Olskog om frånvaron: ”Arbetsbelastningen på lärarna förvärras”

I en ny undersökning av Sveriges Lärare uppger 30 procent av de svarande lärarna att det ofta eller ibland händer att elever är frånvarande en vecka eller mer trots att ansökan om ledighet inte beviljats.

60 procent uppger att frånvaron innebär ganska eller mycket merarbete för lärarna.

– Även min egen erfarenhet, direkt från klassrumsgolvet, är att elevfrånvaro leder till ökad arbetsbelastning för lärarna och försvårar våra möjligheter att planera och genomföra undervisning, säger Anna Olskog.

Lärare förväntas lösa problemet 

Många vårdnadshavare förväntar sig att lärare på olika sätt ska hjälpa elever som exempelvis åker iväg på en resa trots att det inte är lov.

– Nog kan vi sticka en bok i handen på eleverna, men det räcker ju inte fullt ut för att kompensera för frånvaron.

– De delar av undervisningen som omfattar att vara i klassrummet, att interagera med andra och ta plats och utrymme, blir en förlust för eleven. Det blir också en ryckighet för elevgruppen och mer arbete för läraren.

”Det försvårar våra möjligheter att planera och genomföra undervisningen.”

Anna Olskog berättar om egna och andras erfarenheter från skolor med policyn att föräldrar som exempelvis åker på resor med sina barn, trots att skolan inte har beviljat ledighet, själva får ta ansvar för den undervisning som barnen missar.

– Det kan vara ett sätt att försöka minska lärarnas ökade arbetsbelastning, men i realiteten är det svårt. Inte minst med tanke på att det är tredje part – de enskilda eleverna – som drabbas. När de kommer tillbaka till klassrummet behöver de mötas där de är.

– Jag tycker dock att det är bra att man tar ett helhetsgrepp och tydligt visar var man står.

Vad säger det om synen på skolan när föräldrar åker på semester med sina barn trots att det inte är lov?

– Det ligger nära till hands att fråga vilken syn man har på skolplikten om man på eget bevåg går emot den. Om det här utvecklas till att bli ett mer omfattande problem måste man överväga åtgärder som upprätthåller skolplikten. Vilka de är behöver i sådana fall utredas.

– Skolplikten är till för eleverna och en förutsättning för att de ska få möjlighet att nå sin fulla potential. Med tanke på att mindre än hälften av årets dagar är skoldagar bör man kunna planera in ledighet när barnen inte är i skolan.

Men det är billigare att åka till Sälen när det inte är lov.

– Som lärare ska vi inte behöva argumentera kring det. Skolplikten säger att eleverna ska vara i skolan och det är inom det området som vi ska vara.

– Vi är redan underfinansierade och har brist på förutsättningar i skolan. Synen att man kan komma och gå förvärrar situationen ytterligare och lägger sten på börda. Det är inte där vi ska vara. Vi ska ägna oss åt vårt kärnuppdrag, vilket är att främja lärande och ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Det är inte att tillhandahålla en massa särskilda önskemål som inte är inom ramen för det som vi ska göra.

Skola är en kollektiv verksamhet?

– Ja, och den här långtgående individualiseringen som har kommit att prägla samhällsutvecklingen krockar ibland med skolans möjlighet att organisera undervisning.

– Synsättet att undervisning är en kollektiv verksamhet behöver stärkas i relation till föreställningen att elevens utbildning är individuell.

Krävs det några regelförändringar?

– Det som är absolut viktigast är att lärare ges tillräckligt med tid för undervisning och för- och efterarbete. Därutöver behöver vi ha rimlig storlek på elev- och barngrupper och lärartäthet. När vi är tillräckligt rustade ökar våra möjligheter att räcka till för alla elever.