”Har man en ledning som inte vågar bli osams med enstaka elever blir man väldigt utsatt som lärare” säger Henrik Birkebo.
Till startsidan
Henrik Birkebo vill att det är lugnt, men inte tyst, i klassrummet. ”Jag ställer ofta minst en fråga till varje elev per lektion och förväntar mig att alla ska bidra.”
Fokus
Gymnasieläraren Henrik Birkebo är tydlig: det är han som bestämmer över och leder undervisningen. Men det betyder inte att eleverna saknar inflytande.
– Jag förväntar mig att de är medskapare av lektionerna.
När Henrik Birkebo kliver in i klassrummet på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan har han en tydlig idé om vad klassen ska göra. Lektionsupplägget är klart och målet satt.
Men vad som händer sedan styr han inte över ensam. Det beror i hög grad även på eleverna som han möter.
– Som lärare ansvarar jag för planeringen och genomförandet av lektionerna, men samtidigt är jag nyfiken och öppen. Jag förväntar mig och kräver att eleverna är delaktiga och påverkar, säger Henrik Birkebo.
Att uppmuntra till dialog och att ta elevernas åsikter och frågor på allvar är ett viktigt sätt att ge dem inflytande över undervisningen, menar Henrik Birkebo. Han konstaterar att han, efter 23 år som lärare, känner sig både trygg och fri i sin yrkesroll.
– Det gör att två lektionspass i två olika klasser aldrig blir likadana, trots att jag har haft samma grundtanke och samma lärinnehåll. Utfallet beror på eleverna. Deras tankar, frågor och invändningar är viktiga för mig, säger Henrik Birkebo.
För att de ska få en rimlig arbetsbörda kan eleverna också få påverka när prov ska förläggas. Men det är Henrik Birkebo som avgör provformen. Och får klassen rösta fram ett provdatum förväntar han sig också att de dyker upp. Extra omprovstillfällen i närtid erbjuder han inte.
– Med frihet kommer ansvar. Att vara ängslig i sin lärarroll och hela tiden försöka vara snäll och tillmötesgående är förödande. Det måste vara tydligt att läraren är ledaren i klassrummet.
”Har man en ledning som inte vågar bli osams med enstaka elever blir man väldigt utsatt som lärare” säger Henrik Birkebo.
Abdikerar läraren från den rollen är risken stor att ett fåtal starka individer i klassen tar kommandot, menar Henrik Birkebo.
– Då får vi andra informella ledare som framför allt tänker på sitt eget bästa. För gruppens skull är det jätteviktigt att det finns en lärare som tar ledarskapet.
Att elever väljer bort ansträngande arbetsmetoder, som läsning, är en annan uppenbar risk med ett långtgående elevinflytande, enligt Henrik Birkebo. Så att öppna för en sådan valfrihet vore ett allvarligt svek, anser han.
– Jag ska erbjuda eleverna möjlighet att växa och utvecklas. Det innebär att jag behöver vara jobbig och stå för ett motstånd. Jag ska inte sänka ribban utan se till att vi tar oss över den tillsammans.
Den här linjen är inte alltid populär bland eleverna. Därför är det helt nödvändigt att han får stöd och uppbackning av skolledningen, menar Henrik Birkebo.
– Har man en ledning som inte vågar bli osams med enstaka elever blir man väldigt utsatt som lärare. Saknade jag det här stödet skulle jag inte kunna hävda min policy, utan tvingas ge efter. Jag skulle vara rätt rökt. Det vore hemskt.
Henrik Birkebo upplever att det har blivit allt vanligare att missnöjda elever, som inte fått igenom sin vilja, vänder sig till rektorn.
– Så sent som förra veckan hörde en jätteupprörd elev av sig till rektorn. Rektorn lyssnade givetvis på eleven, men han var också tydlig med att det är läraren som är bossen i klassrummet och att han stöttar mig, säger Henrik Birkebo.
Hans skolledning ställer inte heller några formella krav på vilket slags inflytande eleverna ska få. Att lärarna får avgöra vad elevinflytande betyder i praktiken är också ett viktigt förtroende.
– Som lärare behöver man vara mjuk och hård samtidigt. Jag gillar verkligen mina elever och jag vill att de känner det. Men de behöver också tydliga ramar, annars blir det kaos.
Krönika SO-läraren: Känns som att jag jobbar i motvind, men det finns ljusglimtar.
Debatt Svenskläraren: Vem äger egentligen elevens text?
