Debatt: Vad är egentligen moraliskt rätt i att ”ange”?

Många är upprörda över regeringens eventuella lagförslag angående anmälningsplikt. Okvädingsorden finns alltid nära till hands när man ska beskriva sin motståndare. På Twitter dras nazistkortet av motståndare till lagförslaget. Märta Stenevi är en av dem som jämför med Anne Frank.

Låt oss sansa oss. Låt oss resonera. Låt oss diskutera sakfrågan. För det finns en moralisk målkonflikt som måste belysas.

Vad är moraliskt rätt eller fel att göra i en viss specifik situation?

Hur skulle du göra?

Några exempel:

Du är på middag med en god vän. Ni dricker flera glas vin till maten samt en drink före och efter. När ni skiljs åt ser du att din vän sätter sig i sin bil och kör iväg. Ringer du polisen och ”anger” din vän eftersom han kör rattfull och är farlig i trafiken? Eller låter du bli? Vad är moraliskt rätt?

Du ser din granne klippa gräset och ta långa promenader, fastän han är sjukskriven och får bidrag. ”Anger” du honom/henne? Eller låter du bli?

Du vet att din elev inte har asylskäl och har utvisningsbeslut från Migrationsverket. ”Anger” du eleven? Eller låter du bli?

Jag menar att det moraliskt rätta i samtliga dessa fall är att ”ange”. Konsekvenserna av att inte göra det kan ju i fallet med den rattfulla föraren bli fruktansvärda. Bidraget som bidragsfuskaren får skulle ju göra stor nytta i till exempel skolan. Och konsekvensen av att gömma de som saknar asylskäl är ett växande skuggsamhälle.

Det finns fler dilemman

Vad gäller anmälningsplikten finns ytterligare ett dilemma:

Det finns två familjer som har befunnits sakna asylskäl och ska utvisas. Den ena familjen följer lagen och återvänder till sitt hemland. Den andra familjen vägrar, och fortsätter istället att leva i Sverige. Ska vi som lärare gynna den familjen som trotsar domstolen, och därmed missgynna den familjen som är laglydig?

Svåra frågor. Kanske finns inga enkla svar. Jag vet i ärlighetens namn inte hur jag skulle göra. Kanske skulle jag ”ange”. Kanske inte. Men jag tror det är viktigt att lyfta frågan från den dypöl som många vill lägga den i.

Vi lärare vill barnens bästa, men vi har inte alltid hela bilden klar för oss. Att se en elev leva i ett skuggsamhälle, där föräldrarna jobbar i slavliknande förhållanden tolv timmar om dygnet till en usel lön, är kanske tillräckligt för att åtminstone orosanmäla.

Eller ”ange”?

Dan Andersson, leg lärare, Göteborg

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER:

Därför tar facket ställning mot anmälningsplikt

Debatt: ”Den här skrämseltekniken är farlig”

Lärarnas upprop mot angiveri: ”Ska inte slänga ut elever”

Här manifesterar lärarna mot anmälningsplikt: ”Ska inte visa ut”