”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
Till startsidan
”Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad”, säger Anna Olskog, Sveriges Lärares nya ordförande.
Sveriges lärare
Hon är förtjust i långdistanslopp, mot tydliga mål.
Något Anna Olskog tar med sig i rollen som ny ordförande för Sveriges Lärare.
– Utredningar räcker inte. De måste landa i politiska beslut om hur lärare ska kunna utföra sitt arbete, säger hon till Vi Lärare.
Sju maraton, en Svensk klassiker, en Cykelvasa och ett par Vasalopp.
Anna Olskog pratar ofta jobb på fritiden, eftersom vänkretsen återfinns inom lärarkåren.
– Jag jobbar ganska mycket, för att vara uppriktig. Men jag vet att det är viktigt för arbetskapaciteten och välbefinnandet att göra sådant man gillar. Jag gillar att träna mot mål – gärna långlopp. Det kanske hör ihop med min uthållighet med det fackliga, vem vet, säger hon.
Utbildningsdepartementet har precis skickat ut ett pressmeddelande om att de bjuder in både Sveriges Lärare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) till ett samtal om reglerad undervisningstid och tid för för- och efterarbete.
– Vi har en regleringsagenda, vi har kongressbeslut på det. Att få tid på för- och efterarbete, undervisning, barn- och undervisningsgrupper som inte är för stora, lärartäthet och minimibemanning. Så skyddar vi läraren och får skjuts på den utbildning vi är satta att göra. Det är inte krångligt men det verkar sitta långt inne, säger Anna Olskog.
”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
Hon har gjort sig känd som frispråkig ordförande för Sveriges Lärare i Umeå, tidigare för Lärarförbundet.
– Jag har profilerat mig mycket kring systemfelen och hur skolan styrs så att pengar sipprar ut ur förskola och skola från barn och elever. Men den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten, säger hon.
Anna Olskog är mellanstadielärare och valdes med siffrorna 117 mot 83 mot Sara Svanlund, tidigare Lärarnas Riksförbund.
Omröstningen var nervös.
– En fördel jag har är att jag inte är så ängsligt lagd. Men jag var spänd, det var jag. Jag visste inte vart det skulle ta vägen. Det är en livsstil det uppdrag jag fått. Kalendern är välfylld, och det förstår jag att den skulle bli, säger hon.
Anna Olskog gratuleras efter att ha blivit vald till ny ordförande för Sveriges Lärare.
Ett av löftena när både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet upplöstes och det nya Sveriges Lärare bildades 2023, var vassare avtal.
Ett löfte som inte helt och hållet avspeglas i det senaste avtalet med SKR – där skarpa skrivelser om regleringar saknas.
– Nöjd blir jag nog aldrig, då är jag nog på fel plats. Vi har förväntningar på oss att få till stånd en fungerande arbetssituation. Vi har inte lyckats tillräckligt väl, det finns ett missnöje och en önskan om att få rätta till det. Det är egentligen inte krångligt alls: Läraren måste få vara lärare och ägna sig åt sina elever. Alla andra delar måste skötas av andra. Och det kan hanteras både politiskt och inom avtal, och snart sitter vi vid förhandlingsbordet igen, säger Anna Olskog.
Medan Vårdförbundet strejkar höjs även lärarröster för stridsåtgärder.
– Om det krävs måste varje facklig ledare vara beredda att gå den vägen. Det är de verktyg vi har och de stridsåtgärder som behöver vidtas om det kommer till den punkten. Men det föregås av en förhandling, säger hon.
Anna Olskog säger att frågan om att fortsätta vara sig själv är essentiell.
– Äkthet är vad vi behöver mer av i samhället. Jag vet inte om jag personifierar det men jag hedrar det. Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad. Jag kan inte allt, men jag kan att vara lärare. Och om jag stannar i det, då är jag alltid rätt ute, säger hon.
Anna Olskog.
För Anna Olskog är den hittills största segern för det unga Sveriges Lärare att frågan om marknadsskolan har kommit högre upp på agendan.
– Det är en framgång. Och det är en framgång att vi aldrig behöver tänka på hur korten ska spelas, vi är lärarnas tydliga och enade röst, säger hon.
Frågan om misslyckanden är svårare att besvara.
– Jag är stolt över det vi åstadkommit, och Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand lämnar med flaggan i topp. Vi har varit i en övergångsstyrelse med 34 personer, med två kanslichefer och två förbundsordföranden. Det var nödvändigt för att komma vidare dit vi är idag. Nu vi femton i styrelsen och det är en enorm skillnad – det är det dags för utblick, säger hon.
En farhåga inför bildandet av Sveriges Lärare var att medlemsgrupperna, från förskollärare, lärare i fritidshem, i grundskola, på gymnasium och vuxenutbildning och studie- och yrkesvägledare, har olika förutsättningar och olika intressen.
Att förbundet skulle bli för spretigt.
