”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
Till startsidan
”Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad”, säger Anna Olskog, Sveriges Lärares nya ordförande.
Sveriges lärare
Hon är förtjust i långdistanslopp, mot tydliga mål.
Något Anna Olskog tar med sig i rollen som ny ordförande för Sveriges Lärare.
– Utredningar räcker inte. De måste landa i politiska beslut om hur lärare ska kunna utföra sitt arbete, säger hon till Vi Lärare.
Sju maraton, en Svensk klassiker, en Cykelvasa och ett par Vasalopp.
Anna Olskog pratar ofta jobb på fritiden, eftersom vänkretsen återfinns inom lärarkåren.
– Jag jobbar ganska mycket, för att vara uppriktig. Men jag vet att det är viktigt för arbetskapaciteten och välbefinnandet att göra sådant man gillar. Jag gillar att träna mot mål – gärna långlopp. Det kanske hör ihop med min uthållighet med det fackliga, vem vet, säger hon.
Utbildningsdepartementet har precis skickat ut ett pressmeddelande om att de bjuder in både Sveriges Lärare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) till ett samtal om reglerad undervisningstid och tid för för- och efterarbete.
– Vi har en regleringsagenda, vi har kongressbeslut på det. Att få tid på för- och efterarbete, undervisning, barn- och undervisningsgrupper som inte är för stora, lärartäthet och minimibemanning. Så skyddar vi läraren och får skjuts på den utbildning vi är satta att göra. Det är inte krångligt men det verkar sitta långt inne, säger Anna Olskog.
”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
Hon har gjort sig känd som frispråkig ordförande för Sveriges Lärare i Umeå, tidigare för Lärarförbundet.
– Jag har profilerat mig mycket kring systemfelen och hur skolan styrs så att pengar sipprar ut ur förskola och skola från barn och elever. Men den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten, säger hon.
Anna Olskog är mellanstadielärare och valdes med siffrorna 117 mot 83 mot Sara Svanlund, tidigare Lärarnas Riksförbund.
Omröstningen var nervös.
– En fördel jag har är att jag inte är så ängsligt lagd. Men jag var spänd, det var jag. Jag visste inte vart det skulle ta vägen. Det är en livsstil det uppdrag jag fått. Kalendern är välfylld, och det förstår jag att den skulle bli, säger hon.
Anna Olskog gratuleras efter att ha blivit vald till ny ordförande för Sveriges Lärare.
Ett av löftena när både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet upplöstes och det nya Sveriges Lärare bildades 2023, var vassare avtal.
Ett löfte som inte helt och hållet avspeglas i det senaste avtalet med SKR – där skarpa skrivelser om regleringar saknas.
– Nöjd blir jag nog aldrig, då är jag nog på fel plats. Vi har förväntningar på oss att få till stånd en fungerande arbetssituation. Vi har inte lyckats tillräckligt väl, det finns ett missnöje och en önskan om att få rätta till det. Det är egentligen inte krångligt alls: Läraren måste få vara lärare och ägna sig åt sina elever. Alla andra delar måste skötas av andra. Och det kan hanteras både politiskt och inom avtal, och snart sitter vi vid förhandlingsbordet igen, säger Anna Olskog.
Medan Vårdförbundet strejkar höjs även lärarröster för stridsåtgärder.
– Om det krävs måste varje facklig ledare vara beredda att gå den vägen. Det är de verktyg vi har och de stridsåtgärder som behöver vidtas om det kommer till den punkten. Men det föregås av en förhandling, säger hon.
Anna Olskog säger att frågan om att fortsätta vara sig själv är essentiell.
– Äkthet är vad vi behöver mer av i samhället. Jag vet inte om jag personifierar det men jag hedrar det. Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad. Jag kan inte allt, men jag kan att vara lärare. Och om jag stannar i det, då är jag alltid rätt ute, säger hon.
Anna Olskog.
För Anna Olskog är den hittills största segern för det unga Sveriges Lärare att frågan om marknadsskolan har kommit högre upp på agendan.
– Det är en framgång. Och det är en framgång att vi aldrig behöver tänka på hur korten ska spelas, vi är lärarnas tydliga och enade röst, säger hon.
Frågan om misslyckanden är svårare att besvara.
– Jag är stolt över det vi åstadkommit, och Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand lämnar med flaggan i topp. Vi har varit i en övergångsstyrelse med 34 personer, med två kanslichefer och två förbundsordföranden. Det var nödvändigt för att komma vidare dit vi är idag. Nu vi femton i styrelsen och det är en enorm skillnad – det är det dags för utblick, säger hon.
En farhåga inför bildandet av Sveriges Lärare var att medlemsgrupperna, från förskollärare, lärare i fritidshem, i grundskola, på gymnasium och vuxenutbildning och studie- och yrkesvägledare, har olika förutsättningar och olika intressen.
Att förbundet skulle bli för spretigt.
– Jag skulle hellre angripa det så här: Det är så många medlemsgrupper som omfattas av Sveriges Lärare och det är en styrka i sig. Ibland kan det vara så att våra olika skolformer har olika behov och ser på lösningar på olika sätt. Och det måste vi vara medvetna om, så att vi använder varandra som resurser och får kraft av varandra i stället för att hamna i det omvända.
– Jag ser inga större splittringar kring det i förbundet, men gränsen är redan passerad för vad vi kan utstå. Där finns en förväntan som vi kan använda för att sätta press på SKR. De måste börja leverera, säger Anna Olskog.
Nyrekrytering av medlemmar är en utmaning för fackförbunden generellt. Här lägger Anna Olskog sin tilltro till pedagogiken.
– Vi rekryterar genom att göra bra saker och att man känner att man är med och planerar och påverkar hur vägen framåt ska se ut: medskapande, medansvar, vi-känsla. Hela mitt tal på kongressen handlade om att facket är vi och ingen annan. Det handlar om att medlemmarna förstår vad facket är och vilken kraft vi har. Vi är lärare och får använda den kompetensen till att utbilda oss, säger Anna Olskog.
LÄS ÄVEN:
Hon är ny ordförande för Sveriges Lärare
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Våld i skolan Huvudskyddsombudet: ”Det som pågår är ohållbart”
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Svenska som andraspråk Mona Holmqvist ska föreslå ny uppdelning av svenskämnet
Arbetsbelastning ”Lassar över ytterligare en grej på lärarna”
Skolverket Maria Kjällström går från rollen som skolchef till Skolverkets generaldirektör.
Krönika Reformstormen kommer – och där på klassrumsgolvet står vi lärare med trasiga paraplyn från Temu.
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Valet 2026 Camilla Hansén (MP) om krav på legitimation, detaljstyrning och ”pengarna på bordet”.
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Förtroendearbetstiden kan samexistera med förordningarna”
Hoten mot lärarna Olskog: ”Samhället tillåter nätmiljöer där massmördare görs till förebilder”