Utredning: Skrota extra anpassningar i klassrummet

Utredningen inleddes för ett år sedan för att analysera hur elevhälsan skulle kunna stärkas. Halvvägs in i arbetet kom ett tilläggsdirektiv: gör en översyn av stödinsatserna i skolan.

Nu har utredaren Åsa Lundkvist överlämnat åtta förslag gällande stödinsatser till regeringen:

• Bestämmelserna om extra anpassningar i samtliga skolformer ska avskaffas eftersom det anses fördröja viktiga utredningar.
• Garantin för tidiga stödinsatser ska avskaffas.
• Alla barn och elever ska kunna följa undervisningen.
• Nationella proven i årskurs 3 och 4 tas bort och ersätts med tidiga standardiserade 40-minuterstester för att uppmärksamma elever med stödbehov.
• Stödundervisning införs som en ny och ej valbar stödform.
• Bestämmelserna om utredning av en elevs behov av särskilt stöd i skollagen ska förtydligas.
• Elevens stödbehov ska styra om en elev ska ges undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt.
• Anpassad studiegång får bara ges i sista hand.

– Sveriges Lärare är positivt till att avskaffa myllret av extra anpassningar och vi välkomnar hur elevhälsoutredningen vill satsa på stödundervisning och flexibla undervisningsgrupper vilket vi tror har stor potential att förbättra förutsättningarna för tidigt och träffsäkert stöd till eleverna, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog. 

Enligt utredaren Åsa Lundkvist och skolminister Lotta Edholm behövs förändringarna eftersom dagens system anses ineffektivt och har blivit en administrativ börda för lärarna.

Anna Olskog instämmer.

– Sveriges Lärare ser positivt på förslaget att avskaffa garantin för tidiga stödinsatser i dess nuvarande form. Trots goda intentioner har garantin inte fungerat effektivt i praktiken. Den har snarare ökat lärarnas administrativa börda utan att säkerställa snabbare eller bättre stöd till eleverna. 

Läraren Anna Niklasson, som tidigare berättat i Vi Lärare om stressen det innebär när halva klassen ska ha olika anpassningar, ser genast ett par faror med förslaget.

– Det låter bra i text, men det är viktigt att det också utförs på rätt sätt när och om detta ska börja gälla. Det behövs specialkunskap för att undervisa elever som behöver stöd. Jag är rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare, säger Anna Niklasson.

Oron delas av Sveriges Lärares förbundsordförande.

– Det finns en risk att reformernas syfte går förlorat om det inte finns tillräckligt med speciallärare och specialpedagoger. Arbetsgivarna behöver därför erbjuda bättre villkor för vidareutbildning – och den kompetensen måste också avspeglas i lönen, säger Anna Olskog.

Kortvarig stödundervisning

Den föreslagna stödundervisningen ska vara kortvarig och intensiv. En månad som regel och aldrig längre än två månader eller i fler än tre ämnen.

– Flexibla undervisningsgrupper kan vara ett värdefullt verktyg, förutsatt att de används tillfälligt och på ett sätt som stödjer alla elevers delaktighet, säger Anna Olskog.    

Enligt förslaget ska läraren eller mentorn anmäla elever med behov av särskilt stöd till rektorn som i samråd med speciallärare och specialpedagog beslutar om en utredning.

– Lärarens röst måste väga tungt i beslut om stödinsatser – men det får inte innebära att läraren lämnas ensam med ett större ansvar. Förslaget riskerar att öka lärarnas redan höga arbetsbelastning och därför måste finansieringen säkerställas. Det krävs tydliga riktlinjer för den nya stödformen och även ett starkt stöd från skolans elevhälsa och ledning, säger Anna Olskog.

LÄS MER:

Lärarnas larm: ”Kan inte ge eleverna stödet de behöver”

Regeringen vill slopa anpassningar för ökad elevhälsa

Skarpa förslagen: Så ska fler elever klara målen

Finska modellen: Här får var fjärde elev särskilt stöd