Fått nog av våldet – anmäler till Arbetsmiljöverket

I åttondeklassen, där Joakim Svärd just nu håller fysiklektion, har nära 7 av 10 elever F i ämnet. En tanig pojke i luvtröja sitter som han runnit ner i sin stol men viftar ivrigt efter varje fråga. Nu förklarar han för resten av klassen hur man räknar ut den kraft som en sumobrottare på 140 kilo utsätter marken han står på för.

– Svinbra, säger Joakim Svärd, lärare och Lärarförbundets skyddsombud på Nytorpsskolan, Hammarkullen, Angered.

– FUCKING IDIOT.

Hon skriker rakt ut. Flickan har tillfälligt pausat sitt snappande på den insmugglade mobiltelefon hon gömmer bakom bänklocket. FUCK YOU JAG KUNDE OCKSÅ. Ingen svarar.

Av de 360 eleverna på Nytorpsskolan har fyra svensktalande föräldrar. De allra flesta läser svenska som andraspråk, trots att de är födda i Sverige. Och skolans resultat är usla, om än på väg uppåt.

– I våras hade vi jättelåga resultat på sexorna. I år ser det ut som vi dubblar från 15 till 30 procent som får betyg i alla ämnen. Fortfarande är det skitlågt, men en resa. Vi har legat på 15-20 procent i flera år, säger Else-Marie Hallqvist.

”Vi misshandlar de här barnen.”

På fysiklektionen sitter en pojke tyst, längst fram. Han kan ingen svenska, utan lär sig textpartier utantill till provet. Introduktionsklasserna försvann i besparingarna, men ska återvända till Nytorpsskolan. Lärarna har ännu inte fått veta när.

– Vi misshandlar de här barnen. Och det borde vara en nationell angelägenhet, den här typen av område. Barnen har ett dåligt ordförråd, och svårt att ta till sig skriven text. Jag siktar på att ge dem kunskap och ett hopp. Men vad ska det bli av dem, när de inte kommer in på någon utbildning? Här utanför finns det andra karriärer. Man blir gangster eller ung mamma. Någon som blir en belastning, säger Joakim Svärd. 

Han är en av dem som drivit frågan om att anmäla skolan. Först till huvudmannen, sedan till Arbetsmiljöverket.

Läs mer: Skolorna och kommunerna med mest anmälningar

”Jag ska skjuta dig”

Under 2020 har en elev hotat att skjuta en lärare på skolan, en allvarlig arbetsskada enligt Arbetsmiljöverket. En anställd har blivit spottad på av en elev, en annan boxad och sparkad. En lärare hade fingret i vägen när en elev som avvisades från klassrummet slängde igen dörren. En elev vred om armen på en lärare som gick emellan i ett slagsmål. Under året har rektorn polisanmält ett femtontal av sina elever.

Samtidigt: På Nytorpsskolan har 20 vuxna sagts upp under året, för att skapa en budget i balans. Tio av dem är lärare.
Även om det samtidigt försvunnit ett sextiotal elever till andra skolor, så menar Joakim Svärd att färre vuxna ökar stöket.

Efter besked om att ytterligare fyra personer ur personalen ska bort, har Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund gemensamt anmält arbetsgivaren Göteborgs stad till Arbetsmiljöverket, eftersom de anser att rektor Else-Marie Hallqvists åtgärder mot våldet och hoten inte är tillräckligt skarpa. De saknar akuta åtgärder för att skydda medlemmarna.

Elever kommer och går under lektionen. Det knackar oavbrutet på dörren. Just nu finns ingen vuxen utanför.

– Vi har tappat korridorerna. Det är därför det springs så mycket, säger Joakim Svärd.

LÄS OCKSÅ: GÖTEBORGS REKTORER FÅR HJÄLP MED BESPARINGARNA

SÄMST RESULTAT I GÖTEBORG – SKÄR NER MED EN TREDJEDEL

Else-Marie Hallqvist har hyllats som rebellrektorn som spräckte budgeten 2019 för att rädda eleverna. Sedan dess är hon deltagare i kommunens coachningsprogram för totalt 32 rektorer som broderat sina skolors resultat i rött på sista raden.

Nu är uppgiften en budget i balans. Hon har sex miljoner kronor att beta av – och det ser ut som att det blir plus minus noll år 2021 om skolpengen ligger kvar på samma nivå som 2020.

”Våra barn lever i gängkriget”

– Det är så förenklat att säga att allt beror på att vi är för få vuxna. Gängkriget som var i augusti är omskrivet i hela världen. Och det lever våra barn i. De går och lägger sig med helikoptrarna hovrande. De blev stoppade i vägspärrar på vägen hem. Och sen går de i skolan med barn som de vet är inblandade i gängen, säger Else-Marie Hallqvist.

