Rätt utformade klassrum höjer resultatet
Den klassrumslösa skolan I den statliga skolan fanns strikta regler för hur skolor skulle byggas. De försvann under 90-talet. Nu kräver flera organisationer och experter ett nationellt centrum för lärmiljöer. För rätt utformade klassrum höjer elevernas resultat.
När skolan var statlig byggdes alla skolor enligt strikta regler från Skolöverstyrelsen.
Men med kommun- och friskolereformen på 90-talet försvann regelverket och flera skolor byggdes med öppnare planlösningar, ibland helt utan klassrum för aktivitetsbaserad undervisning.
Detta skedde trots att det inte fanns någon forskning som styrkte att undervisningen blev bättre utan klassrum. Ett misstag, menar Malin Valsö, psykolog och skolutvecklare.
16 %
Enligt brittiska forskare som studerade klassrum i årskurs 1–6 kan utformningen av ett klassrum höja resultaten med upp till 16 procent.
– Jag tycker inte att vi kan experimentera med att bygga lärmiljöer som vi inte vet säkert fungerar. Då äventyrar vi elevernas framtid för att vi vill göra något spexigt. Utformningen av lärmiljöer ska utgå från forskning.
Och sådan finns, främst när det gäller utformningen av själva klassrummet.
Gör man rätt kan resultatet påverkas rejält. Enligt brittiska forskare som studerade klassrum i årskurs 1–6 kan utformningen av ett klassrum höja resultaten med upp till 16 procent.
De tre viktigaste faktorerna enligt deras rapport ”Clever classrooms” är:
- Naturlig miljö. Ljus, temperatur och luftkvalitet är viktigt. Gärna stora fönster och högt i tak.
- Personlig miljö. Ett stort klassrum som kan möbleras i olika zoner för olika aktiviteter höjde resultaten. En form av aktivitetsbaserad undervisning fast inom klassrummet.
- Färg och form. Det är viktigt att färgsättning och det som finns på väggarna inte sticker ut för mycket. Ordning och reda på allt som sitter på väggarna ger bäst resultat.
Enligt Malin Valsö har också storleken på skolan betydelse för resultaten.
– Det finns forskning som visar att oron och otryggheten ökar i stora skolor. Lärarnas engagemang i enskilda elever minskar också. På en skola med låg- och mellanstadium ska det max vara 500 elever, men kanske allra helst runt 300. För högstadium eller gymnasium går gränsen vid 700.
Malin Valsö är en av många som efterlyser mer stöd till kommuner, friskolor, byggbolag och arkitekter när det ska byggas skolor
– Nu måste alla kommuner som ska bygga en skola uppfinna hjulet varje gång, säger Malin Valsö, som är en av många som efterlyser ett nationellt centrum för lärmiljöer.
Enligt ett förslag från SKR, Sveriges kommuner och regioner, ska ett sådant centrum vara en forsknings- och kunskapsinstans som ska vägleda alla som ska bygga nya skolor.
11 tips för ett bra klassrum
- Undvik glasdörrar eller glasväggar mot andra rum.
- Ta hjälp av ergonom när ni ska beställa sittmöbler och bord.
- Välj lugna färger och undvik mönster. Visuellt buller stör koncentrationen.
- Se till att ha bra akustik som minimerar buller.
- Garantera luftkvaliteten med god ventilation, anpassad efter klasstorlekar.
- Värna avgränsade, tydliga lärmiljöer. Det ger trygghet och skapar grupptillhörighet.
- Skaffa bänkar med lock på låg- och mellanstadium. Separata skåp skapar onödigt störande spring.
- Möblera luftigt. Det ska finnas plats för rörelsepauser.
- Möblera efter undervisningen. Biosittning vid enskilt arbete och lärargenomgångar. Gruppbord vid grupparbete.
- Plocka ner saker från whiteboarden som inte har med den aktuella lektionen att göra.
- Satsa på flimmerfria ledlampor med dimmer.
Källa: ”Fysisk lärmiljö” av Frida Malmgren och Malin Valsö
LÄS MER OM GRANSKNINGEN
Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?
Hyllade skolan blev ett skräckexempel
Rätt utformade klassrum höjer resultatet
