Trots tunn plånbok blev skolgården spännande. Foto: Jesper Klemedsson
Till startsidan
Skolgårdar
Lilla Atlanten ska bli större. Det hoppas Inger Edforss Fuchs, förstelärare i utomhuspedagogik på Västra Ramlösa skola i Helsingborg.
– En skolgård blir aldrig färdig. Den kan utvecklas hela tiden.
Den är inte stor, men väldigt populär. Lilla Atlanten.
– Det är en vattenpöl som barnen gärna testar sina gummistövlar i. Några undrar om det går att fiska i den, säger Inger Edforss Fuchs.
Snart hoppas hon att det finns strandstenar och en liten brygga ut i Lilla Atlanten så att den blir en ännu viktigare del av skolgården.
Inger Edforss Fuchs, förstelärare i utomhuspedagogik samt lärare i svenska, SO och bild, brinner för att utveckla skolgården.
Skolgården ska vara en plats för lek. Men den ska också vara en plats för lärande.
Och mycket har hänt sedan hon kom till den över 100 år gamla skolan 1994.
Då var det mycket asfalt, någon halvtrasig basketkorg, gungor och så naturligtvis fotbollsplanen.
Fotbollsplanen är fortfarande viktig, men har fått både konstgräs och sex målburar.
– Skolan renoverades och byggdes om för 20 år sedan. Skolgården blev lite mindre, men den har utvecklats i stället, berättar Inger Edforss Fuchs.
En viktig del i arbetet med skolgården togs när Inger drog igång en skolgårdsgrupp. Där finns en representant från skolans alla sju årskurser, F–6.
Till skillnad från en del andra skolor som satsar på skolgården finns det inga stora spektakulära lekställningar i glada färger utspridda över skolgården, bara en mindre.
Trots tunn plånbok blev skolgården spännande. Foto: Jesper Klemedsson
Västra Ramlösa skola jobbar på ett annat sätt. I första hand för att det saknas pengar.
– Helsingborgs kommun säger sig satsa på skolorna. Men precis som på många andra håll gnetas det.
Men trots tunn plånbok har det byggts både en hinderbana, ett uteklassrum och lekbodar. Skolgården har också fått löparbanor och en försummad odlingshörna har fått nytt liv. Och ett gammalt förråd har inretts till en lekbod.
Inger Edforss Fuchs tycker det är viktigt att skolgården kan användas till mycket och av elever i alla åldrar.
– Skolgården ska vara en plats för lek och återhämtning. Men den ska också vara en plats för lärande.
Den funktionen blir allt viktigare, menar Inger.
– Förr gick man kanske iväg ensam med en grupp. Det gör man inte i dag på samma sätt. Därför är det ännu viktigare att kunna använda närområdet också i undervisningen.
– Ett sätt är att ta hjälp av naturen och studera träd, växter och småkryp. Vi måste våga vidga lärorummet.
Ett annat sätt är att ha fler lektioner utomhus.
Skolans uteklassrum som stod klart 2018 har blivit en succé. En succé som Boverket skulle hjälpa till att finansiera, trodde Inger Edforss Fuchs.
– Vi sökte pengar, men ansökningsförfarandet var enormt komplicerat och trots att vi ändrade ett par gånger fick vi aldrig några pengar. Så skolan fick stå för de 180 000 kronorna.
Vad är på gång härnäst?
– Det finns en jordorm som formar sig till en liten höjd. På den vill vi gärna plantera en grön tunnel. Här hoppas vi att fastighetsförvaltaren hjälper till. De har också ett ansvar för en bättre skolgård.
– Och så har vi stallet. Det glömde jag nästan.
Stall?
– Ja, ett stall för käpphästar. Fritids håller på att fixa det.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”
Debatt ”Varför ska vi acceptera att specialistkompetensen riskerar att hamna långt från eleverna?”
Debatt Extra anpassningar slopas – men sen då?
Debatt Högstadieläraren ser relationer som en grund i all undervisning
Debatt ”Reseräkningar, inköp, ansökningar och detaljerad dokumentation del av vardagen”
Debatt ”Professionen måste få större möjlighet att själv påverka sitt arbete”
Debatt Sara Lindgren, Academedia, vill se obligatorisk förskola.
Krönika ”I Frankrike brinner skolor och i Sverige knyter vi näven bestämt i fickan.”
Arbetsbelastning ”Elever kan ha större behov än organisationen har råd med”
Debatt Bayram Sakir skriver om elever som slutat lyssna
Debatt ”I skolans stressiga vardag är det mänskligt att bli frustrerad.”
Debatt Sarah Cross ställer frågor om lärare, anställningar och behörigheten.
Debatt ”För ett par decennier sedan använde jag utskällningar för att stävja oönskat beteende i undervisningen.”
Debatt Andreas Mörck kräver handling av kommande regering
Debatt Utbildningen säger en sak, praktiken en annan, enligt nya lärarna i förskola
Debatt ”Dags att politiker slutar ställa föräldrar och förskolepersonal mot varandra.”
Debatt Han vill att den anpassade skolan ska synas mer i debatten
Krönika ”Ibland tänker jag på en knubbig tvåårings bevingade ord.”
Debatt Kritiken mot svenska elever efter Pisa: ”Saknar viktig egenskap”
Internationellt ✔ Löner. ✔ Gruppstorlekar. ✔ Lärarflykt. Sverige sticker ut i ny OECD-rapport.
Debatt ”Vad behöver vi börja träna igen?”
Debatt Han ställer frågan som kan hjälpa elever och lärare
Ai Anna Olskog uppmanar EU och regeringen: ”Kan inte försvaga skyddet”
Arbetsmiljöbrott Skyddsombudet: ”Pågått i nästan tre år – oerhört tufft för vår medlem.”
Krönika ”Fråga dig själv: Görs en AI-satsning för att höja kvaliteten i undervisningen eller för att spara eller tjäna pengar?”
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Krönika ”Det är ju bara två varianter av samma ord.”
Bokmässan Så jobbar Karin Herlitz och Marcus Ågren ämnesöverskridande med skönlitteratur
Bokmässan Expertrådet för läsning har en uppmaning till nästa regering
Bokmässan Mia Smith: "Man blir hänvisad till att det är 'det här som finns'”
Bokmässan Vad händer med bildningen i en skola där elever inte läser?
Behörighet Större andel pojkar än flickor för första gången behöriga till gymnasiet.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Vi lärare Två tunga kategorier: ”Årets Tidskrift Fackpress” och ”Årets Omslag”.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Granskning ”Hög tid att skrota undantagen i legitimationsreformen.”
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Arbetsbelastning Efter regeringsbeslut – fyller fortfarande i detaljerade formulär.
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”