Slöjdarbetet har blivit en naturlig del av rasten. Foto: Amina Dahlab
Till startsidan
Praktiska tips På Norra Ängby skola välkomnas de nya ukrainska klasskompisarna med vänskapsband, tillverkade av skolans elever. Barnen från Ukraina får ett fint bemötande samtidigt som de svenska eleverna får möjligheten att stötta någon som har haft det svårt.
När de fyra första ukrainska flyktingbarnen anlände till Norra Ängby skola i Stockholm välkomnades de med varsitt vänskapsband, i blått och gult, av skolans mellanstadieelever. På ett tillhörande kort stod det "Välkommen till oss, vi tar hand om dig. Eleverna i årskurs 4–6 har knutit dig ett vänskapsarmband", på ukrainska. Idén bakom välkomstpresenterna är textilslöjdsläraren Eeva-Maaria Honkaniemi, som blev tårögd när de lämnade över det första armbandet till en tjej som ska gå i årskurs fem.
– Eleven tittade mig försiktigt i ögonen och sa ”thank you”. Det var en väldigt fin blick, säger Eeva-Maaria Honkaniemi.
Foto: Amina Dahlab
Hon förklarar att det här är helt frivilligt för mellanstadieeleverna. Syftet är förstås att få de ukrainska barnen att känna sig välkomna, men också att ge alla som vill möjligheten att bidra till att de nya eleverna ska uppleva att de är välkomna.
– De senaste veckorna har vi pratat mycket om hur man kan ta kontakt med en person som talar ett annat språk, om hur vi människor talar med kroppen och att ett leende kan räcka långt, säger hon.
Det här slöjdarbetet har även bidragit till god stämning på skolgården, berättar hon. Eleverna sitter och snackar, pysslar och hjälper varandra.
Anledningen till att hon valde just vänskapsarmband var att det krävs så lite material. Bara tråd och en säkerhetsnål som eleverna kan sätta fast på byxbenet.
Eeva-Maaria Honkaniemi började med att förbereda och numrera tjugo påsar med utrustningen i. Plus en laminerad lapp med instruktioner.
– Ett band görs av flera elever. Påsarna lämnas tillbaka i det jag kallar för slöjdbibliotek efter varje rast. Och sen tar en annan elev vid. Jag har även varit tydlig med att det inte spelar någon roll om det blir lite hipp som happ. Att det snarare handlar om att våga ”göra”, använda fingrarna och testa.
Slöjdarbetet har blivit en naturlig del av rasten. Foto: Amina Dahlab
Men för att den här typen av aktivitet ska fungera krävs både förberedelse och tydliga regler, förklarar hon.
– Det får inte påverka rastvärdarnas arbete. Det är viktigt. För egen del har det här inneburit mer rastverksamhet, fast för mig har det enbart varit en positiv upplevelse.
Sedan berättar hon att hon sedan länge har velat göra slöjden mer synlig på skolan och på skolgården. Dels för att det finns ett behov av att förbättra fingerfärdigheten hos dagens barn, men också för att det kan vara ett sätt att få ensamma barn att känna sig mindre ensamma.
Det färdiga resultatet. Foto: Amina Dahlab
– Det var faktiskt så jag kom på idén. Ibland brukar jag se en av mina elever vandra omkring själv på skolgården. Hen tycker om slöjd och då kände jag att jag var tvungen att hitta på något för att aktivera den eleven.
Plötsligt kom hon på idén att göra vänskapsarmband, vilket kändes ännu mer självklart nu när de ska välkomna nya barn till skolan.
– Jag hoppas att det här kan lära våra barn lite mer empati och omtanke. Slöjd är ett ypperligt tillfälle för det.
LÄS ÄVEN
Tätt samarbete gör slöjdbetygen mer rättvisa
Nytt digitalt läromedel för slöjdlärare
Krönika Idrottsläraren: ”Det här är en av skolans farligaste vanor.”
Hallå där Papperskonstnären: Svek från vuxenvärlden att alla barn inte lär sig klippa ordentligt.
Lektionstipset Hkk-lärarna: Därför utmanar vi eleverna att prova något radikalt.
Krönika ”Ger energi och får eleverna att orka med skolarbete i klassrummet.”