Men ändå menar hon att de familjebaserade kriminella nätverken märks väldigt lite på skolan.

– När jag började hade förra rektorn en låda med trettio nödhammare från bussar, och stickvapen. Men idag har jag inte sett något sånt. Och jag vet vad som sker här, säger hon.

Joakim Svärd håller inte med. Han vet vilka elever som tillhör den dominerande kriminella familjen i Angered, även om han säger att han inte är rädd själv.

– När en elev i affekt säger ”jag ska döda dig”, svarar jag ”jag älskar dig också”. Men det är klart att det är en annan sak om man vet att eleven har släktingar med vapen, säger han.

Ett av Else-Marie Hallqvists förslag för att trygga personalen på skolan är larm. Tre personer är redan utrustade med trygghetslarm som går till polisen, tre personer ett som går till annan personal på skolan, och hon har föreslagit en app där alla anställda kan larma kollegor när de behöver snabb hjälp.
Lärarna röstade ner appen.

Sågar larm-appen

– På vilket jobb, där du jobbar med vanliga människor, ska du behöva ha larm? Lärare är inte poliser eller väktare. Vi jobbar med barn! Och vem ska komma när vi larmar? Vi är en anorektisk organisation från början, och nu är vi nere och skrapar på benen, säger han.

Så larm-appen ligger på is, än så länge.

Ett tag flyttade Else-Marie Hallqvist ut sitt arbete, från rektorsrummet till ett hörnbord i ett uppehållsrum. Hon ville synas för eleverna.

– Den här rektorn gör verkligen allt hon kan. Men vi kan inte trolla med knäna, säger Joakim Svärd.

På tavlan i rektorsrummet har Else-Marie Hallqvist skissat sitt mål, en nybyggd drömskola på platsen där den nu ganska slitna Nytorpsskolan står.

– Då skulle vi visa föräldrarna att vi verkligen bryr oss om deras barn säger hon.

”Jag kommer aldrig att ge mig.”

Else-Marie Hallqvist säger att ingen ska behöva vara rädd för sitt liv eller för att bli skadad på jobbet. Men ändå:

– Jag är inte besviken på att facken gick till Arbetsmiljöverket, men att de gjorde det så fort, att vi inte testade åtgärderna några veckor för att se vad de gav, säger hon.

I sitt svar på Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds första anmälan av skolan låter hon inte som en rebell. Bland annat konstaterar hon att lärare inte bedöms som riskgrupp för våldet. Och hon presenterar schemalösningar och personalförändringar som åtgärd, utöver larmen.

Kanske har coachningen och återbetalningskraven förvandlat henne?

– Det är inte så att jag blivit samma sak som grundskoleförvaltningen. Jag kommer aldrig att ge mig. Ser du pojken i röd tröja där borta? Han kom hit samtidigt som jag. Ensam. Han ska gå ut med betyg i alla ämnen, säger hon.

– Jag visste ju att jag hade en uppförsbacke när jag började. Jag visste att de hade bestämt sig för att de inte kan. Och då får man tänka, hur ska jag lösa detta? De klarar inte tjocka böcker, så jag gör sammanfattningar. Och så Björklund special, katederundervisning. Det bästa sättet att få dem att förstå är att berätta hur det går till, säger Joakim Svärd.

Han beskriver barnen som dränerande.

– Men när jag lyckas – då är det värt det. Det finns elever som är begåvade – men de måste få chansen.

Egentligen tror han inte på att mer pengar skulle lösa situationen på Nytorpsskolan. Han vill att universitetet ska flytta in, forskare som kan vara med och utveckla arbetet efter de senaste vetenskapliga rönen.

Och Joakim Svärd hoppas att Arbetsmiljöverkets kommande utlåtande ska få människor med makt att gripa in. Situationen är för stor för att hanteras av en ensam kommun, menar han.

”Vill samma sak”

Men att genomföra ett skyddsstopp, och akutstänga skolan, är inte aktuellt för Lärarförbundet.

– Man ska vara seriös när man gör det här. Ha respekt för motparten. Och egentligen vill vi samma sak, vi och Else-Marie, säger Joakim Svärd.

LÄS ÄVEN

”REKTORNS EGEN COVID-FILM LOCKADE ELEVERNA TILLBAKA TILL SKOLAN”
”GE PERSONAL MED INVANDRARBAKGRUND MER UPPMÄRKSAMHET”