
Källa: Lärarförbundet
Arbetsbelastning Fler än 8 av 10 förskollärare arbetar i småbarnsgrupper där antalet barn kraftigt överskrider Skolverkets riktmärken. Barngruppernas storlek ökar kraftigt under vårterminerna. Det visar en undersökning av Lärarförbundet.
Skolverkets senaste mätning den 15 oktober 2019 visade att förskolans barngrupper hade minskat från 15,4 barn i genomsnitt till 15 barn sedan året innan. Regeringen konstaterade att barngrupperna inte varit så små sedan 1992.
Lärarförbundet menar att statistiken ger en skev bild av verkligheten på många förskolor eftersom förutsättningarna varierar kraftigt hos olika förskolor och huvudmän. Deras undersökning visar också att barngrupperna ökar kraftigt under vårterminerna.
Lärarförbundets webbundersökning, som besvarades av 1525 förskollärare, mätte barnstorlekarna den 15 oktober i fjol och 3 februari i år. Lärarförbundets undersökning samlades in mellan 6 februari och 1 mars 2020 innan Coronapandemin slog till med full kraft mot det svenska samhället.
Mätningarna på våren visar att:
Källa: Lärarförbundet
Källa: Lärarförbundet
Veronica Persson, utredaren som gjort Lärarförbundets rapport, konstaterar att många äldre barn lämnar förskolan för att börja i förskoleklass i augusti. Hon menar att det är en orsak till att Skolverkets genomsnittssiffror på hösten inte ger en fullständig bild av förskollärarnas tuffa arbetssituation.
Veronica Persson, utredare på Lärarförbundet.
Barngrupperna fylls succesivt på under våren och arbetssituationen påverkas ytterligare av faktorer som hur många barn man har per anställd och hur många förskollärare som finns på varje förskola med mera.
Skolverket gör dock inga officiella mätningar under våren. Enligt Skolverket har riktmärkena bidragit till att barngrupperna på förskolorna minskat i kombination med statsbidraget för mindre barngrupper som skolhuvudmännen kunnat söka. Men Skolverkets utvärdering visar också att de flesta barngrupper bara har minskat under en del av dagen – och inte för hela dagen.
Verksamheterna har, enligt Lärarförbundet, inte heller anpassats utifrån att det är ett ökat antal barn med längre vistelsetid samtidigt som andelen behöriga förskollärare minskar och personaltätheten inte ökat.
Enligt Skolverkets statistik 2019 har personaltätheten legat på samma nivå sedan 2016 med 5,2 barn per årsarbetare i förskolan. Där finns det inga riktmärken. En annan faktor, som enligt forskning är viktig för kvalitén, är personalens utbildning.
Den officiella statistiken för 2019 visar att andelen som helt saknar utbildning för att arbeta med barn på förskolorna har ökat. År 2014, då Skolverket började mäta detta, var siffran 24 procent och 2019 hade andelen ökat till 31 procent. Statistiken visar att 39,5 procent av personalen hade förskollärarexamen och 18 procent gymnasial utbildning för arbete med barn (barnskötare). Siffrorna visar ett genomsnitt men skillnaderna på utbildningsnivån bland personalen i förskolorna varierar också kraftigt i Sveriges kommuner. Andel med förskollärarexamen ligger mellan 15-76 procent. Och spridningen bland de outbildade ligger mellan 7 och 55 procent.
Lärarförbundets undersökning visar att 5 av 10 förskollärare inte hinner med stora delar av sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid, vilket de anser påverkar kvalitén på förskolorna och skapar en samvetsstress.
Undersökningen visar också att många förskollärare har hand om det pedagogiska utbildningsuppdraget för ett stort antal barn.
– Det finns extremfall med förskollärare som har undervisningsansvaret för 155 barn, men bland alla förskolor idag är det 12 procent som endast har en förskollärare eller ingen alls. I dessa förskolor har 4 av 10 förskollärare i snitt ett undervisningsansvar för mer än 26 barn, säger Veronica Persson utredare på Lärarförbundet.
Rapporten visar att personal kan vara tvungna att arbeta ensam med en större barngrupp exempelvis innan stängning eller tidiga mornar eller under andra tider på dagen i samband med att kollegor är sjuka.
I den kommunala förskolan svarar 7 av 10 förskollärare i undersökningen att de inte har möjlighet att påverka hur många barn som finns i den barngrupp där de arbetar, fler än 2 av 10 vet inte om de har möjlighet att påverka och endast 6 procent svarar, knappt en av 10, att de tillsammans med sin rektor kan påverka hur många barn de har i barngruppen. På fristående förskolor är andel högre och 25 procent anser att de kan påverka barngruppernas storlek.
