta att i yngre åldrar har det alltid varit mest kvinnor. Men det har skett en förändring från mellanstadiet och uppåt.
Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet och flitig skoldebattör, menar att det också hänger ihop med att det är en annan typ av kvinnor som blir lärare i dag än tidigare.
– Det skedde en stor förändring på 60- och 70-talen. Då öppnades flera möjligheter för kvinnor att göra annat. Fram till dess var läraryrket ett av huvudvalen för energiska och intelligenta kvinnor. Nu öppnades dörren för yrken som ingenjör, läkare och arkitekt på vid gavel.
Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Foto: Wikimedia commons
Många av de kvinnor som kom in i skolan i stället var, enligt Inger Enkvist, inte lika intellektuellt lagda. Samtidigt med att lärarrekryteringen ändrades infördes också pedagogiska och organisatoriska förändringar som gjorde att kvaliteten på undervisningen sjönk, anser Inger Enkvist.
– Som en följd av det lämnade männen skolan.
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen
Valet 2026 Sveriges Lärare Karlstad kickstartar valåret med utfrågningar – en fråga stod ut.
Valet 2026 Sveriges Lärare ordnar skolpolitisk debatt om viktigaste frågorna.
Skolpolitik En av de viktigaste punkterna: Tid för lärarna för att förstå hur reformerna ska fungera.
Krönika ”Ett under att det trots allt händer så mycket fint i skolan varje dag.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att föräldrars inflytade begränsas.
Debatt ”Kortare lov och fler veckor med skola skulle ge mer luft under dagarna.”
Debatt ”Undervisningens kvalitet, lärarens kompetens och hur undervisningen organiseras är det som avgör.”
Debatt ”Märkligt drag” – hon slår ett slag för erfarenheten och skolans professioner
Slutreplik Atvexas vd Johan Kyllerman svarar om friskolan: ”Står bakom våra lärare”.
Debatt Hon vädjar till politikerna om skolan: ”Hög tid att ta ansvar”
Replik Fredrik Törnqvist ifrågasätter hur vanliga friskolelärarna är.
Replik Han svarar på frågan om läxor och prov: "En del av lärandet”
Slutreplik Sarah Cross svarar Maria Wiman: ”I grunden ganska harmlös”
Debatt Niclas Fohlin skrev om ”nånannanismen” – och väckte kritik.
Debatt SFI-debatten: Hon varnar för snabba slutsatser om kunskapsläget
Debatt Svarar på kritiken om ”nånannanismen”: ”Går säkert hem hos rektorer”
Debatt Femton lärare i friskola svarar på kritiken: ”Majoriteten håller hög kvalitet”
Arbetsbelastning Facket drev städfrågan: ”Om vi hade släppt bollen, vet man inte var den hade landat”
Debatt ”Kanske är det inte mängden läxor som avgör hur mycket elever lär sig”
Nedskärningar Facklig strid när 21 av 56 lärare riskerar jobbet.
Krönika ”Ibland är de där personerna i skolan elever, ibland är de yrväder och ibland späda sparvar.”
Debatt ”Kanske börjar professionalitet just där – i vad vi väljer att kalla dem.”
Friskolor Förbunden lanserar gemensamt lanserar Friskolereform 2.0.
Arbetsmiljö Fördelar och nackdelar – lärarna inte helt eniga.
Debatt Tidigare SFI-läraren skriver om vägen till språklig framgång
Skolverket Statskontorets förslag: Vill stuva om bland skolans myndigheter.
Krönika ”Du har fel, Fohlin – det är de här som har slutat tro på lärarna”.