– Jag skulle hellre angripa det så här: Det är så många medlemsgrupper som omfattas av Sveriges Lärare och det är en styrka i sig. Ibland kan det vara så att våra olika skolformer har olika behov och ser på lösningar på olika sätt. Och det måste vi vara medvetna om, så att vi använder varandra som resurser och får kraft av varandra i stället för att hamna i det omvända.
– Jag ser inga större splittringar kring det i förbundet, men gränsen är redan passerad för vad vi kan utstå. Där finns en förväntan som vi kan använda för att sätta press på SKR. De måste börja leverera, säger Anna Olskog.
Nyrekrytering av medlemmar är en utmaning för fackförbunden generellt. Här lägger Anna Olskog sin tilltro till pedagogiken.
– Vi rekryterar genom att göra bra saker och att man känner att man är med och planerar och påverkar hur vägen framåt ska se ut: medskapande, medansvar, vi-känsla. Hela mitt tal på kongressen handlade om att facket är vi och ingen annan. Det handlar om att medlemmarna förstår vad facket är och vilken kraft vi har. Vi är lärare och får använda den kompetensen till att utbilda oss, säger Anna Olskog.
LÄS ÄVEN:
Hon är ny ordförande för Sveriges Lärare
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Debatt Problemen med skolan blir inte lösta så länge lärare står ensamma med jätteklasser.
Debatt Föräldern: ”I debatten förminskas problemet och skulden läggs på barnen”
Debatt ”Ännu en teknisk lösning på ett djupt mänskligt och pedagogiskt problem”
Debatt Katarina Falkeborn skriver om hur skolan får ansvar för att lösa alla sorts samhällsproblem
Debatt Ulrica Björkblom Agah vill att skolan återtar sin auktoritet
Debatt Efterlyser skolpolitik byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet
Debatt Sverige missade EU-målet för skolan – efterlyser svar från politikerna.
Debatt Rektor på kristen friskola varnar för effekterna av Skolinspektionens frågor till elever.
Debatt ”Forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.”
Krönika ”Jag vill inte att mina gulltussar till elever förvandlas till ord på plakat.”
Debatt Föräldern Sofia Sova svarar Ulrica Björkblom Agah: ”Intellektuellt ohederligt”
Debatt ”Skolan är en verksamhet där öppenhet är avgörande.”
Krönika ”Man förstår ganska snart att det här är ännu en politisk snilleblixt.”
Ledarkrönika ”Tillsammans kan vi påverka, rätta till och vända på saker.”
Debatt ”Kunskap om hur det går att vända utvecklingen finns – men accepteras inte.”
Debatt ”När eleven inte hänger med framträder en tydlig paradox.”
Arbetstid ”Jag har hört många lärare säga att det bästa med läraryrket är det långa sommarlovet.”
Krönika ”Vi ska inte slå undan benen för dem för deras absoluta svagheter”.
Debatt Vill se satsningar på NPF-kunskap och karriärvägar före stora läroplansförändringar
Debatt ”Dags att ta bladet från munnen och sluta tillåta bilden av skolan som ett hot”
Debatt En satirisk julsaga: ”Vi har byggt den bästa skolan någonsin – ty processen är kunskapen!"
Lärarliv Ställer sig bakom julklappsstopp – och avslöjar vad lärare gör med alla teckningar
Lärarutbildning Regeringens nya lärarutbildningar lämnar frågor om finansiering och kognitionsvetenskap
Lön Lokal satsning ska höja behörigheten: ”Svårt att se vad effekten blir”
Arbetsmiljö Döms för att ha brutit mot efterforskningsförbudet.
Debatt Kravet på politikerna: ”Vägledning får inte lämnas åt slumpen”
Debatt ”Vad hade du själv sagt om din chef ville flytta dig till avdelningen för de mindre begåvade?”
Krönika ”I rättvisans namn borde mitt brev få lite förtur.”
Lärarlegitimation Skolverket ska kontrollera brottsregistret – funnits i vården sedan 2011
Gif-lista Känner du igen dig själv och dina kollegor?
Arbetsmiljö Kommunerna lägger ner skolor – trots att barnafödandet beräknas vända 2028.
Skolmat Årets skolkock för andra gången – kopplar skolmaten till undervisningen.
Debatt Därför krävs gemensam kunskapsgrund för lärare: ”Inte daltande”.
Debatt Att organisera skolan efter IQ och evidens gör den snävare och hårdare, skriver Oscar Björk.
Krönika ”Alva Myrdal vrider sig i sin grav” skriver Per Kornhall om Liberalernas utspel om straff i skolan.
Sveriges lärare Kanslichefen Lena Durfors lämnar sin tjänst: ”Väldigt stolt”
Krönika ”Alla läroplansutredare: Läs det här på egen risk”
Krönika ”... eller ska vi korrumpera oss och sätta godkänt?”