Demokratilektion – med talmannen i klassrummet

Talman Andreas Norlén rör sig med snabba steg genom korridorerna på Anna Whitlocks gymnasium – Stockholms största gymnasieskola, uppkallad efter pionjären Anna Whitlock. För henne var utbildning och folkbildning ledstjärnor, och hon engagerade sig lika starkt i kvinnlig rösträtt som i skol- och socialpolitiska frågor. Det är symboliskt, apropå det vi ska prata om i dag.

Bakom talmannen följer ett mindre sällskap. Säkerhetspersonal håller diskret avstånd och en pressekreterare följer sin chef hack i häl. Talmannen stannar till, hälsar kort på några elever som nyfiket tittar upp från sina telefoner, och fortsätter mot ett klassrum där en grupp elever från olika årskurser väntar. Redan i dörröppningen går talmannen rakt in i ämnet som präglar besöket.

– Jag har mött många gymnasieelever, men oftast talar jag för en hel aula. Så det här är jättekul – att få sitta ner med bara er. Och jag tycker att det är viktigt att vi pratar om demokratin, hur den fungerar och vilka utmaningar den står inför.

Han lutar sig fram när samtalet börjar glida in på frågan om hot mot demokratin – i Sverige och i världen.

– I Sverige är demokratin stark, och i internationella jämförelser står vi oss väldigt väl. Sverige har stabila institutioner, fria val, fria medier och ett högt valdeltagande. Men det betyder inte att det saknas problem. Vi lever i en tid där vi ser oroande utveckling i andra länder.

”Partier kan svänga i sina ståndpunkter”

Hur oroliga är eleverna för tillståndet för den svenska demokratin, undrar talmannen.

– Jag är kanske inte så orolig för demokratins framtid i sig, utan mer för de politiska partierna. Det känns som att vissa partier kan svänga i sina ståndpunkter, medan andra är mer stabila. Där kan jag känna en oro: vilka partier kommer egentligen att fånga upp mina värderingar och stå fast vid dem efter valet, säger Isabelle Engborg Roström.

Att förstå demokratin tar tid. Det går inte att snuttifiera undervisningen som på Tiktok.

Molly Wilén Harrysson tycker generellt att det är osäkra tider vi lever i.

– Om man tittar på USA har utvecklingen blivit mer autokratisk, enväldig. Sådana förändringar påverkar hur jag ser på demokratin i stort. Samtidigt, som Andreas Norlén säger, är den svenska demokratin stark. Demokrati är ju en otrolig kraft. Det finns verkligen en trygghet i våra grundlagar och i styrelseskicket.

Samhällskunskapsläraren Josefine Baldi Arlesten, som också är lärare i historia, flikar in:

– Ja, vi har stabila institutioner här i Sverige. Vi har ju hundra år av demokrati att luta oss emot. Men sett i ett världshistoriskt perspektiv är det inte särskilt lång tid.

Truls Orrenius Skau tycker att det finns skäl att oroa sig över sociala medier och AI:

– Titta på Rumänien och Moldavien, två länder där sociala medier och AI har spelat en avgörande roll i att göra vissa politiska rörelser väldigt framgångsrika. Också här i Sverige hämtar många ungdomar sin information från sociala medier. Är Sverige verkligen kapabelt att stå emot påverkan från AI och sociala medier – hur ser du på det, talmannen?

Talmannen nickar. Jo, det finns skäl att vara vaksam, säger han.

– Inte minst när det gäller deepfakes och AI-genererat material. Jag tänker att skolan har en viktig roll i att problematisera det här. Jag tror också att det är viktigt att inte bara vara källkritisk – vilket man naturligtvis ska vara – utan också att utveckla en källtillit. Alltså en förmåga att lita på att det finns källor som faktiskt förmedlar sann och relevant information. Det är klart att även etablerade medier kan göra fel ibland, men både public service och de stora etablerade tidningarna är viktiga och tillförlitliga källor när man vill förstå vad som händer i samhället.

Positivt med politikerbesök

Är det annorlunda att undervisa i samhällskunskap under ett valår? Nej, det tycker inte Josefine Baldi Arlesten.

– Det som är annorlunda är att vi får fler besök av politiker. Vi har ju skolval och vill ge eleverna en förståelse för hur den demokratiska processen fungerar, och därför välkomnar vi politiker. Men innehållsmässigt i undervisningen är demokratifrågorna alltid centrala.

För mig är det viktigt att ibland spela djävulens advokat och ge eleven ett mot­perspektiv.

Att politiker kommer till skolan är i grunden något positivt, tycker eleverna.

– Det är särskilt kul när ungdomsförbunden kommer hit. Det är intressant att lyssna på när de debatterar, och få olika perspektiv på viktiga samhällsfrågor. Det kan faktiskt kännas mer givande än en vanlig samhällskunskapslektion, säger Isabelle Engborg Roström.

Vissa i gruppen kommer att rösta ”på riktigt” för första gången i höst, medan andra får nöja sig med skolvalet. 

– Jag tycker att det ska bli kul att få rösta, men andra kanske upplever det som lite jobbigt och svårt, säger Einar Lundin Orrghen.

