Introverta lider i det tysta

Den amerikanska författaren Susan Cains bok Tyst. De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns (Natur & Kultur, 2016) blev en omedelbar succé när den publicerades i USA år 2012. Rättigheterna såldes till omkring 40 länder och Susan Cains TED-talk från samma år har drygt 25 miljoner visningar. Boken, som handlar om hur introverta personer underskattas i samhället, tog sju år att skriva och var alltså minst sagt efterlängtad.

I ett av bokens kapitel diskuterar Susan Cain vilka utmaningar skolmiljön ställer på elever med introverta drag. Hon konstaterar att vi ofta ”förundras över hur introverta, nördiga ungar ’blommar ut’ till trygga och harmoniska vuxna. Vi liknar det vid en metamorfos. Men kanske är det inte barnen som förändras utan det som omger dem.”

Susan Cain fortsätter med att skriva om att vuxna människor i högre grad är fria att forma sin livssituation genom yrkesval, livskamrater och umgängeskretsar. Men att det valet inte är helt fritt för elever som måste gå i en skola som kanske inte är den bästa miljön för dem.

En som skriver under på detta är Anna (som egentligen heter något annat). Hon är 17 år och går andra året på en gymnasieskola i Stockholm. Anna har introverta drag och hennes skolvardag handlar om att orka i en miljö hon inte trivs i.

– Det är väldigt mycket intryck hela tiden och det är energikrävande. När jag kommer hem efter en skoldag måste jag vara för mig själv på mitt rum. Social interaktion är ansträngande för mig, även om jag bara pratar med vänner som jag är bekväm med. För mig kommer det inte naturligt, säger Anna.

Att vara i en miljö med mycket människor, höga och oväntade ljud samt ständiga intryck kräver en stor ansträngning. Anna berättar att när hon lägger mycket av sin energi på att bara ”vara” i skolan blir det svårare att prestera.

– Jag behöver oftast mycket instruktioner eftersom jag missuppfattar lätt. När vi skriver prov och sitter 200 elever i en aula med begränsad tid blir jag stressad. Varje litet ljud blir ett störningsmoment.

Vid några tillfällen har den stress Anna känner inför den sociala situationen i skolan gjort att hon drabbats av panikångest. Hon minns ett tillfälle, ”för något år sedan”, då hon satt längst in i klassrummet och började tänka på att hon inte kunde gå ut – för att hon då skulle störa lektionen.

– Jag behövde egentligen inte gå ut, men när jag började tänka på det slutade det med att jag fick en panikattack bara för att jag visste att jag inte kunde gå ut om jag skulle behöva.

Grupparbeten är något som sliter på energidepåerna extra mycket, eftersom förutsättningen för dem är social interaktion. Där förväntas det att eleverna tar plats och bidrar till arbetet. För Annas del slutar det antingen med att hon sitter tyst och tillbakadragen eller att hon förklarar sig villig att göra hela jobbet själv, även åt de andra.

– Då slipper jag ju samarbeta. Nackdelen är att jag får göra allt själv när jag kommer hem.

Och då är, som vi redan konstaterat, ofta hennes energi slut. För att orka under en hel skoldag drar hon sig undan till biblioteket så snart tillfälle ges. Där tillbringar hon stora delar av en skoldag.

– Så fort vi ska arbeta på egen hand går jag dit för där finns tysta bås och det fungerar mycket bättre än klassrummet, där det alltid är någon som pratar eller stör.

Anna är långt ifrån ensam om att känna så här. Elever med introverta personlighetsdrag finns på alla skolor och fritidshem, menar Lina Bodestad. Hon är psykolog och har tidigare arbetat som skolpsykolog i sju år.