Debatt ”I slöjden använder vi händerna, hjärnan och hjärtat.”
Krönika Idrottsläraren om varför vissa aktiviteter är konstant hotade av nedläggning.
Debatt Musikläraren: Orolig över att praktisk-estetiska ämnen kommer väga lätt i nya betygssystemet.
Debatt Teaterläraren: Genom praktiskt arbete utvecklas ett eget omdöme.
Debatt Musikläraren: Vi får bära konsekvenserna när skolans resurser blir ansträngda.
Krönika Slöjdläraren: Skickar helt andra signaler till mottagaren.
Forskning Forskaren: Musiklärare går mer på beprövad erfarenhet.
Betyg Rektorn: Det är förkastligt att likrikta skolan på det här sättet.
Forskning Forskaren: Vi fann översvallande mycket positiva effekter.
Debatt Idrottsläraren: ”Kaptenerna har fått mer ansvar än jag först tänkte.”
Idrott och hälsa Idrottsläraren: Vi måste låta var och en få göra sin grej ibland.
Debatt Bildläraren: Kritiken bygger på en återkommande missuppfattning.
Debatt Musikläraren: Ett av våra mest effektiva pedagogiska verktyg används inte.
Forskning Forskaren: Några beskrev det som att de blivit ”ålagda” att jobba med bild.
Debatt Bildläraren: Visuell läskunnighet är lika central som läsning och skrivning.
Debatt Slöjdläraren om framtidsspaningarna som får honom att räta på ryggen.
Debatt Idrottsläraren: Krävs omtag om vi vill vända trenden och få eleverna att börja duscha igen.
Debatt Slöjdlärarens guide visar hur illa ställt det är.
Krönika Slöjdläraren: Det går inte att ladda om hur många gånger som helst under en arbetsdag.
Reportage Slöjdlärarnas täta samarbete förenklar – för alla.
Praktiska tips Slöjdläraren: Det gör eleverna mer självständiga.
Betyg Forskaren: ”En del pojkar kan ha svårt med tålamodet.”
Krönika Slöjdläraren: ”Finns inga genvägar, varje lektion räknas.”
Lektionstipset Idrottsläraren om satsningen: ”Idén är både enkel och genial.”
Panelen Tre praktisk-estetiska lärare om fördelar och risker med idén.
Forskning Forskarens tips: Lägg 10–17 lektioner på ett rörelsemål.
Krönika Idrottsläraren: Varför gör jag inte alltid så här?
Krönika Idrottsläraren: Många har svårt att förstå att de inte förstår.
Debatt Språkforskaren: Nyanlända elever riskerar att utelämnas.
Krönika Idrottsläraren: ”vi kan inte anpassa våra aktiviteter till varje individs behov.”
Debatt Musikläraren: Allt fler överväger att lämna yrket.
Kulturskolan Utbildningsledare: Många som gått vår utbildning har idag jobb på kulturskolor.
Debatt Musikläraren: ”Kanske ställer vi fel fråga?”
Krönika ”Få saker som kräver lika mycket kämpaglöd som att lära sig ett instrument.”
Forskning Forskaren om att små åtgärder kan göra stor skillnad.
Panelen Så tänker lärarna om elevutställningar, konserter och föreställningar.
Krönika Slöjdläraren: ”Det finns inget konkret ämnesinnehåll”
Krönika Idrottsläraren: ”Dit upplever jag att skolan är på väg idag, och jag hatar den skolan.”
Kulturskolan ”Jag har aldrig träffat en lärare som gått någon kurs.”
Lektionstipset Bildlärarens uppgift får eleverna att omfamna komplexa frågor på ett avslappnat sätt.
Reportage Dataspelskurserna blir allt fler samtidigt som antalet spellärare är för få.
Debatt Forskarens tre förslag på hur det ska gå till.
Debatt Bildläraren fortsätter arbeta relationellt även när lektionen går sönder.
Debatt Bildläraren: Inte en fråga om personlighet – utan om struktur.
Reportage Så arbetar prisade läraren för att motverka psykisk ohälsa.
Krönika ”Vi tog tidigt vara på digitaliseringens verkliga potential.”