”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
Till startsidan
”Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad”, säger Anna Olskog, Sveriges Lärares nya ordförande.
Sveriges lärare
Hon är förtjust i långdistanslopp, mot tydliga mål.
Något Anna Olskog tar med sig i rollen som ny ordförande för Sveriges Lärare.
– Utredningar räcker inte. De måste landa i politiska beslut om hur lärare ska kunna utföra sitt arbete, säger hon till Vi Lärare.
Sju maraton, en Svensk klassiker, en Cykelvasa och ett par Vasalopp.
Anna Olskog pratar ofta jobb på fritiden, eftersom vänkretsen återfinns inom lärarkåren.
– Jag jobbar ganska mycket, för att vara uppriktig. Men jag vet att det är viktigt för arbetskapaciteten och välbefinnandet att göra sådant man gillar. Jag gillar att träna mot mål – gärna långlopp. Det kanske hör ihop med min uthållighet med det fackliga, vem vet, säger hon.
Utbildningsdepartementet har precis skickat ut ett pressmeddelande om att de bjuder in både Sveriges Lärare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) till ett samtal om reglerad undervisningstid och tid för för- och efterarbete.
– Vi har en regleringsagenda, vi har kongressbeslut på det. Att få tid på för- och efterarbete, undervisning, barn- och undervisningsgrupper som inte är för stora, lärartäthet och minimibemanning. Så skyddar vi läraren och får skjuts på den utbildning vi är satta att göra. Det är inte krångligt men det verkar sitta långt inne, säger Anna Olskog.
”Den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten”, säger Anna Olskog.
Hon har gjort sig känd som frispråkig ordförande för Sveriges Lärare i Umeå, tidigare för Lärarförbundet.
– Jag har profilerat mig mycket kring systemfelen och hur skolan styrs så att pengar sipprar ut ur förskola och skola från barn och elever. Men den absolut viktigaste frågan för en facklig ledare för lärare, är att lärare får vara lärare och ägna sig åt kärnverksamheten, säger hon.
Anna Olskog är mellanstadielärare och valdes med siffrorna 117 mot 83 mot Sara Svanlund, tidigare Lärarnas Riksförbund.
Omröstningen var nervös.
– En fördel jag har är att jag inte är så ängsligt lagd. Men jag var spänd, det var jag. Jag visste inte vart det skulle ta vägen. Det är en livsstil det uppdrag jag fått. Kalendern är välfylld, och det förstår jag att den skulle bli, säger hon.
Anna Olskog gratuleras efter att ha blivit vald till ny ordförande för Sveriges Lärare.
Ett av löftena när både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet upplöstes och det nya Sveriges Lärare bildades 2023, var vassare avtal.
Ett löfte som inte helt och hållet avspeglas i det senaste avtalet med SKR – där skarpa skrivelser om regleringar saknas.
– Nöjd blir jag nog aldrig, då är jag nog på fel plats. Vi har förväntningar på oss att få till stånd en fungerande arbetssituation. Vi har inte lyckats tillräckligt väl, det finns ett missnöje och en önskan om att få rätta till det. Det är egentligen inte krångligt alls: Läraren måste få vara lärare och ägna sig åt sina elever. Alla andra delar måste skötas av andra. Och det kan hanteras både politiskt och inom avtal, och snart sitter vi vid förhandlingsbordet igen, säger Anna Olskog.
Medan Vårdförbundet strejkar höjs även lärarröster för stridsåtgärder.
– Om det krävs måste varje facklig ledare vara beredda att gå den vägen. Det är de verktyg vi har och de stridsåtgärder som behöver vidtas om det kommer till den punkten. Men det föregås av en förhandling, säger hon.
Anna Olskog säger att frågan om att fortsätta vara sig själv är essentiell.
– Äkthet är vad vi behöver mer av i samhället. Jag vet inte om jag personifierar det men jag hedrar det. Jag är vald som läraren Anna och det är där jag är förankrad. Jag kan inte allt, men jag kan att vara lärare. Och om jag stannar i det, då är jag alltid rätt ute, säger hon.
Anna Olskog.
För Anna Olskog är den hittills största segern för det unga Sveriges Lärare att frågan om marknadsskolan har kommit högre upp på agendan.
– Det är en framgång. Och det är en framgång att vi aldrig behöver tänka på hur korten ska spelas, vi är lärarnas tydliga och enade röst, säger hon.
Frågan om misslyckanden är svårare att besvara.
– Jag är stolt över det vi åstadkommit, och Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand lämnar med flaggan i topp. Vi har varit i en övergångsstyrelse med 34 personer, med två kanslichefer och två förbundsordföranden. Det var nödvändigt för att komma vidare dit vi är idag. Nu vi femton i styrelsen och det är en enorm skillnad – det är det dags för utblick, säger hon.