– Personlighetsdrag är relativt stabila genom livet. Det gör inte att en person med introverta drag vid behov kan uppvisa mer extroverta drag. Jag är själv introvert, men kan utan problem föreläsa, mingla och gå på fest. Men det kostar mig mycket energi att göra det, säger Lina och lägger till:

– Att ha introverta drag handlar inte om att vara blyg. Det är ett vanligt missförstånd. Egentligen handlar det rent fysiskt om hur dopamin regleras i hjärnan. Människor med introverta drag blir snabbt överstimulerade av för mycket intryck, för mycket att hålla reda på, ljus, ljud och människor.

Den löpande skalan introvert–extro­vert är en del av personlighetstestet Big-Five, som brukar användas inom psykologin. Det är konstruerat för att undersöka människors personligheter, som anses ha fem urskiljbara, universella drag. 

– Det är en robust modell som det forskats på länge. Enligt den hamnar de allra flesta i mitten på skalan enligt en normalfördelning, men man brukar räkna med att omkring 15 procent av alla människor har mer uttalat introverta drag.

Skolans och fritidshemmets problem är enligt Lina Bodestad, Susan Cain och många andra att dess miljöer är anpassad för de extroverta.

– Jag skulle nog hårdra det och säga att hela vårt samhälle sedan länge utvecklats i riktning mot en mer extrovert norm. Både när det gäller utbildning och arbetsliv handlar det mycket om att samarbeta i grupp, ställa sig och redovisa inför klassen och så vidare. Det är mycket fokus på extroverta beteenden. Elever med introverta drag tycker mer om att tänka själva först, de har inte så stort behov av att ta plats. Sådana elever får ofta höra att de ska ta för sig mer och delta. Men det kan vara krävande för eleven.

Att upptäcka elever med introverta drag kan också vara en utmaning för lärarna.

– Lärare har så många uppgifter: de ska administrera, samarbeta med kollegor, planera och finnas för sina elever. När de är stressade kan det vara så att de inte hinner fördjupa sig i individerna. I det läget är det lätt hänt att bara de extroverta eleverna som skriker märks. De med introverta drag är tysta och uppfattas kanske vid en första anblick som okomplicerade, säger universitetslektor Judit Simon.

Hon undervisar och forskar vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, och lägger till:

– Men om man har tid är det egentligen inte svårare att upptäcka introverta än extroverta. Man behöver ha ögonen med sig och förståelse för att om någon är för tyst så är det kanske ett problem. Är man som lärare bara medveten om att det finns både extrovert och introvert problematik, då är man förberedd och vet när det kan vara dags att gripa in med åtgärder.

Tillsammans med forskaren Ulf Jederlund har Judit Simon skrivit rapporten ”Att möta och förstå elever som utmanar extra” på uppdrag av Skolverket. I rapporten betonar de vikten av det kreativa pedagogiska förhållningssättet som utesluter standardlösningar vid alla tillfällen.

– Alla pedagoger behöver det. Dagligen dyker det i skolan upp situationer som är annorlunda och oväntade. Det är inte som i en fabrik, där man ställer in ingredienserna och så håller de sin nivå genom hela dagen eller veckan. Allt kan ändras från den ena stunden­ till den andra och det kräver en anpassningsbarhet och öppenhet. Hur kan man nå fram till den individuella eleven i den unika situationen? Det är något som alla lärare känner igen och med elever som på något sätt utmanar extra är det oerhört viktigt.

Dennis Hjelmström har funderat mycket på hur skolmiljön påverkar de elever som har introverta drag. Tidigare arbetade han som högstadielärare, i dag är han skolchef i Ystads kommun och författare till boken ­Introverta ­elever – teori och praktik (Natur & ­Kultur, 2019), där han samlat sina erfarenheter och tankar kring ämnet.

– De flesta lärare känner nog igen sig i att det alltid finns elever som är undvikande och som gärna söker ensamhet i skolkorridorerna. De är inte sällan utsatta av andra elever, som tycker att de är fega eller osociala. Men att vara en person med introverta drag behöver inte handla om vare sig blyghet eller att de ogillar andra människors sällskap. Det handlar snarare om återhämtning eftersom skolans miljö ofta är rörig och kräver särskilt mycket energi av introverta elever, säger Dennis.

