”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
Till startsidan
”Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad”, säger Anna Olskog, Sveriges Lärares nya ordförande.
Sveriges lärare
Hon är förtjust i långdistanslopp, mot tydliga mål.
Något Anna Olskog tar med sig i rollen som ny ordförande för Sveriges Lärare.
– Utredningar räcker inte. De måste landa i politiska beslut om hur lärare ska kunna utföra sitt arbete, säger hon till Vi Lärare.
Sju maraton, en Svensk klassiker, en Cykelvasa och ett par Vasalopp.
Anna Olskog pratar ofta jobb på fritiden, eftersom vänkretsen återfinns inom lärarkåren.
– Jag jobbar ganska mycket, för att vara uppriktig. Men jag vet att det är viktigt för arbetskapaciteten och välbefinnandet att göra sådant man gillar. Jag gillar att träna mot mål – gärna långlopp. Det kanske hör ihop med min uthållighet med det fackliga, vem vet, säger hon.
Utbildningsdepartementet har precis skickat ut ett pressmeddelande om att de bjuder in både Sveriges Lärare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) till ett samtal om reglerad undervisningstid och tid för för- och efterarbete.
– Vi har en regleringsagenda, vi har kongressbeslut på det. Att få tid på för- och efterarbete, undervisning, barn- och undervisningsgrupper som inte är för stora, lärartäthet och minimibemanning. Så skyddar vi läraren och får skjuts på den utbildning vi är satta att göra. Det är inte krångligt men det verkar sitta långt inne, säger Anna Olskog.
”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
Hon har gjort sig känd som frispråkig ordförande för Sveriges Lärare i Umeå, tidigare för Lärarförbundet.
– Jag har profilerat mig mycket kring systemfelen och hur skolan styrs så att pengar sipprar ut ur förskola och skola från barn och elever. Men den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten, säger hon.
Anna Olskog är mellanstadielärare och valdes med siffrorna 117 mot 83 mot Sara Svanlund, tidigare Lärarnas Riksförbund.
Omröstningen var nervös.
– En fördel jag har är att jag inte är så ängsligt lagd. Men jag var spänd, det var jag. Jag visste inte vart det skulle ta vägen. Det är en livsstil det uppdrag jag fått. Kalendern är välfylld, och det förstår jag att den skulle bli, säger hon.
Anna Olskog gratuleras efter att ha blivit vald till ny ordförande för Sveriges Lärare.
Ett av löftena när både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet upplöstes och det nya Sveriges Lärare bildades 2023, var vassare avtal.
Ett löfte som inte helt och hållet avspeglas i det senaste avtalet med SKR – där skarpa skrivelser om regleringar saknas.
– Nöjd blir jag nog aldrig, då är jag nog på fel plats. Vi har förväntningar på oss att få till stånd en fungerande arbetssituation. Vi har inte lyckats tillräckligt väl, det finns ett missnöje och en önskan om att få rätta till det. Det är egentligen inte krångligt alls: Läraren måste få vara lärare och ägna sig åt sina elever. Alla andra delar måste skötas av andra. Och det kan hanteras både politiskt och inom avtal, och snart sitter vi vid förhandlingsbordet igen, säger Anna Olskog.
Medan Vårdförbundet strejkar höjs även lärarröster för stridsåtgärder.
– Om det krävs måste varje facklig ledare vara beredda att gå den vägen. Det är de verktyg vi har och de stridsåtgärder som behöver vidtas om det kommer till den punkten. Men det föregås av en förhandling, säger hon.
Anna Olskog säger att frågan om att fortsätta vara sig själv är essentiell.
– Äkthet är vad vi behöver mer av i samhället. Jag vet inte om jag personifierar det men jag hedrar det. Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad. Jag kan inte allt, men jag kan att vara lärare. Och om jag stannar i det, då är jag alltid rätt ute, säger hon.
Anna Olskog.
För Anna Olskog är den hittills största segern för det unga Sveriges Lärare att frågan om marknadsskolan har kommit högre upp på agendan.
– Det är en framgång. Och det är en framgång att vi aldrig behöver tänka på hur korten ska spelas, vi är lärarnas tydliga och enade röst, säger hon.
Frågan om misslyckanden är svårare att besvara.
– Jag är stolt över det vi åstadkommit, och Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand lämnar med flaggan i topp. Vi har varit i en övergångsstyrelse med 34 personer, med två kanslichefer och två förbundsordföranden. Det var nödvändigt för att komma vidare dit vi är idag. Nu vi femton i styrelsen och det är en enorm skillnad – det är det dags för utblick, säger hon.
En farhåga inför bildandet av Sveriges Lärare var att medlemsgrupperna, från förskollärare, lärare i fritidshem, i grundskola, på gymnasium och vuxenutbildning och studie- och yrkesvägledare, har olika förutsättningar och olika intressen.
Att förbundet skulle bli för spretigt.
– Jag skulle hellre angripa det så här: Det är så många medlemsgrupper som omfattas av Sveriges Lärare och det är en styrka i sig. Ibland kan det vara så att våra olika skolformer har olika behov och ser på lösningar på olika sätt. Och det måste vi vara medvetna om, så att vi använder varandra som resurser och får kraft av varandra i stället för att hamna i det omvända.