Förbundet drev på i frågan innan Skolverket införde riktmärkena men vill nu också se att de på allvar efterföljs av skolhuvudmännen. Riktmärkena som finns i Skolverkets allmänna råd anger att en barngrupp med yngre barn 1-3 år bör vara mellan 6 och 12 barn och för äldre barn 4-5 år bör de vara mellan 9 och 15 barn. Anledningen till att Skolverket har satt ett spann och inte ett fast antal barn per barngrupp beror på att förutsättningarna kan se väldigt olika ut för att bedriva förskola. Enskilda förskolor kan ha mer eller mindre lämpliga lokaler, problem med buller, ventilation, svårt att rekrytera utbildade förskollärare, ha stor andel helt outbildad personal, ha barn med särskilda behov, liten tid för planering på grund av för många barn per anställd.
Så här har insamlingen av svar till rapporten om barngrupperna gått till:
Lärarförbundet har skickat ut en webbenkät till 4385 förskollärare under perioden 6 februari till 1 mars 2020. Enkäten är besvarad av 1525 förskollärare varav 13 procent arbetar i fristående förskolor och resterande i kommunala förskolor. Svarsfrekvensen är ca 35 procent. Det är endast behöriga förskollärare som har kunnat delta i enkätstudien. I urvalet ingår därför enbart förskollärare som har angivit att de har en förskollärarexamen och/eller en förskollärarlegitimation. Urvalet har tagit hänsyn till geografisk spridning för att ha så många kommuntyper som möjligt representerade och att det finns förskollärare som arbetar i både fristående och kommunala förskolor.
Lärarförbundet skriver i rapporten att de inte försöker jämföra sig med Skolverkets officiella statistik, utan vill spegla hur arbetssituationen ser ut för en del av Lärarförbundets medlemmar. Undersökningens statistik bygger på att förskollärare svarat hur många barn och antal personal som fanns i den huvudsakliga barngruppen de arbetade i under den dag som mättes. I den officiella statistiken anges istället ett snitt för varje förskola och det är då rektor/huvudman som skickar in uppgifterna.
I undersökningen har ett antal förskollärare beskrivit sin arbetssituation. Läs om det här!
”Frustrerande att inte kunna ge barnen vad de har rätt till”
Stora barngrupper: så gör ni för att påverka på er förskola
Röster från förskolan om för stora barngrupper
Johanna Jaara Åstrand: "Statistiken ger inte hela sanningen"
Förskollärarna larmar: Barngrupperna är för stora i förskolan
Debatt ”Utdaterad och naiv inställning till dagens informationssamhälle”
Debatt ”Psykisk ohälsa, privatekonomi, etik och moral och hundkunskap föreslås som ämnen”
Debatt ”Skärp er, SKR”, skriver Sveriges Lärarstudenters ordförande Adam Kedert.
Replik ”Likvärdighet kräver mer än kompetenta lärare”.
Debatt Regeringen kommer med elva förslag på bättre skola – läraren ser två förslag som saknas.
Debatt En lärare i New York fick ett tackbrev – har påverkat tusentals elever.
Debatt En av granskarna rider ut till försvar för texttriangeln.
Debatt ”Det handlar inte om att välja politisk sida. I alla krig finns det bara en sida, det är barnens”
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Krönika ”Dagens skolpolitiker resonerar som Bamse”, skriver Maria Wiman.
Förskola Tillfällig lösning på vikariebristen: ”Rätt organiserat kan det fungera utmärkt.”
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Arbetsmiljö Här kan all tid som inte är ren undervisningstid användas som vikariat.
Hök25 Sveriges Lärares manifestation för regleringar: ”Folk ska orka jobba som lärare”.
Krönika Filippa Mannerheim: För SJÄLVKLART måste ett yrke ha ramar!
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Gruppledaren i SKR vill se regleringar i nya avtalet med lärarna.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Arbetsbelastning Pontus Bäckström: ”Etisk stress när elevbehov inte kan tillgodoses i ordinarie helklass”.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Krönika ”Rektor Kaj – ett under av tålamod”, skriver Maria Wiman om Uppdrag gransknings ”Gängskolan”.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Hök25 Sveriges Lärare röstade nej till SKR:s nya slutbud: ”Frustrerande”.
Undervisning Lärarstiftelsens fokus: Frågor som handlar om undervisningen.
Fackligt ”Skapar stor oro för våra medlemmar”.
Hoten mot lärarna ”Vi vägrar vänja oss vid att rädsla blir en del av vårt arbetsliv”
Hoten mot lärarna Lärare och annan skolpersonal vittnar om att lärare och annan skolpersonal är rädda för att ingripa.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Vi lärare Ökar satsningen: ”En blandning av vetenskap och beprövad erfarenhet”.
På djupet Här är förslagen som Sveriges Lärares ordförande saknar i utredningskavalkaden.
Forskning Läraren Maja Sundqvist tar avstamp i forskningen när hon undervisar. ✔ Lärarens och forskarens tips.
På djupet Skolministern är fast besluten om att förändra svenska skolan.
På djupet Så här blir den nya skolan – om utredarna får som de vill.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Mentorskap Läraren om avlastningen: ”Jag har över 300 elever så jag har att göra ändå.”
Mentorskap Därför införde Norrevångsskolan i Eslöv heltidsmentorer.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.