Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?
Den klassrumslösa skolan
Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum.
”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna.
Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades - och sen blev ett skräckexempel.
Skolan ska vara lika för alla, oavsett var du bor och vem du är.
Sverige växer så det knakar. 2030 passerar befolkningen 11 miljoner och 2050 finns det 12 miljoner svenskar, enligt SCB:s prognos.
Det kräver nya skolor – snabbt.
Enligt finansdepartementets beräkningar från 2018 behöver det byggas 1 400 skolor till 2026. Hälften förskolor, 400 grundskolor och 300 gymnasier.
Det anses tråkigt och konservativt att bygga klassrum. Och politikerna vill gärna ha snygga och häftiga skolbyggnader.
Kostnaden för de nya skolorna och renoveringar och ombyggnader av andra skolor beräknas till 400 miljarder kronor.
Pengar som i första hand kommer att betalas av kommunerna, många med hårt ansträngd ekonomi. Därför jagas det kvadratmeter. För varje kvadratmeter mindre en skola blir sparar kommunen ungefär 25 000 kronor.1
Därför sneglar många på den klassrumslösa och aktivitetsbaserade skolan. Den kräver mindre yta.
– Men det handlar inte bara om pengar, säger Hans Flygare, arbetsmiljöexpert på Lärarförbundet.
Det handlar också om lärarens roll. Ska läraren vara en kunskapsförmedlare från en kateder eller ska undervisningen vara mer aktivitetsbaserad och utföras i andra miljöer än klassrum.
En av klassrummets och katederundervisningens främsta belackare är Anna Törnquist, arkitekt, som jobbat med skolmiljöer i 30 år.
– Det är obegripligt att man fortfarande använder en kollektiv undervisningsform. Men det är en kontroversiell fråga. Skolans arbetssätt har i ökande utsträckning blivit föremål för en politisk diskussion som fått ett, enligt min mening, olyckligt fokus på ordning och reda, säger Anna Törnquist, som också ifrågasätter lektions- och ämnesindelningen.
Är det flumskola du förespråkar?
– Nej, det är en utbredd missuppfattning att alternativet till klassrummet är en öppen, stimmig miljö. Vi ska fortfarande ha rum som man kan stänga dörren till. Och i mitt arbete har jag hela tiden utgått från läroplanen, som stadgar att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov.
Många av kritikerna mot klassrumslösa och aktivitetsbaserade skolor menar att det finns för lite forskning som talar för att det är en bra lärmiljö.
– Jag tycker inte vi kan experimentera med att bygga lärmiljöer som vi inte vet säkert fungerar. Vi måste utgå från forskning, säger Malin Valsö, psykolog och skolutvecklare på Elevhälsokonsulterna.
Hon menar att en av förklaringarna till att den klassrumslösa skolan växer sig stark är tron på ”21st century skills” med termer som kollaborativt lärande och informationskompetens.
– Det är ett missförstånd att vi inte skulle behöva fakta utan bara prata med varandra. Det klarar inte arbetsminnet, hjärnan är inte designad för det. Det första vi måste ha är fakta, sedan lugn och ro med fokus på en sak i taget, säger Malin Valsö, som också menar att många kommuner hellre jagar arkitektpriser än bra lärmiljöer.
– Det anses konservativt och tråkigt att bygga klassrum. Och politiker vill gärna ha snygga, coola och häftiga skolbyggnader. Och gärna få pris. Men det är ingen som följer upp och ger pris till de skolor som funkar bäst efter tre år, fortsätter Malin Valsö.
När kommunpolitiker, arkitekter och skolbyggare diskuterar nya skolor hörs sällan lärarna. Även Lärarförbundet har hållit en låg profil.
Varför?
– Vi som förbund kan inte ta parti för det en eller andra. Men det man måste göra är att dra lärdom och beforska vad som fungerar och ta hänsyn till lärarnas arbetsmiljö när man bygger. Lärarna måste vara mer involverade. Vi måste komma in tidigare i processen för att kunna påverka, säger Hans Flygare.
Att flera nya skolor floppat beror, enligt Hans Flygare, på att de byggts helt utan lärarinflytande.
– Lärarna har inte alls varit med och därför har man inte tagit hänsyn till lärarnas arbetsmiljö. I projekt som blivit lyckade har facket ofta varit involverat tidigt.
Man kan väl inte bara ta hänsyn till lärarnas behov?
– Nej, speciellt inte om man bygger väldigt annorlunda. Risken finns då att hela idén blir avhängigt en viss personalgrupp och rektorn. När de försvinner kan det bli problem. Så visst finns det en risk med att få för stort inflytande. En skola måste fungera för olika pedagogiska inriktningar. Det gäller att tänkta brett.
1 Fotnot:
1 Fotnot: Karlstads universitet 2018, ”Nyckeltal för skolor och förskolor”.
LÄS MER OM GRANSKNINGEN
Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?
Hyllade skolan blev ett skräckexempel
Rätt utformade klassrum höjer resultatet
