Facket: 10 gånger fler anmälningar om hot och våld

I oktober lämnade Arbetsmiljöverket över en rapport till regering om hur hot och våld i skolan utvecklats de senaste tio åren.

De konstaterar att antalet allvarliga fall ökat med 150 procent samtidigt som övriga yrkeskategorier sett en ökning på 40 procent.

Totalt har 8 669 allvarliga händelser inom skolan rapporterats till Arbetsmiljöverket sedan 2013.

”Den verkliga siffran är troligen 10 gånger högre”

Men statistik från anmälningssystemet IA som Vi Lärare lyckats ta del av visar att Arbetsmiljöverket siffror bara utgör några få procent av de faktiska och rapporterade händelserna.

Se IA-siffrorna längre ner i artikeln.

Under det senaste tolv månaderna har det enbart i Stockholm rapporterats 1 568 fall – och i Stockholm går bara 14 procent av Sveriges elever.

– Arbetsmiljöverket har 8 669 fall de senaste tio åren. Den verkliga siffran på anmälda hot- och våldsfall är troligen minst tio gånger högre, 80 000 eller ännu högre än det. Skulle man ta med alla fall som inträffat men som inte anmälts får man i värsta fall återigen dubbla det antalet, säger Sveriges Lärares huvudskyddsombud Simon Sandström.

 Enligt Arbetsmiljöverkets rapport är hot och våld inte ett utpräglat storstadsproblem utan jämnt spritt över landet. Förutsatt att det stämmer innebär det drygt 10 000 fall av hot och våld i svenska skolan – bara det senaste året.

Flera orsaker till låga siffror

Enligt Simon Sandström finns det flera skäl till Arbetsmiljöverkets låga siffror.

– I systemet där arbetsskador anmäls finns exempel på hur man ska bedöma en arbetsskada. Om den är allvarlig, mindre allvarlig eller ett tillbud. Där är det lätt att välja fel och då når anmälan bara försäkringskassan, eller så rapporteras det inte vidare till någon annan instans över huvud taget.

– Detsamma gäller IA-systemet. Där görs skillnad mellan olycksfall och tillbud. Våld, som man kan säga innebär ett ”aj”, ska alltid anmälas som olycksfall men bara en tredjedel rapporteras rätt i Stockholm.

Skolledarna som hanterar anmälningarna har ofta bristande rutiner, enligt Simon Sandström.

– Skolledarna missar att anmäla IA-anmälningarna vidare till Arbetsmiljöverket i en stor majoritet av fallen. Nästan samtliga fall anmäls inte vidare till dem. Det är också tyvärr vanligt förekommande att skolledaren eller huvudmannen inte kommunicerar ordentligt med den drabbade och med skyddsombudet innan de markerar en IA-anmälan som ”hanterad”.

”Medlemmarna har blivit avtrubbade”

Avtrubbning bland personalen och brister i hanteringen av gjorda anmälningar skapar ett stort mörkertal.

– Man ska också komma ihåg att långt ifrån alla fall av hot och våld anmäls i IA. Hot och våld har blivit så vanligt förekommande att många i personalen på skolorna blivit avtrubbade, att det sorgligt nog blivit en del av vardagen.

– Många medlemmar känner att en IA-anmälan inte leder till någon större förändring, då blir det svårt att motivera arbetet med att göra en anmälan. Säg att hälften aldrig rapporteras, det skulle kunna vara mer. Här måste vi i samverkan få till en förändring, jag kommunicerar ofta med rektorer om vikten av att allt anmäls, säger Simon Sandström.

Arbetsmiljöverket: ”Vi försöker inte skönmåla situationen i skolorna”

Arbetsmiljöverket skriver även de i sin rapport att det är ett rimligt antagande att hot och våld är kraftigt underrapporterade. Ett av skälen som Arbetsmiljöverket tar upp är bristande kunskap bland huvudmännen om att även elever omfattas av skyldigheten att anmäla händelser till Arbetsmiljöverket.

– Vi vet inte hur stor underrapporteringen är. Regeringsuppdraget var att utifrån 33A-anmälningarna och arbetsskadestatistiken skapa en bild av utvecklingen i skolorna de senaste tio åren och ge förslag på åtgärder, säger Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket och projektledare för rapporten.

Men i ert material återfinns bara tio procent av fallen. Finns det inte risk att ni underskattar problemet?

– Vi försöker inte skönmåla situationen i skolorna. Vi är noggranna även om det finns begränsningar i materialet. För att bilden ska bli så korrekt som möjligt har vi förutom anmälningarna även våra egna inspektioner och siffror från Försäkringskassan om sjukskrivningstal.

– Det ger inte en full bild men det ger i alla fall en god fingervisning om utvecklingen – och den är bekymmersam, säger Kristian Hansson.

För skolpersonal som blir slagna och hotade kan det upplevas förklenande att deras situation jämställs med ”solsting” av er.

– Man ska inte se exemplen som förklenande. Hot och våld jämställs inte med solsting på annat sätt än att de kan ge men på hälsan på ungefär samma nivå. För en takläggare är solsting ett problem. Beskrivningarna ska gälla alla yrkeskategorier. Vi sliter med dem men har inte kommit hela vägen, säger Kristian Hansson.

Varför finns inte ”misshandel” med som ett begrepp när arbetsskada ska bedömas och rapporteras?

– Vi använder inte ordet ”misshandel” eftersom det begreppet inte finns i arbetsmiljölagen. Vi använder ord ur vår egen begreppsvärld, vår egen nomenklatur, och skälet är att om något fall går vidare i rättsapparaten så behöver man hänvisa till korrekta termer inom arbetsmiljölagstiftningen, säger Kristian Hansson.

Ni föreslår utbildningsinsatser för skolledarna och ökade resurser till elevhälsan. Finns det inte skäl att tro att åtgärderna skulle se annorlunda ut om alla fall av hot och våld fanns i ert underlag?

– Normaliseringen av hot våld är den stora risken och den är vi oroliga för. Det är en allvarlig utveckling. Vi har en operativ samverkan med bland annat Skolinspektionen och Skolverket för att vända utvecklingen.

– Den här enskilda rapporten räcker såklart inte för att hitta alla lösningar men vi är väldigt aktiva. Utvecklingen ser inte okej ut och måste brytas, säger Kristian Hansson.

”Skolan håller på att rämna”

Simon Sandström menar att situationen är akut.

– Det vi ser är en mycket allvarlig utveckling. Vi ser inte att det skjuts till resurser för att skapa de förutsättningar som krävs för att stävja den här negativa trenden. Vi behöver akutskolor för yngre barn och centrala särskilda undervisningsgrupper med fokus på extremt våldsamma elever, det med adekvat utbildad personal.

– Det här behövs nu, vi kan inte vänta längre. Situationen är akut, skolan håller på att rämna, säger Simon Sandström.

LÄS MER: 

Granskning: Varje timme hotas en lärare av elever

Tusen skolor granskas efter ökning av hot och våld

Nya siffror: Allt fler utsätts för hot och våld i skolan

30 rapporter om våldet mot lärarna: ”Chockad”