En farhåga inför bildandet av Sveriges Lärare var att medlemsgrupperna, från förskollärare, lärare i fritidshem, i grundskola, på gymnasium och vuxenutbildning och studie- och yrkesvägledare, har olika förutsättningar och olika intressen.
Att förbundet skulle bli för spretigt.
– Jag skulle hellre angripa det så här: Det är så många medlemsgrupper som omfattas av Sveriges Lärare och det är en styrka i sig. Ibland kan det vara så att våra olika skolformer har olika behov och ser på lösningar på olika sätt. Och det måste vi vara medvetna om, så att vi använder varandra som resurser och får kraft av varandra i stället för att hamna i det omvända.
– Jag ser inga större splittringar kring det i förbundet, men gränsen är redan passerad för vad vi kan utstå. Där finns en förväntan som vi kan använda för att sätta press på SKR. De måste börja leverera, säger Anna Olskog.
Nyrekrytering av medlemmar är en utmaning för fackförbunden generellt. Här lägger Anna Olskog sin tilltro till pedagogiken.
– Vi rekryterar genom att göra bra saker och att man känner att man är med och planerar och påverkar hur vägen framåt ska se ut: medskapande, medansvar, vi-känsla. Hela mitt tal på kongressen handlade om att facket är vi och ingen annan. Det handlar om att medlemmarna förstår vad facket är och vilken kraft vi har. Vi är lärare och får använda den kompetensen till att utbilda oss, säger Anna Olskog.
LÄS ÄVEN:
Hon är ny ordförande för Sveriges Lärare
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Krönika Reformstormen kommer – och där på klassrumsgolvet står vi lärare med trasiga paraplyn från Temu.
Krönika Vi lärare måste börja bry oss mer om varandra, skriver Marcus Larsson som har levt med utmattningssyndrom i 15 år.
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Förtroendearbetstiden kan samexistera med förordningarna”
Hoten mot lärarna Olskog: ”Samhället tillåter nätmiljöer där massmördare görs till förebilder”
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C) förklarar varför han vill pausa regleringen av lärares tid
Debatt Replik: ”Lösningen är inte att avveckla valfriheten”
Debatt Setayesh Kormi Nouri ställer frågan: vad i skolan hindrar elever från att utvecklas?
Debatt ”Teori och praktik ska inte mötas först när studenten börjar arbeta”
Krönika Maria Wiman hoppas att skoldådskommisionen lägger tyngden på förebyggande och långsiktigt arbete.
Debatt Christian Liljeros svarar sina kollegor om de privata yrkesutbildningarna
Krönika Sex orosmoln med den nya lagen om lärarnas tid – men det finns en lösning.
Debatt Janna Milestad undrar hur den nya skolan kommer att landa i klassrummet
Debatt Ulrica Björkblom Agah uppmanar kollegorna att säga stopp till trender utan vetenskapligt stöd.
Debatt Arbetsgivarna håller emot. Centerpartiet vill pausa. Det handlar om reformen av lärares undervisningtid. ”Striden är långt ifrån över”, skriver Andreas Williamsson.
Debatt Thom Hunter och Hanna Garberg drar en röd linje mot arbetsgivarna om regleringsreformen
Skolattacken ”Det spelades upp mycket från den 4 februari”. ✓ Flera likheter med Risbergska.
Debatt Susanna Taskila kräver ett större samhällsansvar för eleverna som mår dåligt.
Skolattacken Dröjde timmar innan Aleksandra Dujso och eleverna fick lämna sina gömställen efter attacken.
Debatt Tre saker sticker ut bland länderna med högst Pisa-resultat
Debatt Studiebesöket i Tjeckien väckte frågor om svenska lärares arbetsliv
Skolattacken Olskog: ”Regeringen har lyssnat på oss i de här delarna”.
Ledarkrönika ”Skola, socialtjänst, polis och psykiatri måste kunna agera tätare tillsammans när allvarliga varningssignaler finns.”
Hot och våld 18-årig elev beväpnad med svärd gripen misstänkt för mord och mordförsök.
Debatt Centerpartiet: ”Arbetsmarknadens parter ska vara med och utforma detaljerna”.
Valet 2026 ”Behöver fundera över vems intressen man egentligen företräder.”
Debatt Replik: Kollegorna på Praktiska gymnasiet svarar på kritiken mot yrkesutbildningarna
Valet 2026 1 600 skolor har redan anmält sig till årets skolval.
Krönika ”Det här är en del av jobbet som jag glömmer varje år.”
Krönika ”En kärleksförklaring från ett bultande hjärta”
Jag är lärare ”Språk är ett sätt att förstå världen, och varandra”
Skolplikt Skolor, polis och socialtjänst jobbar för att alla barn ska återvända till skolan efter loven
Debatt Fyra förutsättningar för att skrota marknadsskolan – håller du med?
Debatt Vanliga missuppfattningen om elevinflytande – forskarna varnar för riskerna