I boken går Dennis Hjelmström igenom hur man kan upptäcka dessa elever och vad man kan göra för att underlätta deras situation och skolvardag.

– En grundförutsättning, inte bara för dessa elever, är trygghet och struktur. Stökiga lektioner eller oväntade uppgifter av ytlig karaktär är särskilt ansträngande för dessa elever. De vill inte sällan gå på djupet. Både i samtal där de vill prata om ”tyngre” ämnen än väder och vind, men också i skolarbetet. En elev med introverta drag gräver gärna ner sig i ett ämne under en längre tid.

Med sin bok vill Dennis Hjelmström inte lansera några nya, revolutionerande tankar kring elever med introverta drag, säger han. Snarare har han velat sammanställa en överskådlig och lättfattlig påminnelse till lärare runt om i landet.

– De flesta lärarna känner redan till mycket av det jag skriver. Men det är bra att påminna om att man kanske inte måste köra grupparbeten slentrianmässigt, eftersom det inte passar alla.

– Det kanske inte heller är ett måste att möblera bänkarna i klassrummet så att eleverna sitter i grupper med ansiktena vända mot varandra. Alla vill inte ha social interaktion hela tiden. Dessutom behöver skolan se till att biblioteken verkligen är tysta och trygga rum, inte fritidsgårdar där gäng stökar runt. Det är ju extra viktigt för elever med större behov av ensamhet, och där vissa av dem kanske inte har det hemma. De kanske har många syskon och bor på liten yta. Då bör platser som skolbiblioteket kunna vara den lugna plats de behöver.

Skolan, och även resten av samhället, har under lång tid alltmer utvecklats i en riktning som premierar extrovert beteende, menar Dennis.

– Många pedagogiska trender går ut på social interaktion. Entreprenöriellt och kollaborativt lärande är exempel på detta. Läroplanens skrivning om att skolan och fritidshemmet ska sträva efter levande social gemenskap bidrar också till en extrovert norm. Likaså uttryck som att ”lärandet sker i mötet med andra”. Å andra sidan är skolan i dag en plats där vi sätter individen mer i fokus – och det ställer krav på lärarna – som ska kunna möta alla slags elever, även de med introverta drag.

Individanpassningen kan alltså bidra till att situationen för elever med introvert läggning förbättras. Det tror även Lina Bodestad:

– Med ökad individanpassning ser vi eleverna som de är och möter dem där de befinner sig. Som lärare, speciallärare eller skolpsykolog handlar det alltid om att bygga en god relation till var och en av eleverna och fråga dem: Vad trivs du bäst med? Finns det något vi kan förändra så att det blir bättre för dig? Det går inte att utgå ifrån att allt passar alla eller att alla elever vill vara med kompisar. Eleverna är experter på sig själva, därför ska man förstås involvera dem.

För ökad flexibilitet i det pedagogiska arbetet kan grupparbete där ele­verna ska sitta och arbeta tillsammans med fördel varieras med uppgifter som eleverna löser hemma med digitala verktyg. Ju fler olika arbetssätt, desto fler kan visa sig från sin bästa sida. Under rådande coronapandemi är det ju den vägen som gymnasielärarna fått gå – och det kan ha oväntade effekter för elever med introverta drag, berättar Judit Simon:

– Det finns ingen forskning kring detta ännu, men en lärare berättade för mig att elever med introverta drag deltar i skolarbetet i högre grad nu, då de får sitta hemma i lugn och ro. Det är förstås för tidigt att dra några slutsatser, men det är en intressant fråga.

Även ”Anna” sitter hemma och har distansundervisning just nu. Det är något hon ser både för- och nackdelar med:

– Det är skönt att vara hemma för där kan jag jobba i lugn och ro i min egen takt. Problemet är att det är svårare att fråga lärare om hjälp eftersom jag ofta behöver diskutera med dem för att få bekräftat att jag förstått uppgiften korrekt.