Professorn: ”Lärares covidrisk inte större”

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Närundervisning dubblar covid-risken – ändå är lärare inte ett högriskyrke. Det visar en ny rapport från Centrum för miljö- och arbetsmedicin.

Dagens besked om att gymnasieskolan nu ska övergå till närundervisning som princip har upprört lärarkåren.

LÄSTIPS: Jaara Åstrand: Distansbomben ett dåligt aprilskämt

Samtidigt kommer en ny rapport, som visar att risken att drabbas av covid ökar i arbete nära andra människor, och för de som ofta utsätts för infektioner och sjukdomar – som till exempel lärare.

Så stor risk löper lärare

Ändå löper lärare samma risk som den yrkesverksamma befolkningen i övrigt att drabbas av allvarlig covid.

Det visar en studie av covid-inläggningar i region Stockholm. Under perioden har 2 984 personer av 1 037 811 yrkesverksamma i åldrarna 18-64 sjukhusvårdats för mellan mars och november.

LÄSTIPS: Därför väntar regionerna med skoltestning

– Vi har tittat på universitets- och högskolelärare, gymnasielärare, grundskollärare och lärare i fritidshem och förskollärare. Ingen av grupperna avviker från hela den arbetande befolkningen, säger Maria Albin, professor vid Centrum för arbets- och miljömedicin i region Stockholm.

Då dubbleras risken

Dock visar studien att risken dubbleras vid närundervisning, som berört 15 procent av högskole- och universitetslärare, men 85 procent av för- och grundskollärare.

– Risken är dubbelt så hög för grund- och förskollärare. Men det är inte så konstigt, eftersom de inte arbetat hemma, säger Maria Albin.

Varför tittar man på sjukhusinläggningar som är extrema fall, och inte på positiva pcr-test?

– Vi hade mycket hellre tittat på positiva pcr-test, om det inte fanns så stora risker för att det skulle blir skevt. Under pandemin har olika yrkesgrupper haft olika tillgång till testning. Om vi bara tittade på hur många som fått ett positivt test i förhållande till hur många som finns i yrket, då skulle vi inte bara mäta den ökade risken utan vi skulle också mäta i vilken utsträckning man har tillgång till tester – och det vill vi inte.

– Det ser också ut som olika befolkningsgrupper efterfrågar tester olika mycket. De som har hög utbildning efterfrågar det oftare än de som har kortare utbildning och bor i utsatta områden. Vi skulle riskera att underskatta risken för de som har lägre utbildning. Men när det gäller sjukhusvård tror vi att olika yrkesgrupper är lika benägna att söka sjukvård och att sjukvården är lika benägen att testa alla som kommer in med allvarlig sjukdom, säger Maria Albin.

Studien har också tittat på olika tidsperioder av pandemin mellan mars och november 2020, men det visar sig att riskyrkena är desamma oavsett hur smittspridningen varit och hur tillgången till skyddsutrustning sett ut.

LÄS ÄVEN

Tegnell: ”Därför väger elever tyngre än lärare”
FHM lovar lärarna ny riskrapport
Lärarnas covidrisk inte större

FÖLJ OSS GÄRNA PÅ INSTAGRAM!