Kursplaner Professorn om första steget mot ett slopat sva-ämne.
Nya lärarrollen ”Majoriteten av Sveriges lärare vet, av förklarliga skäl, inte vad det innebär.”
Nya lärarrollen Professorn om paradigmskiftet: ”Att förändra hela sitt arbetssätt blir ohanterligt.”
Nya lärarrollen Forskaren: ”Det oroar mig jättemycket, tyvärr.”
Nya lärarrollen Forskaren: ”I ett sent skede kastade man in ett ofärdigt material.”
Nya lärarrollen ”Det är vi lärare som ska avgöra hur undervisningen bäst genomförs.”
Nya lärarrollen ”Mina elever är chockade över att de faktiskt kan rabbla alla grundlagar.”
Nya lärarrollen Professorn: ”Vi täljer inte guld med täljkniv.”
Nya lärarrollen ”Inte särskilt överraskande att läroplansprocessen nu återigen får hård kritik.”
Lärarpriser ”Nu anlitar skolorna våra medarbetare mer än tidigare.”
Forskning Forskaren: Föräldrarnas press ger tydliga resultat.
Debatt I nationella ”lyft” lappar man bara över de akuta bristerna med tidsbegränsade satsningar.
Debatt ”Eleverna finns kvar. Språkbehoven finns kvar. De behöver fortfarande lära sig.”
Debatt Läraren: Jag undrar hur mycket av sva-försvaret som handlar om elevernas behov.
Läsning Forskaren: Tio böcker som tar oss med på ordentliga resor
Debatt Svenskläraren: ”Vi kan räkna minuterna, men vi kan inte räkna oss fram till förståelse.”
Debatt Svenskläraren: ”Oärligt att låtsas att skrollande på mobilen kvalificerar sig som läsning.”
Debatt Världens mest kända björn fyller 100 år.
Krönika ”Om någon kan hjälpa mig att knäcka den här nöten så skulle jag vara evigt tacksam.”
Nationella prov Så ändras direktiven till svensklärare.
Forskning Forskaren: Tyvärr upptäckte jag väldigt tydliga gruppindelningar.
Betyg Nya siffror: Så har betygen förändrats i ditt ämne
Panelen Hade du velat ha mer ämnesundervisning under din lärarutbildning?
Debatt Svenskläraren: Målet kan inte vara att eleven ska klara ännu en läsförståelseuppgift.
Tävlingar Elina Lundberg nominerad för att ha avslöjat ”avgörande brister i svensk skola”.
Språkintroduktion Prisade sva-läraren: ”Det kan låta självklart, men det är helt centralt.”
Krönika Svenskläraren: ”Analfabeter i Sverige? Inte på vår skola i alla fall.”
Gymnasiearbete Läraren: Gäller att börja förberedelserna redan i årskurs ett.
Debatt Lektorn: Glädje behöver alltså inte betyda att något är enkelt.
Debatt ”Handlingar väger tyngre än ord för barn och unga.”
Krönika Svenskläraren: ”Det är den största utmaningen för mig som lärare just nu”.
Krönika SO-läraren: ”Helt plötsligt är fler elever än vanligt intresserade av hur Sverige styrs.”
Forskning Forskaren: Vi använder för lite tid på lektionerna till det muntliga.
Lektionstipset Svenskläraren och skolbibliotekarien om lyckade samarbetet.
Sparbluffen Forskare och lärare sågar ”differentiering” – pekas ut som en sparbluff.
Sparbluffen ”Nej, ni har inte på fötterna när ni lanserar detta.”
Sparbluffen Sveriges Lärare: ”Differentiering är ingen trollformel som funkar.”
Sparbluffen ”Vi skriver ner förväntningarna på individuella anpassningsåtgärder.”
Sparbluffen ”De blir prisade och hyllade men ingen av dem kan lösa skolans inbyggda systemfel.”
Sparbluffen ”Bullshit och nonsensord.”
Fokus ”Man känner sig tillräcklig och hinner med på ett helt annat sätt.”
Sparbluffen Redaktören: Att alla elever är sysselsatta är ingen garanti för att de lär sig något.
Krönika Svenskläraren: ”Prata på ni. Låt mig undervisa mina elever.”
Forskning Forskaren: ”Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.”
Krönika Svenskläraren om brutala Pisa-raset.
Kursplaner ”Dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet.”
Forskning Forskaren: Viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat.
Forskning Forskaren: Eleverna får inte tappa tilliten till den kunskap som skolan och lärarna kan förmedla.