
”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
”Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad”, säger Anna Olskog, Sveriges Lärares nya ordförande.
Sveriges lärare
Hon är förtjust i långdistanslopp, mot tydliga mål.
Något Anna Olskog tar med sig i rollen som ny ordförande för Sveriges Lärare.
– Utredningar räcker inte. De måste landa i politiska beslut om hur lärare ska kunna utföra sitt arbete, säger hon till Vi Lärare.
Sju maraton, en Svensk klassiker, en Cykelvasa och ett par Vasalopp.
Anna Olskog pratar ofta jobb på fritiden, eftersom vänkretsen återfinns inom lärarkåren.
– Jag jobbar ganska mycket, för att vara uppriktig. Men jag vet att det är viktigt för arbetskapaciteten och välbefinnandet att göra sådant man gillar. Jag gillar att träna mot mål – gärna långlopp. Det kanske hör ihop med min uthållighet med det fackliga, vem vet, säger hon.
Utbildningsdepartementet har precis skickat ut ett pressmeddelande om att de bjuder in både Sveriges Lärare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) till ett samtal om reglerad undervisningstid och tid för för- och efterarbete.
– Vi har en regleringsagenda, vi har kongressbeslut på det. Att få tid på för- och efterarbete, undervisning, barn- och undervisningsgrupper som inte är för stora, lärartäthet och minimibemanning. Så skyddar vi läraren och får skjuts på den utbildning vi är satta att göra. Det är inte krångligt men det verkar sitta långt inne, säger Anna Olskog.
”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
Hon har gjort sig känd som frispråkig ordförande för Sveriges Lärare i Umeå, tidigare för Lärarförbundet.
– Jag har profilerat mig mycket kring systemfelen och hur skolan styrs så att pengar sipprar ut ur förskola och skola från barn och elever. Men den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten, säger hon.
Anna Olskog är mellanstadielärare och valdes med siffrorna 117 mot 83 mot Sara Svanlund, tidigare Lärarnas Riksförbund.
Omröstningen var nervös.
– En fördel jag har är att jag inte är så ängsligt lagd. Men jag var spänd, det var jag. Jag visste inte vart det skulle ta vägen. Det är en livsstil det uppdrag jag fått. Kalendern är välfylld, och det förstår jag att den skulle bli, säger hon.
Anna Olskog gratuleras efter att ha blivit vald till ny ordförande för Sveriges Lärare.
Ett av löftena när både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet upplöstes och det nya Sveriges Lärare bildades 2023, var vassare avtal.
Ett löfte som inte helt och hållet avspeglas i det senaste avtalet med SKR – där skarpa skrivelser om regleringar saknas.
– Nöjd blir jag nog aldrig, då är jag nog på fel plats. Vi har förväntningar på oss att få till stånd en fungerande arbetssituation. Vi har inte lyckats tillräckligt väl, det finns ett missnöje och en önskan om att få rätta till det. Det är egentligen inte krångligt alls: Läraren måste få vara lärare och ägna sig åt sina elever. Alla andra delar måste skötas av andra. Och det kan hanteras både politiskt och inom avtal, och snart sitter vi vid förhandlingsbordet igen, säger Anna Olskog.
Medan Vårdförbundet strejkar höjs även lärarröster för stridsåtgärder.
– Om det krävs måste varje facklig ledare vara beredda att gå den vägen. Det är de verktyg vi har och de stridsåtgärder som behöver vidtas om det kommer till den punkten. Men det föregås av en förhandling, säger hon.
Anna Olskog säger att frågan om att fortsätta vara sig själv är essentiell.
– Äkthet är vad vi behöver mer av i samhället. Jag vet inte om jag personifierar det men jag hedrar det. Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad. Jag kan inte allt, men jag kan att vara lärare. Och om jag stannar i det, då är jag alltid rätt ute, säger hon.
Anna Olskog.
För Anna Olskog är den hittills största segern för det unga Sveriges Lärare att frågan om marknadsskolan har kommit högre upp på agendan.
– Det är en framgång. Och det är en framgång att vi aldrig behöver tänka på hur korten ska spelas, vi är lärarnas tydliga och enade röst, säger hon.
Frågan om misslyckanden är svårare att besvara.
– Jag är stolt över det vi åstadkommit, och Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand lämnar med flaggan i topp. Vi har varit i en övergångsstyrelse med 34 personer, med två kanslichefer och två förbundsordföranden. Det var nödvändigt för att komma vidare dit vi är idag. Nu vi femton i styrelsen och det är en enorm skillnad – det är det dags för utblick, säger hon.
En farhåga inför bildandet av Sveriges Lärare var att medlemsgrupperna, från förskollärare, lärare i fritidshem, i grundskola, på gymnasium och vuxenutbildning och studie- och yrkesvägledare, har olika förutsättningar och olika intressen.
Att förbundet skulle bli för spretigt.
– Jag skulle hellre angripa det så här: Det är så många medlemsgrupper som omfattas av Sveriges Lärare och det är en styrka i sig. Ibland kan det vara så att våra olika skolformer har olika behov och ser på lösningar på olika sätt. Och det måste vi vara medvetna om, så att vi använder varandra som resurser och får kraft av varandra i stället för att hamna i det omvända.
– Jag ser inga större splittringar kring det i förbundet, men gränsen är redan passerad för vad vi kan utstå. Där finns en förväntan som vi kan använda för att sätta press på SKR. De måste börja leverera, säger Anna Olskog.
Nyrekrytering av medlemmar är en utmaning för fackförbunden generellt. Här lägger Anna Olskog sin tilltro till pedagogiken.
– Vi rekryterar genom att göra bra saker och att man känner att man är med och planerar och påverkar hur vägen framåt ska se ut: medskapande, medansvar, vi-känsla. Hela mitt tal på kongressen handlade om att facket är vi och ingen annan. Det handlar om att medlemmarna förstår vad facket är och vilken kraft vi har. Vi är lärare och får använda den kompetensen till att utbilda oss, säger Anna Olskog.
Anna Olskog är mellanstadielärare, bosatt i Sävar utanför Umeå.
Hon är född 1971 och har facklig erfarenhet från tidigare Lärarförbundet och Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Vad läser du?
– Senast en ledarskapsbok, ”Legacy” av James Kerr. När det gäller skönlitteratur är jag allätare, men jag ska vara uppriktig och säga att det är mindre nu än tidigare, det är konkurrens från textmassor i andra sammanhang.
Var det svårt att inte lägga sig i dina barns skolgång?
– Jag har aktivt valt att ha tillit till de lärare som har funnits för mina barn. Och det har gått hyggligt bra. Det är alltid svårt att inte lägga sig i som förälder, det tror jag gäller för alla.
Pratar du jobb på fritiden?
– Mycket, eftersom många av mina nära vänner är lärare. Familjen besparar jag till stor del lärarsnack. Men mitt engagemang är stort och det märks även när jag är i min fritid. Och så har det alltid varit. Jag gillar mitt jobb.
Vilket är ditt bästa resultat i maraton?
– 4.52. Men jag har aldrig jagat tider. Det är inte därför jag gör det.
LÄS ÄVEN:
Hon är ny ordförande för Sveriges Lärare
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.