De tre skolprofilerna och Vi Lärare-krönikörerna Maria Wiman, Fredrik Sandström och Filippa Mannerheim diskuterar regeringens skolpolitik.
Forskaren om förslaget mot glädjebetyg: ”Får bieffekter”
Det finns risker med de centralt rättade nationella proven som lösning på glädjebetyg, menar forskaren.
Skolpolitik
I regeringens förslag för skolan får centralt rättade nationella prov en viktig roll i arbetet mot glädjebetygen. Men det finns risker:
– Det kan bli punktinsatser med begränsat genomslag eller får oönskade bieffekter, menar Anna Sjögren, docent i nationalekonomi på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau).
Vi Lärare har gått igenom regeringens skolpolitik. Ett av problemen är glädjebetygen, och skolminister Lotta Edholm (L) har tillsatt en utredning.
Ett av förslagen där är centralt rättade nationella prov som ska stävja glädjebetygen.
Men Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid IFAU, menar att det är en lösning med begränsad kraft om man inte också normerar betygsättningen.
Riskerna med nationella prov
– Men en risk om de nationella proven i några ämnen styr betygen i alla ämnen är också att de andra ämnena dräneras på tid och resurser eftersom skolorna måste satsa mer på att eleverna ska klara sig bra i nationella proven. Vi vet att skolorna är duktiga på att agera på de incitament som finns och blir det starka signaler om att något spelar roll så flyttas resurserna dit, säger Anna Sjögren.
Anna Sjögren.
Anna Sjögren är en av forskarna bakom utredning ”Jämlikhet i möjligheter och utfall” från 2019. Den visade att kvalitetsskillnaderna ökar i svensk skola, med störst negativ effekt på landsbygdsskolorna.
– Vi vet egentligen väldigt lite om de exakta orsakerna till kvalitetsskillnaderna, säger hon.
”Äntligen erkänner politikerna”
Men betygen är en måttstock. Och här blir glädjebetyg och snäll-E ett problem.
– Det är en kvalitetsangelägenhet att måtten vi använder mäter det vi vill mäta. Vi har inte kommit någonvart eftersom det bromsats politiskt, men nu finns äntligen från flera politiska håll en erkänsla för att det finns en problematik och att den är kopplad till den övergripande incitamentsstrukturen, säger Anna Sjögren.
Ändå är betyg just en sådan fråga som är politiskt infärgad, säger hon.
– En viss typ av inriktning på förslag har en rödmärkning och andra en blåmärkning. Det blir lätt politiska ställningstaganden i stället för att se skolan som den allmänna angelägenhet den är. En historisk frågeställning är för och emot betyg, den har harvats fram och tillbaka länge, säger hon.
Ett annat tänkbart kvalitetsmått är elevernas närvaro i skolan. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur den kan mätas och samlas in.
Elevfrånvaro en kvalitetsmarkör
– Idag vet vi tyvärr inte hur mycket av skillnaderna i skolresultat kan förklaras av skillnader i elevers frånvaro. Hur mycket undervisning som faktiskt pågår är en väsentlig faktor och för att nå målen måste eleverna ta del av undervisningen. För att utveckla skolan vore därför värdefullt att kunna jämföra hur man lyckas med att ha hög närvara mellan skolor och kommuner, säger Anna Sjögren.
Att ansvaret för skolan ligger på kommunala och fristående huvudmän gör det också svårare för regeringen att påverka vad som sker i skolan.
Försöker med tvingande regler
Ett exempel är regeringsbidraget till fysiska läromedel, ungefär en halv miljard om året fram till 2025.
– Staten har inte så många verktyg att styra skolan, det är riktade bidrag eller tvingande regleringar. Utan detaljreglering blev det för få skolböcker och bibliotek, nu försöker man med tvingande regler och bidrag.
Samtidigt upphäver man poängen med en decentraliserad skola om man ändå måste detaljreglera, säger Anna Sjögren.
LÄS ÄVEN:
- DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan
- Åsa Fahlén om lösningarna: ”Lärare vet vad elever behöver”
