Högstadiet i Vivalla stängde – så gick det sen

Lisa Åsgrim: ”Det har helt klart blivit bättre ­studiero i min nuvarande klass.”

2018 var hon en av de lärare som flyttade med sina elever till de mottagande skolorna, i hennes fall till Olaus Petriskolan i centrala Örebro.

”Jag var en väldigt stolt Vivallalärare i nio år, på en skola som saknar motsvarighet i Örebro. Men jag kände ändå instinktivt att beslutet att lägga ner högstadiet var rätt. Vivalla är väldigt segregerat. En motorväg skiljer förorten från staden och det finns ett stort köpcentrum där du kan köpa kläder och mat eller leka. Den som vill kan verka där hela sitt liv utan att lära sig svenska. Och det gör många, vilket märks i klassrummen.

En kollega till mig berättade för sina elever att en femtedel av Sveriges befolkning är religiösa. Då började hela klassen protestera: ”Du menar väl tvärtom? Titta på vår klass, alla tror utom du.” Reaktionen berodde på att de inte hade en fullständig bild av landet de bor i. Samma sak om jag hade pratat om Koranbränningen som inträffade i Skåne på Vivallaskolan, då hade en stor majoritet av klassen haft samma åsikt i frågan.

När jag tog upp det i min nuvarande mer blandade klass stod inte alla på samma sida – och eleverna från ­Vivalla fick en mer korrekt bild av landet de bor i. På Vivallaskolan var det väldigt vanligt att man pratade sitt hemspråk i korridorerna, men det hör jag inte alls lika ofta nu. Språket eleverna emellan var också hårdare och mer normaliserat där än på Olaus Petriskolan. Sen har det helt klart blivit bättre studiero i min nuvarande klass, men jag vågar inte säga om det märks på resultaten.”

David Crawford: ”Vivallaskolan har präglats av brist på integration.”

Lärarförbundets lokalombud på Vivallaskolan, där han har varit lärare sedan 20 år tillbaka.

”När jag började jobba på skolan hörde även ett villaområde i närheten till vårt upptagningsområde. Då hade 60 procent av skolans elever utländsk bakgrund. Sedan kom det fria skolvalet och allt fler från villaområdet började söka sig bort till andra skolor, medan andelen med utländsk bakgrund steg till 90 procent.

Vivallaskolan har därför präglats av brist på integration. Det har också funnits ett kaxigt beteende med bristande respekt mot oss lärare, inte minst vissa grupper bland högstadieeleverna som gick på skolans övervåning. Det beteendet anammades av flera av undervåningens mellanstadieelever. Men för varje år som har gått sedan man lade ner högstadiet har attityden bland mellanstadieeleverna blivit mer avslappnad och i stället för att prata om lärarna pratar man med lärarna.

Problemen har i det här avseendet blivit färre och vår arbetsmiljö har blivit bättre. Men samtidigt ser vi många elever som fortsätter att komma till våra projekt som vi erbjuder efter skoltid eftersom skolan fortfarande är en fristad från hem och värderingar för barnen som bor i Vivalla.”

Mats Olsson: ”En elev tackade för allt vi gjort under de här tre åren.”

Rektor på Lillåns skola 7–9 som tog emot elever från Vivalla.

”Vår skola ligger i ett socioekonomiskt stabilt område och har upptagning inte bara i Lillån och närliggande Hovsta utan även landsbygden norr om Örebro. När vi första året tog emot eleverna även från Vivalla visade det sig att vi inte var så vana vid att undervisa elever med andra modersmål än svenska, som dessutom låg flera år efter i kunskapsnivå. Det visade sig också att grupperingar bestod – de från Vivalla höll sig till varandra. Men så har det å andra sidan alltid varit, oavsett var eleverna kommer ifrån.

Det blev en utmaning att hitta formen, skapa en bra dialog och öka integrationen. För att lyckas med det har vi haft kompetensutveckling i hur man bemöter elever med andra modersmål, tagit hjälp av tolk i kontakten med föräldrarna och strukturerat upp lektionerna ännu mer för att nå fler elever. Bland eleverna märkte vi att de som redan tidigare var studiemotiverade kom i ett sammanhang där de direkt gynnades. Och jag tror på sikt att alla elever gör det.

I somras kom en pojke fram till mig och sa att det hade varit bra för honom att komma till vår skola. Han tackade för allt vi hade gjort under de här tre åren. Men jag tror att ännu fler skulle gynnas om Vivallaeleverna fick komma till oss tidigare, kanske redan i fjärdeklass.”

