Forskaren: ”Politikerbesök i skolan stärker demokratin”

LÄS ÄVEN: Demokratilektion – med talmannen i klassrummet

Niklas Bolin är professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, och forskar om politiska partier och politiskt beteende. Han har nyligen gjort en studie om politiska partiers besök i skolan och vilken betydelse de har för skolans demokratiuppdrag.

– Besöken i skolor är betydelsefulla av två skäl. För det första bidrar de till att förverkliga skolans demokratiuppdrag. För det andra är skolbesöken den viktigaste rekryteringskanalen för de politiska ungdomsförbunden och, i förlängningen, de politiska partierna.

Men det finns både geografiska skillnader och skillnader mellan olika skolformer i vilken utsträckning som skolorna väljer att ta emot politiker, visar Niklas Bolins rapport.

– Kommunala skolor bjuder in politiker i större utsträckning än friskolor. Och skolor i städerna har fler politikerbesök än de som ligger i landsbygden. Det innebär alltså att elever har olika möjligheter att få träffa politiker och diskutera samhällsfrågor.

Alla skolor håller inte skolval

Även skolvalen skiljer sig åt mellan olika skolor, konstaterar Niklas Bolin. Skolval har arrangerats i svenska skolor sedan 1960-talet med syftet att öka ungas politiska intresse och förbereda dem för framtida deltagande i demokratiska processer.

– Många skolor arrangerar skolval, men långt ifrån alla. Resultatet blir ju att eleverna inte har samma möjlighet att möta politik och demokrati i praktiken.

Att skolledningen tvekar att bjuda in politiker till skolan är fullt förståeligt, menar Niklas Bolin.

– Det finns förstås rimliga skäl till att inte bjuda in. Politikerbesöken kräver mycket arbete och en lärare som ansvarar för dem. Det är inte konstigt om lärarna känner att tiden inte räcker till. Men ett politikerbesök behöver ju inte nödvändigtvis ske under ett valår, utan när som helst. Om skolan ser besöken som ett tillfälle att öka elevernas engagemang och kunskaper om demokrati och politik, då är det viktigt att arbetet inte begränsas till valrörelserna. Politikerbesök fungerar bäst om de sker kontinuerligt, även mellan valen.

Alla ska bjudas in

Han betonar också vikten av att skolor ska göra objektiva urval när politiker bjuds in.

– Det är förstås svårt att bjuda in samtliga riksdagspartier varje gång, men skolan ska såklart sträva efter objektivitet. Om man exempelvis arrangerar en debatt om skatter är det naturligt att bjuda in både någon som vill höja skatten och någon som vill sänka den. Det säger sig självt, och är något som lärarna strävar efter.

Samtidigt är det inte alltid enkelt i praktiken.

– Skolan kan bjuda in, men alla partier har inte alltid möjlighet att komma. Däremot kan olika partier medverka vid olika tillfällen över tid.

Tidigare har debatten om politikerbesök ofta handlat om Sverigedemokraterna, konstaterar Niklas Bolin.

– Det har funnits många invändningar mot att bjuda in politiker till skolan. Man har inte velat hamna i händerna på extrempartierna. Men i takt med att SD blivit ett mer etablerat parti har de argumenten hörts alltmer sällan.

Föredrar debatt mellan ungdomspolitiker

Forskarna bakom rapporten har också genomfört fokusgrupps­intervjuer med elever om hur de upplever politikerbesöken i skolan.

– Många elever uppgav att de föredrar politiska debatter mellan ungdomspolitiker framför bokbord i entréer eller aulor. Att bli uppsökt på rasten upplevdes inte lika positivt som att få lyssna på sakpolitiska diskussioner.

Eleverna upplevde också att ungdomsförbunden var lättare att relatera till än etablerade politiker.

Men för att besöken ska fungera krävs förberedelser, understryker han.

– Att träffa politiskt aktiva leder ju inte per automatik till något bra. Det beror helt på hur besöket genomförs. Besöken måste sättas i ett sammanhang, till exempel genom att läraren förklarar hur det politiska systemet fungerar, och kanske låter eleverna förbereda frågor inför besöket.

LÄS ÄVEN:

Demokratilektion – med talmannen i klassrummet

Lärarna som även är politiker – så vill de förändra skolan