Frånvaron fortsätter att öka efter pandemin

På bara några år har distansarbetet ökat dramatiskt i Sverige. I våras presenterade till exempel fackförbundet Sveriges Ingenjörer en undersökning som visar att ungefär 40 procent av förbundets medlemmar arbetar minst halva arbetstiden på distans.

Knappt två miljoner svenskar beräknas delvis arbeta hemifrån.

Det är inte osannolikt att ett ökat distansarbete kommer att påverka elevnärvaron i skolan, om det inte redan har gjort det.

– En del föräldrar tänker kanske att precis som de kan arbeta en vecka eller två på distans från något trevligt ställe, kan deras barn sköta skolan på liknande sätt. Men det tror inte jag att de kan, säger Andreas Lindahl.

– Förutom att det, enligt min erfarenhet, är få elever som gör det som de ska göra under en extra ledighet, är undervisning inte detsamma som att sitta på egen hand och arbeta med ett material. Det är något mycket mer och en kollektiv process, framför allt om det ska ske med kvalitet. De flesta elever behöver vara i en undervisningsmiljö tillsammans med andra och ha en lärare på plats som undervisar, handleder och stöttar.

Synen på frånvaro har förändrats

Andreas Lindahl undervisar i SO på Fågelbacksskolan (7–9) i centrala Malmö. Han menar att elevers och vårdnadshavares syn på frånvaro har förändrats under de senaste åren.

– Det gäller inte bara längre frånvaro för en resa eller liknande, utan också ströfrånvaro, sen ankomst och tröskeln för att sjukskriva sig. Vi ser en tydlig förändring jämfört med före pandemin. Problemen med frånvaron har ökat – och ökar.

– När eleverna kommer tillbaka till skolan förväntas de få hjälp att ta igen den undervisning som de har missat. Ofta hamnar det på lärarna att hitta lösningar och anpassningar som gör att eleverna kommer i kapp, vilket innebär merarbete.

Får ni kompensation för det?

– Nej, även om det egentligen är ett övertidsarbete. Ofta ansöker föräldrar inte om ledighet i vetskap om att många skolledare är mycket restriktiva med att bevilja sådan. I stället anmäler de sina barn som frånvarande, vilket så klart är okej att göra när barnen är sjuka (vilket många dock inte är).

– Som undervisande lärare har man en skyldighet att hjälpa elever som varit sjuka att ta igen det som de har missat.

”Ett par veckors frånvaro kan i slutändan påverka hela terminens bedömning och göra att en elev inte når målen” säger Andreas Lindahl.

Skiljer frånvaron mellan olika delar av Malmö?

– Över tid har det varit vanligare att elever i ekonomiskt mer välmående delar av stan har varit borta i anslutning till jul- och sportloven, medan elever i ekonomiskt svagare områden har varit frånvarande i anslutning till sommarloven.

Säger frånvaron något om synen på utbildning?

– Ja, det gör det definitivt och är något som vi diskuterar med elever och vårdnadshavare. En gemensam syn på betydelsen av utbildning mellan skolan, elever och föräldrar har väldigt god effekt på frånvaron.

Signal till barnen att skolan inte är viktig

Andreas Lindahl menar att föräldrar som anser att det inte har så stor betydelse om en elev är borta från skolan någon eller några veckor förmedlar – till sina barn – en syn på skolan som något som inte är speciellt viktigt.

– Tyvärr verkar inte alla vårdnadshavare förstå att skolan ska ses som en helhet, att en elev som missar delar av undervisningen kanske inte når upp till den nivå som förväntas eller det betyg som hen annars skulle ha fått. Ett par veckors frånvaro kan i slutändan påverka hela terminens bedömning och göra att en elev inte når målen.

Kan inte elever som är välstrukturerade vara borta en vecka utan ett resultaten försämras?

– För elever som ligger långt fram i sin process är kanske inte en veckas frånvaro avgörande för betygen eller möjligheterna att nå terminens mål. Däremot kan det på längre sikt ha betydelse för deras kunskapsutveckling.