Lärares stress svår

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Hälften av lärarna har för hög arbetsbelastning. Motsvarande siffra för arbetstagare i allmänhet är 21 procent. Det visar en ny rapport från Lärar­förbundet.
"Det går ut över lärares sömn och hälsa", ­säger förbundets ord­förande Johanna Jaara Åstrand.

Lärare stressar mer än de flesta andra yrkesgrupper. 50 procent av lärarna anser att deras arbetsbelastning är för hög eller all­deles för hög. Och 30 procent är stressade varje dag. Motsvarande siffror för alla arbets­tagare är 21 respektive 14 procent. Det visar en ny undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Lärarförbundet.

— Det är beklämmande att trots att lärarnas arbetsbelastning ligger på politikernas och arbetsgivarnas bord så händer det för lite. Det går ut över kvaliteten på undervisningen och över lärares sömn och hälsa, ­säger Lärarförbundets ord­förande Johanna Jaara Åstrand.

Undersökningen visar också att lärare i allmänhet har betydligt svårare än andra att varva ned efter arbetet. Vanligast är det bland grundskollärarna, drygt 20 procent har svårt att varva ned varje dag.

– Lärare fastnar i en mängd arbetsuppgifter som inte har betydelse eller är meningsfulla för elevernas lärande. Och det är arbetsuppgifter som inte ger resultat som är mest stressande, säger Johanna Jaara Åstrand.

Vad behöver göras?

— Vi måste få till ett gediget arbetsmiljöarbete och rensa bort arbetsuppgifter som tar tid från kärnuppdraget. Det handlar till exempel om att anställa yrkeskategorier som kan avlasta den administrativa bördan, som lärarassistenter, och stärka elevhälsan.

Enligt rapporten är det även vanligare bland lärare att inte ta ut sin lagstadgade rast. Två av tre grundskollärare hoppar över raster och pauser flera gånger i veckan.

Det som framför allt stressar lärare är att de har för lite tid till planering, för stora elevgrupper och för mycket dokumentation. Vad de önskar för åtgärder för att minska arbetsbelastningen varierar utifrån ­lärarkategori och skolform.

I förskola och fritidshem är min­skade barngrupper den överlägset viktigaste åtgärden som efterfrågas.

Grundskollärare vill ha ökat stöd från andra yrkeskategorier som rastvakter och assistenter medan gymnasielärare och skolledare framför allt efterfrågar minskade doku­mentationskrav.

— Det här är inget att vänta på. Alla beslutsfattare är medvetna om lärarbristen och att den beror på att vi kör slut på de lärare vi har. Lärare känner yrkesstolthet, men de lämnar när det är undermåliga villkor, säger Johanna Jaara Åstrand.