”Därför hamnar förslaget om anmälningsplikt i papperskorgen”

”Vi lärare har inte hela bilden”, menar Dan Andersson i ett debattinlägg om en utökad anmälningsplikt och kommer fram till att det kanske är rätt att ange elever som saknar tillstånd att vistas i landet. Men de tre exempel som Andersson använder som argument räcker inte för att beskriva det etiska dilemma som upprör lärare när de får höra att de skulle kunna bli straffade för att inte ange sina elever. Det som saknas är ett annat perspektiv än den konsekvensetiska ståndpunkten som Andersson använder som en premiss i fallet. När det handlar om yrkesetik och individens rättigheter är det vanligare att utgå från en pliktetisk synvinkel. Det är faktiskt en "anmälningsplikt" vi talar om.

Inte samma sak som en polisanmälan

Plikten implicerar en sorts blind lydnad, en ovillkorlig nödvändighet att alltid handla enligt regeln. Att anmäla elever till socialtjänsten när man som lärare är orolig för att ett barn far illa är något man ska göra utan att sätta sig in i hela bilden, även om man tvivlar på om det kommer leda till goda konsekvenser eller inte. En orosanmälan till socialtjänsten är inte samma sak som en polisanmälan som leder till en verkställd utvisning.

Ett exempel som tydligare illustrerar dilemmat är följande: Du är klasslärare för en elev i årskurs 1. Inför avslutningen öppnar sig eleven för dig, ser dig som en förtrogen, och delar information som får dig att misstänka att eleven saknar uppehållstillstånd. Anger du eleven (till polisen)? Eller låter du bli?

Måste inledas med yrkesetiken

Många lärare skulle svara nej i den här situationen. Att sedan bestraffa den lärare som inte vill rapportera sin elev till polisen uppfattas av många som en tyrannisk lag. Det är själva straffet som väcker upprördhet – lärarna har idag friheten att anmäla enligt sitt eget samvete utan hot om bestraffning.

Om Andersson vill lyfta upp debatten från den dypöl där den för närvarande befinner sig (av förklarliga skäl eftersom debatten upprör), så är mitt förslag att inleda diskussionen med yrkesetiken – och då kommer förslaget om utökad anmälningsplikt ganska snabbt att hamna i papperskorgen.

Rickard Öhman, lärare i filosofi och historia

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER:

Debatt: Vad är egentligen moraliskt rätt i att ”ange”?

Därför tar facket ställning mot anmälningsplikt

Debatt: ”Den här skrämseltekniken är farlig”

Lärarnas upprop mot angiveri: ”Ska inte slänga ut elever”

Här manifesterar lärarna mot anmälningsplikt: ”Ska inte visa ut”