”Jag kan vara orolig för demokratins ställning”

Vilka råd vill talmannen ge till den som ska rösta för första gången? Hur kan man tänka kring sitt val och var kan man hämta inspiration? Talmannen menar att det finns två sätt att närma sig politik.

– Antingen utgår man från en specifik fråga man bryr sig om och ser vilket parti som bäst matchar ens uppfattning i den frågan. Eller så utgår man från det ideologiska, och synen på hur samhället borde fungera i stort. Själv började jag i det ideologiska.

Vid det här laget är alla inne i diskussionen. Frågorna fortsätter att komma, och talmannen resonerar och ställer motfrågor. Varifrån får eleverna sin information om viktiga samhällsfrågor? Jo, från sociala medier och skolan, visar det sig.

– Skolan har varit viktig för min del. Jag går visserligen ”Sam-sam”, och genom samhällskunskapen har jag fått mycket kunskap. Samtidigt påverkar sociala medier min bild av Sverige och världen. Och på sociala medier blir det lätt ensidigt eftersom algoritmerna styr mot sådant jag redan är intresserad av, säger Molly Wilén Harrysson.

Truls Orrenius Skau instämmer:

– Jag har vänner där sociala medier är den främsta informationskällan. Då finns risken att folk dras till politikens ytterkanter, både till höger och vänster, och att samhället blir mer polariserat. Så ja, jag kan vara orolig för demokratins ställning.

Viktigt att spela djävulens advokat

Ja, kunskap är grunden, konstaterar samhällskunskapslärare Sam Saidi.

– Målet är att få eleverna att göra ett slags inre arbete: vad tycker jag egentligen? Det finns förstås olika sätt att undervisa, men för mig är det viktigt att ibland spela djävulens advokat och ge eleven ett motperspektiv. Som samhällskunskapslärare behöver man samtidigt vara medveten om att man själv bär på en ryggsäck av värderingar och erfarenheter.

Läraren Josefine Baldi Arlesten konstaterar att sociala medier har trissat upp tempot, och att det spiller över på undervisningen. 

– För mig är det viktigt att försöka få unga att förstå att demokrati tar tid. Det går inte att snuttifiera undervisningen som i ett Tiktok-klipp. Eleverna behöver förstå varför processerna ser ut som de gör – varför det finns remissinstanser och varför det är viktigt att många får komma till tals.

Ossian Lasson säger att han saknar en gemensam referensram när politik ska diskuteras.

– Det känns som att människor i dag har helt olika verklighetsuppfattningar.

– Någon säger: ”Jag tycker att vi ska göra så här för att få ner brottsligheten” och nästa person säger: ”Vadå, vi har väl ingen brottslighet?”. Någon vill fokusera på klimatet, nästa säger att det inte är någon klimatkris.

”Allt handlar inte om narrativ”

Talmannen påminner om att flera perspektiv kan vara sanna samtidigt.

– Jag ser framför mig att i valrörelsen så skulle regeringssidan kunna lyfta att antalet skjutningar har halverats, och säga att utvecklingen går åt rätt håll. Medan oppositionen skulle kunna säga att sprängningarna ligger kvar på en hög nivå, eller till och med har ökat, och att utvecklingen går åt fel håll. Båda beskrivningarna kan i någon mening vara sanna samtidigt. Det handlar om vilket perspektiv man väljer att lyfta fram.

Sam Saidi håller inte riktigt med:

– Precis som talmannen säger kan gränsen ibland vara tunn mellan olika berättelser och politiska narrativ. Samtidigt finns det situationer där något faktiskt är mer sant än något annat. Jag tycker att man ska vara försiktig med att fastna i tanken att allt bara handlar om olika narrativ som ställs mot varandra. Det är ett dilemma som ofta dyker upp i samhällskunskapen.

”Demokratin är bättre än alternativen”

Talmannen instämmer, men säger också:

– Skolan har ett demokratiuppdrag och ska vara värdeneutral. Det är inte en arena där lärare ska torgföra sin egen uppfattning om partipolitik.

– Det är samma sak för mig. Som talman ska jag vara partipolitiskt neutral, men för den sakens skull är jag ju inte värdemässigt neutral, säger han.

– Man ska kunna säga att demokratin är bättre än andra styrelseskick.

Talmannen konstaterar att han ofta möter elever som är oroliga för framtiden när han besöker skolor runt om i landet.

– Det finns ju skäl att vara bekymrad, men inte låta det tynga en så att man blir deppig. Med de val ni gör kan ni bidra till att göra skillnad. Och då menar jag inte nödvändigtvis valen i riksdagen, utan valen i livet – vad ni ägnar ert liv och er tid åt.

– Ni kan göra saker bättre för människor runt omkring er och för samhället i stort. Jag hoppas att ert grundackord i livet kan vara dur, snarare än moll.

Till slut tittar pressekreteraren på klockan. Tiden är ute. Ukrainas försvarsminister väntar på nästa möte.

LÄS ÄVEN:

Forskaren: ”Politikerbesök i skolan stärker demokratin”

Lärarna som även är politiker – så vill de förändra skolan