– Jag ser inga större splittringar kring det i förbundet, men gränsen är redan passerad för vad vi kan utstå. Där finns en förväntan som vi kan använda för att sätta press på SKR. De måste börja leverera, säger Anna Olskog.
Nyrekrytering av medlemmar är en utmaning för fackförbunden generellt. Här lägger Anna Olskog sin tilltro till pedagogiken.
– Vi rekryterar genom att göra bra saker och att man känner att man är med och planerar och påverkar hur vägen framåt ska se ut: medskapande, medansvar, vi-känsla. Hela mitt tal på kongressen handlade om att facket är vi och ingen annan. Det handlar om att medlemmarna förstår vad facket är och vilken kraft vi har. Vi är lärare och får använda den kompetensen till att utbilda oss, säger Anna Olskog.
LÄS ÄVEN:
Hon är ny ordförande för Sveriges Lärare
Krönika Kan vi ta en tyst minut och sörja alla lektioner som självdött?
Debatt ”Snart är resultaten inne – har det gått bättre än förra året?"
Quiz Ett eget språk bland barn och unga – hur många kan du tolka rätt?
Debatt Therese Rosengren svarar på kritiken mot Liberalernas utspel
Debatt ”Utanförstående bakom villospåren i debatten", skriver Erik Cardelús
Debatt Han vill se ett smidigare system för elever som behöver läsa på högre nivå.
Debatt Fem timmars schemalagd planering: ”Nu krävs rektorer som värnar tiden”
Debatt Hon vill införa extra år i förskolan för elever som behöver
Debatt Hon varnar för riskerna med No Excuses: Effektivt på att mäta – dåligt på att förstå”
Förskola Anki marscherar för barnens skull – och för kollegornas
Debatt Tillbakavisar kritiken mot PAX och SEL: ”Alltför förenklat”
Debatt ”Läraren förväntas vara specialpedagog, administratör, psykolog, ordningsvakt, kommunikatör”
Debatt John Bang skriver om hur lärare kan hantera hot och våld från elever.
Debatt Minskande resurser och fler uppgifter – nu kräver Jonas Snäckmark att politiker agerar.
Krönika ”Trots allt så är det för svårt för de här eleverna.”
Debatt Josefin Gennerud vill att läromedlen skyddas i skolans finansiering
Debatt ”Obs-klasser, akutskolor, screening och årliga tester. Vill Liberalerna backa skolan in i framtiden?". Det undrar Arne Engström, biträdande professor, Strömstad akademi.
Debatt Han vill se riktlinjer för att mäta elevernas utveckling och behov av stöd
Debatt Mer pengar är inte enda lösningen, skriver Ulrica Björkblom Agah
Hot och våld Fackets lista: Sju krav som kan stoppa våldet i skolan
Krönika ”Det tragiska i historien är att alla visste.”
Hot och våld Dystra insikten: ”Värre än vi trodde”
Friskolor Ett av utredarens förslag läggs på is när regeringen ska begränsa vinsterna
Valet 2026 ”Handlar om att freda helklassundervisningen.”
Slutreplik Kari Parman svarar Almega utbildning om marknadsskolan
Läsning Här är de nya medlemmarna i Expertrådet för läsning
Skolverket Skärper styrningen av myndigheten: ”Jag är kritisk”.
Debatt Lärarstudenten: ”Jag var en av de flickorna”
Replik Almega utbildning svarar på kritiken mot svensk marknadsskola
Skolverket Experten: Regeringens tidsramar gör det ”svårt att hålla internationell standard”
Krönika Läs beskrivningarna och bestäm själv. Vem är du?
Debatt Efter Academedias köp av koncernen Prolympia: ”Omöjliggör anständig skola”
Replik Varnar för beteendespelet: ”Evidensen är begränsad och varierar”
Debatt ”Vad är konsekvensen för ungdomars framtid, om deras kreativa förmåga inte utvecklas och tränas?”. Ryan Jurison lyfter fram ytterligare en faktor i debatten om AI och skolan.
Valdebatt ”Frågan är om politikerna väljer att täta läckorna”
Lön Lokala fackordföranden: ”Lönesänkningen bryter mot lagen"
Debatt Finland valde en väg för skolan – Sverige en annan: ”Räcker inte med justeringar”
Debatt Pengar kommer att saknas så länge politiker inte får fakta om skolans verkliga behov, skriver Mikael Engelhart.
Debatt ”Studenterna får testa teoretiska saker i klassrummet”
Extremism Vanligare med nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor.
Krönika ”Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar.”
Friskolor Facket: Vi tog upp problematiken med arbetsgivaren.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk”.
Debatt ”Låt oss ge barnen tillbaka nöjet, koncentrationen och djupet som en riktig bok kan ge”
Debatt ”I framtiden hoppas vi att vi kan mötas som kollegor, inte konkurrenter”
Jag är lärare Viktigaste frågan: ”Minska gruppstorlekarna på gymnasiet”.
Granskning Martin Ingvar: ”Skolverket ligger 15–20 år efter”
Sett-dagarna Har sin plats i läsundervisningen – även i yngre åldrar.
Hoten mot ”nya skolan” Kommunen gick med 49 miljoner kronor i överskott.
Debatt Anna Insulander vädjar till regeringen att göra omtag om nya betygen