Lena Sörbö: ”Det som behövs är större förändringar på samhällsnivå.”

Rektor på Vivallaskolan sedan 2019.

”Jag var inte rektor på skolan när beslutet att lägga ner högstadiet togs. Såvitt jag förstår var det väldigt stökigt och man hade säkert goda skäl till att ta beslutet. Vi har absolut fått mer lugn och ro på skolan efter nedläggningen, med mindre skadegörelse, droger och dåligt inflytande från äldre elever, även om vi har haft hot och våld även efter nedläggningen.

Många lärare lyfter också att det är positivt med mer plats och kortare köer till matsalen. Men Vivalla är ett område med hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå, där kunskap värderas lågt. Vi märker samtidigt att elever hänger kvar på skolan på fritiden eller när det är lov. De här faktorerna gör att det är särskilt viktigt att ha en skola i området, som ett kunskapscenter att samlas på. Som rektor anser jag att det är bättre att ha en skola från förskola till nian.

Det som behövs snarare än att lägga ner skolor är större förändringar på samhällsnivå som vi på skolan inte rår över, som bostadssegregationen och det fria skolvalet vilket ju är det som har ställt till det från början. Jag jobbar nu för att vi ska få delar av SFI med utbildning för mammor hos oss, för att öka förståelsen för utbildning.”

Nour Jaajaa: ”Vi och de andra eleverna förstod inte riktigt varandra, vi var så olika”

Niondeklassare som bor i Vivalla och har gått årskurs 7–9 på Olaus Petriskolan.”

”När jag först fick höra att de skulle stänga högstadiet i Vivalla blev jag ledsen. Alla mina vänner gick där och alla som jag hade gått tillsammans med i sju år skulle plötsligt splittras. Dessutom låg ju min gamla skola så nära vår lägenhet. Mina föräldrar som är från Libanon blev rätt chockade eftersom den nya skolan låg så långt bort, 20 minuter med buss.

I början var det ganska konstigt att gå på Olaus Petri eftersom det var en ny miljö med en massa människor man inte kände. Det blev att vi från Vivalla hängde med varandra. Vi åkte ju alltid bussen tillsammans och var med varandra i Vivalla på fritiden. Jag kände att vi och de andra eleverna inte riktigt förstod varandra, vi var ju så olika. Men det har nog varit bra för mig att möta andra personligheter, både jobbiga och bra personer, så att man tränar på det inför gymnasiet.

Jag kommer nog att gå ekonomiprogrammet. Jag är ganska duktig i skolan, så jag tror inte att det hade gjort någon större skillnad för mina betyg att stanna kvar i Vivalla. Men de flesta har nog ändå höjt betygen på de nya skolorna.”

Jessica Ekerbring (S): ”Såhär i efterhand borde vi ha förstärkt mer.”

Ordförande för programnämnden för barn och utbildning när beslutet togs och nu 1:a vice ordförande i densamma.

”Vivallaskolan hade under en lång tid haft oerhört låg måluppfyllelse, vilket delvis är en konsekvens av det fria skolvalet. Man hade provat alla möjliga alternativ för att försöka vända resultaten, men inget fungerade. Eftersom forskning visar att mer uppblandade skolor är bäst för de flesta elever tog vi beslutet att lägga ner högstadiet.

Tre forskare på Örebro universitet har följt effekterna av beslutet från start och de få indikationer jag har fått hittills visar att framför allt tjejerna har klarat skolan bättre eftersom de har fått en lugnare och tryggare studiemiljö i sällskap av ambitiösa klasskamrater. Vi tror att förutsättningarna för att klara skolan blir bättre av flytten, men det är för tidigt att avgöra om vi har fått önskad effekt. Sedan har vi sett att det har gått olika bra för skolorna som tog emot eleverna.

De som redan innan var vana vid elever med blandad bakgrund har klarat det bättre, medan andra som tidigare haft i stort sett bara etniskt svenska elever har haft en större utmaning. Sen hade eleverna extra stor elevpeng på Vivalla vilket bland annat möjliggjorde högre lärartäthet, mindre klasser och ökad tillgång till elevhälsa men de extrapengarna urvattnades när eleverna blev en så liten andel av nya skolan. Såhär i efterhand borde vi ha förstärkt mer i dessa avseenden. Men jag känner mig trygg i att beslutet var rätt.”