![](/contentassets/77c96b13e718461781a0d7a872ede5f3/den-nya-skolan-lyssna.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
De tre skolprofilerna och Vi Lärare-krönikörerna Maria Wiman, Fredrik Sandström och Filippa Mannerheim diskuterar regeringens skolpolitik.
Det finns risker med de centralt rättade nationella proven som lösning på glädjebetyg, menar forskaren.
Skolpolitik
I regeringens förslag för skolan får centralt rättade nationella prov en viktig roll i arbetet mot glädjebetygen. Men det finns risker:
– Det kan bli punktinsatser med begränsat genomslag eller får oönskade bieffekter, menar Anna Sjögren, docent i nationalekonomi på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau).
Vi Lärare har gått igenom regeringens skolpolitik. Ett av problemen är glädjebetygen, och skolminister Lotta Edholm (L) har tillsatt en utredning.
Ett av förslagen där är centralt rättade nationella prov som ska stävja glädjebetygen.
Men Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid IFAU, menar att det är en lösning med begränsad kraft om man inte också normerar betygsättningen.
– Men en risk om de nationella proven i några ämnen styr betygen i alla ämnen är också att de andra ämnena dräneras på tid och resurser eftersom skolorna måste satsa mer på att eleverna ska klara sig bra i nationella proven. Vi vet att skolorna är duktiga på att agera på de incitament som finns och blir det starka signaler om att något spelar roll så flyttas resurserna dit, säger Anna Sjögren.
Anna Sjögren.
Anna Sjögren är en av forskarna bakom utredning ”Jämlikhet i möjligheter och utfall” från 2019. Den visade att kvalitetsskillnaderna ökar i svensk skola, med störst negativ effekt på landsbygdsskolorna.
– Vi vet egentligen väldigt lite om de exakta orsakerna till kvalitetsskillnaderna, säger hon.
Men betygen är en måttstock. Och här blir glädjebetyg och snäll-E ett problem.
– Det är en kvalitetsangelägenhet att måtten vi använder mäter det vi vill mäta. Vi har inte kommit någonvart eftersom det bromsats politiskt, men nu finns äntligen från flera politiska håll en erkänsla för att det finns en problematik och att den är kopplad till den övergripande incitamentsstrukturen, säger Anna Sjögren.
Ändå är betyg just en sådan fråga som är politiskt infärgad, säger hon.
– En viss typ av inriktning på förslag har en rödmärkning och andra en blåmärkning. Det blir lätt politiska ställningstaganden i stället för att se skolan som den allmänna angelägenhet den är. En historisk frågeställning är för och emot betyg, den har harvats fram och tillbaka länge, säger hon.
Ett annat tänkbart kvalitetsmått är elevernas närvaro i skolan. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur den kan mätas och samlas in.
– Idag vet vi tyvärr inte hur mycket av skillnaderna i skolresultat kan förklaras av skillnader i elevers frånvaro. Hur mycket undervisning som faktiskt pågår är en väsentlig faktor och för att nå målen måste eleverna ta del av undervisningen. För att utveckla skolan vore därför värdefullt att kunna jämföra hur man lyckas med att ha hög närvara mellan skolor och kommuner, säger Anna Sjögren.
Att ansvaret för skolan ligger på kommunala och fristående huvudmän gör det också svårare för regeringen att påverka vad som sker i skolan.
Ett exempel är regeringsbidraget till fysiska läromedel, ungefär en halv miljard om året fram till 2025.
– Staten har inte så många verktyg att styra skolan, det är riktade bidrag eller tvingande regleringar. Utan detaljreglering blev det för få skolböcker och bibliotek, nu försöker man med tvingande regler och bidrag.
Samtidigt upphäver man poängen med en decentraliserad skola om man ändå måste detaljreglera, säger Anna Sjögren.
De tre skolprofilerna och Vi Lärare-krönikörerna Maria Wiman, Fredrik Sandström och Filippa Mannerheim diskuterar regeringens skolpolitik.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.