Här rustas svensklärare för att lösa läskrisen

Ett drygt tiotal svensklärare från sju skolor i Stockholms stad sitter i grupper och diskuterar en text som en sva-elev skrivit. Vilken nivå ligger eleven på i sin språkutveckling? Vilket är nästa naturliga steg för att ta eleven vidare?

Det surras intensivt i grupperna – och det är inte så konstigt. Detta är bland det svåraste i undervisningen av andraspråkselever.

– Man kan bli lurad av att tal­språket flyter på bra, säger utbildaren Hanna Nordlander från Högskolan Väst. Men sedan märker man att skriftspråket inte alltid hängt med och att ordförrådet ofta är mindre än hos jämnåriga elever.

Hon får medhåll från flera av lärarna runt borden.

– Jag hade till exempel en elev som bott i Sverige i många år som inte visste vad en fåtölj var, säger Johanna Almén från Gullingeskolan i Tensta.

Sms-påverkat språk

En annan svårighet i bedömningen av sva-elever är de senaste årens sms-påverkade språk som i stort sett alla elever har anammat. Talspråk har blivit skriftspråk under tummarnas snabba dansande över telefonens tangenter.

– Om en andraspråkselev skriver ”han börja skolan” är det svårt att avgöra om eleven inte vet att det heter ”började” eller om vederbörande bara härmar förstaspråkselever som förkortar orden på det viset i kontakter på nätet, säger Hanna Nordlander.

Den andra föreläsaren från Högskolan Väst, Anna Bjerkstig, skjuter in en annan komplikation.

– Jag hade en elev på vux som skrev ”dom är arg” och det tog ett tag innan jag förstod att han hade bott i norra Sverige under sina första år och lärt sig den dialektala formen.

En av svensklärarna, Samuel Granlund på Kristinebergskolan, är uppvuxen i Skellefteå:

– Vi andra vet att skilja mellan hur vi talar och hur vi skriver, men det är knepigare för dem. Det är inte självklart att de förstår skillnaden.

”Vi lärare gör ett gott arbete utifrån våra förutsättningar”

Dagens lektionspass, efter lunch på ett hotell i centrala Stockholm, handlar om ”processbarhetsteorin”. Trots den komplicerade termen åker ett par armar upp i luften när Hanna Nordlander undrar om de känner till den.

Kanske för att den inte är så värst svår att förstå: det handlar om att lägga sig på rätt nivå i sin undervisning av sva-elever, för att de över huvud taget ska kunna processa de nya kunskaper som man lär ut. Det handlar om fem steg, från att inte kunna böja enstaka ord (”bulle – bullet”) till att klara både huvudsats och bisats (”jag ska göra det, om du inte stör mig”).

– Redan klivet till nivå fyra är svårt, i synnerhet att lära sig reglerna för ordföljd och inte skriva ”i går jag var hemma”, säger Hanna Nordlander.

På fikarasten är det flera av lärarna som berättar att de uppskattar att lära sig mer om hur man ska bedöma sva-elever.

– Hur undervisar jag för att gynna språkutvecklingen? Ibland har jag undrat varför en viss elev inte tar nya kliv framåt, kanske handlar det om att vi inte lagt undervisningen på rätt nivå, funderar Johanna Sjögren Eklund från Hästhagsskolan i Farsta.

Hennes kollega på skolan, Heidi Acevedo, som numera bara har sva-elever, är inne på samma linje:

– Var ska jag lägga ribban? Mina elever ligger ju på så olika nivåer, med hjälp av den här kursen hoppas jag kunna bli bättre på att bedöma var och en.

Johanna Almén på Gullingeskolan i Tensta, där nästan alla elever läser sva, konstaterar att de är i kraftigt behov av att öka kompetensen på skolan.

– Jag vill hävda att vi lärare gör ett gott arbete utifrån våra förutsättningar, men de metoder vi lär oss här känns väldigt viktiga att få med sig. Jag ska försöka sprida dem på skolan.

Kursen löper över ett år på kvartsfart och ger 15 högskolepoäng, detta är ett av de sista lektionstillfällena. Johanna Almén uppskattar i synnerhet de nya kunskaperna de fått om ”transspråkande”.

– Hur använder man elevernas modersmål i undervisningen? Vi vet att det kan gynna deras utveckling av svenskan, här har vi fått lära oss mer om hur det kan gå till.

Undvik att påtala brister

Föreläsaren Anna Bjerkstig, med över 20 års erfarenhet som sva-lärare, vill slå ett särskilt slag för just transspråkande:

– Du har ett barn från Ukraina som gått fyra år i skolan i hem­landet, som är en duktig läsare och har kommit långt i ämnen som matematik och fysik. En sådan elev måste få använda sitt starkaste språk för att gynna ämnesutvecklingen – samtidigt som han eller hon lär sig svenska.

Det är lätt att andraspråkselever tappar i självförtroende, de kan ha varit starka i skolan i sitt hemland, men nu känner de sig dåliga när de ska försöka behärska ett helt nytt språk. Lektionspasset efter fikat handlar om just det: att undvika att påtala brister i elevernas svenska, hellre peka på allt som går åt rätt håll.

Lärarna får några exempel på omdömen som getts till sva-elever och får diskutera hur omdömena formulerats. De är överens om att ”du brister i grammatik” och ”texten saknar punkt och stor bokstav” kan formuleras på ett mer framåt­syftande sätt där man snarare inleder med allt som är bra.

Hanna Nordlander betonar att den typen av uppmuntran är extra viktig för andraspråkselever:

– De är ofta mer osäkra på sina kunskaper, de behöver ännu mer positivt stöd.

Även om det finns gemensamma nämnare för andraspråkseleverna är både hon och Anna Bjerkstig noga med att påminna lärarna om vilken skillnad det är på eleverna.

– I ett klassrum sitter ukrainare, somalier och thailändare och de har varit olika länge i Sverige, det är klart att de kulturella och språkliga skillnaderna är enorma, säger Anna Bjerkstig. Och de undervisningsmetoder som krävs varierar förstås därefter.

Stora brister i vissa skolor

De vet också att många svensklärare undervisar klasser som blandar andraspråks- och förstaspråkselever – och att skillnaderna mellan elever i den sistnämnda gruppen också skiftar enormt.

– Därför måste lärarna också utveckla strategier för allas språk­utveckling. Och det är inte lätt, säger Anna Bjerkstig.

Hon suckar tungt när hon beskriver situationen för många av lärarna som de haft på sina kurser:

– De undervisar på skolor som saknar såväl specialpedagoger som modersmålslärare och studiehandledare. Hur ska lärarna klara det? Den här utbildningen kan bidra till att de klarar det lite bättre, men bara till viss del.

LÄS ÄVEN

Ny studie: Stora brister i svenska som andraspråk på komvux

Läsförståelse i fokus när elever läser skönlitteratur i skolan

Därför ställer metaforer till det för sva-elever

Experterna: Viktigt perspektiv glöms bort i läskrisen

Så erövrar äldre sva-elever svenska språket snabbt

Lättlästa texter tar allt större plats i skolan

Många nyanlända saknar viktig nyckel till språket