Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Foto: Wikimedia commons
Till startsidan
Den ojämställda skolan
Statusen sjönk, arbetsvillkor försämrades och pedagogiken förändrades.
Det är några orsaker till varför lärare blivit ett kvinnoyrke.
I mitten av 80-talet var närmare 35 procent av lärarna i grundskolan män. I dag är de 25 procent; en minskning med nästan 30 procent.
Samtidigt gick andelen kvinnliga rektorer på grundskolan från 19 till 70 procent. En ökning med nästan 270 procent.
Förändringen handlar främst om att män sökt sig bort från skolan, menar Eva Gannerud, tidigare docent i pedagogik och författare till den i dag klassiska ”Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv”.
– Det handlar om makt och status. För män är det ett steg nedåt statusmässigt att bli lärare. Jag tror kanske inte att individer tänker så men sammantaget fungerar det så. Lönen tror jag inte spelar så stor roll. Det finns många andra yrken där det är många män som har lägre löner än lärare, säger Eva Gannerud som menar att det är svårt att bryta trenden.
– Ja, män söker sig till sammanhang med män och kvinnor söker sig till sammanhang med kvinnor. En kvinna som väljer att bli lärare gör det som betraktas som naturligt, utan motstånd. För en man är det inte ett statusval utan det måste vara en stark och dedikerad man som väljer att bli lärare.
Per Kornhall, skoldebattör och tidigare undervisningsråd på Skolverket lyfter statusen som en av flera orsaker till att männen lämnat skolan.
– Ett tidigare fokus på omvårdnad kopplad med en generellt sjunkande status för läraryrket på grund av kommunaliseringen och lönesättningsmodeller med mera tror jag har påverkat under väldigt lång tid. Vi ska veta att i yngre åldrar har det alltid varit mest kvinnor. Men det har skett en förändring från mellanstadiet och uppåt.
Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet och flitig skoldebattör, menar att det också hänger ihop med att det är en annan typ av kvinnor som blir lärare i dag än tidigare.
– Det skedde en stor förändring på 60- och 70-talen. Då öppnades flera möjligheter för kvinnor att göra annat. Fram till dess var läraryrket ett av huvudvalen för energiska och intelligenta kvinnor. Nu öppnades dörren för yrken som ingenjör, läkare och arkitekt på vid gavel.
Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Foto: Wikimedia commons
Många av de kvinnor som kom in i skolan i stället var, enligt Inger Enkvist, inte lika intellektuellt lagda. Samtidigt med att lärarrekryteringen ändrades infördes också pedagogiska och organisatoriska förändringar som gjorde att kvaliteten på undervisningen sjönk, anser Inger Enkvist.
– Som en följd av det lämnade männen skolan.
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Våld i skolan Huvudskyddsombudet: ”Det som pågår är ohållbart”
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Svenska som andraspråk Mona Holmqvist ska föreslå ny uppdelning av svenskämnet
Arbetsbelastning ”Lassar över ytterligare en grej på lärarna”
Skolverket Maria Kjällström går från rollen som skolchef till Skolverkets generaldirektör.
Krönika Reformstormen kommer – och där på klassrumsgolvet står vi lärare med trasiga paraplyn från Temu.
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Valet 2026 Camilla Hansén (MP) om krav på legitimation, detaljstyrning och ”pengarna på bordet”.
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Förtroendearbetstiden kan samexistera med förordningarna”
Hoten mot lärarna Olskog: ”Samhället tillåter nätmiljöer där massmördare görs till förebilder”
Krönika ”Förskolan behöver få ta större plats när vi pratar om framtiden och utbildning.”
Valet 2026 Mathias Bengtsson (KD) om läroplikt, ordningsplikt och varför det bör utbildas fler speciallärare.
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”