Hoten från gängen – så drabbas lärare av våldet

Bild från mordplatsen utanför Lövgärdesskolan, samt skolgården på Nytorpsskolan. Foto: TT, Nicke Johansson.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

I valrörelsen tycks det vara skolans ansvar att lösa gängvåldet. Men hur? Många lärare i utsatta områden drabbas redan av hot, våld – och tystnadskultur. Det visar Lärarens granskning.

En elev på mellanstadiet på Nytorpsskolan trycker ett tungt, vapenliknande föremål mot huvudet på en lärare. Eleven säger att läraren ska dö. Det visar sig vara ett luftvapen.

En lärare på Lövgärdesskolan ser en beväpnad man röra sig i skolans närhet. Hon larmar skolan – och blir kidnappad och förd till en plats där hon misshandlas. Det här händer 2020, utredningen är nedlagd.

En lärarstuderande vikarie skjuts 2017 ihjäl utanför Lövgärdesskolan. Flera elever blir vittne till händelsen. Polisen tror sig ha en bild om vad som hände, men ingen vittnar. Utredningen är nedlagd.

De här tre händelserna inträffar i Angered, Göteborg. Området huserar flera av de skolor i landet som under lång tid haft låga resultat. I de stökigaste skolorna i området får lärarna ta emot dödshot av elever eller anhöriga som de vet har tillgång till vapen.

De drar sig inte för att det är skolan. Absolut inte.

– De drar sig inte för att det är skolan. Absolut inte. Många har också svårt att se att deras barn gör fel. Då blir det skolans fel och skolans ansvar, säger Anders Klingberg.

Han är poliskommissarie i nordöstra Göteborg och får ta del av de polisanmälningar som kommer från områdets skolor.

I en rapport från 2017, Utsatta områden i Göteborg, konstaterar polisen och kommunen gemensamt att det pågår grov kriminalitet i anslutning till skolorna i stadsdelen.

– Det har funnits lärare som är rädda att gå till garaget och hämta bilen. Och det finns lärare som inte vågar ingripa mot bråkiga elever, säger Ylva Ljung, Lärarförbundets huvudskyddsombud.

Hammarkullen är hem för det släktbaserade kriminella nätverk som har stor makt i Göteborg. Utöver detta räknar polisen med ett tiotal kriminella nätverk med stort våldskapital, det som i dagligt tal kallas gäng.

Marika Andersson är rektor på Lövgärdesskolan, där en lärare kidnappats och misshandlats och en annan mördats.

– Det är ingen som åker till jobbet en torsdagsmorgon och förväntar sig att några timmar senare blir en kollega mördad. Eller att komma till jobbet och veta att i går kväll blev en kollega kidnappad. Man måste hitta ett sätt att förhålla sig, inte till mord och kidnappning, men till att man till exempel ser narkotikaförsäljning. Sådant som inte sker på alla skolor. 

Båda fallen är nedlagda av polisen. Det saknas vittnen.

Tystnadskulturen i staden är omvittnad. Två olika rapporter från socialtjänsten visar att tjänstemän håller tyst om hur kriminella personer påverkar deras arbete.

– Det finns definitivt en tystnadskultur i skolan. Historiskt så finns det tydliga exempel på allvarliga hot. Vi hade en rektor som gick på dagen efter att en förälder sagt att ”det är nog bra om du tittar under din bil innan du kör”. Det här är människor som är besläktade med klanerna. Människor du inte skojar med. Säger de att du ska titta under din bil så tar du det på allvar, säger Joachim Svärd.

Han är Lärarförbundets skyddsombud på Nytorpsskolan i Angered, en skola som är mitt uppe i sin resa uppåt efter stenhårda besparingskrav inom kommunen. Men också en skola där många av barnen har släktingar och kanske familjemedlemmar som ingår i grovt kriminella nätverk.

Kenny Adersjö.

Kenny Adersjö är utredare vid polisen och hade hand om fallet med läraren som fördes bort och misshandlades, och som sedan drog tillbaka sin anmälan.

– Det är en sjukt svår fråga: att säga till människor som är rädda att de ska stå upp och våga säga ifrån, våga anmäla, våga ställa krav på chefer för att få resurser. Det är lätt att säga för mig som sitter på stationen med flera hundra poliser. Men samtidigt finns det inget annat sätt. Vi måste våga och orka, säger Kenny Adersjö.

Samtidigt fortsätter skjutningarna.