Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Friskolor i Sverige har i genomsnitt 2,2 fler elever per lärare än de kommunala skolorna. Det visar en rapport från Riksdagens utredningstjänst, RUT.

Rapporten bygger på statistik från Skolverket och Statistiska centralbyrån och är beställd av utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (S). Hon har länge varit kritisk mot att det svenska skolsystemet möjliggör för friskolor att göra vinst på allmänna medel, skriver Dagens Nyheter.

– Vi har ett systemfel som behöver rättas till, och då måste vi ta fram och titta på alla parametrar för att se hur vi kan göra för att laga det, säger hon till tidningen.

Utöver skillnaden i lärartäthet – i snitt går drygt 14 elever på varje lärare i friskolan och 12 elever på varje lärare i kommunala skolan – varierar också storleken på lönekuvertet beroende på huvudman. Den aktuella analysen visar nämligen att lönen generellt är högre inom offentlig sektor jämfört med privat sektor.

2018 var lönerna för grundskole- och gymnasielärare, rektorer, förskolechefer och lärare i yrkesämnen 1 100–6 900 kronor lägre i månaden inom den privata skolsektorn. För grundskolelärare handlade det om 1 100 kronor mindre i lön jämfört med kollegor i den offentliga sektorn. Medan gymnasielärare i den privata sektorn hade 2 500 kronor mindre i lön än kollegor i den offentliga sektorn.

– Det är ju uppenbart att det blir mer pengar till vinst om man har en lägre lärartäthet och betalar ut lägre löner, säger Gunilla Svantorp till Dagens Nyheter.

Rapporten visar även att lärare i friskolan har lägre utbildning jämfört med lärare i den kommunala skolan. I fristående grund- och gymnasieskolor är andelen lärare och personal som har pedagogisk examen - såsom lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärda - 12–14 procentenheter lägre än hos kommunala huvudmän.

Att friskolorna har färre lärare per elev jämfört med de kommunala skolorna – samtidigt som lärarna har lägre utbildning och sämre lön – menar också Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är ett resultat av att den privata sektorn behöver generera vinst till ägarna.

– Eftersom friskolor i genomsnitt har elever från socioekonomiskt starkare hem så kan man ha större klasser. Det kan i sig vara okej att elever som är mer självgående och har bättre förutsättningar också går i större klasser, men då behöver den ekonomiska ersättningen gå hand i hand, säger hon till Skolvärlden.

För att uppnå detta behöver det nuvarande skolsystemet justeras så att skolor med större utmaningar också ges mer resurser än skolor med en mer gynnsam socioekonomisk elevsammansättning, fortsätter Åsa Fahlén.

– Det är det här som inte riktigt hänger ihop i dag i Sverige. Både för att kommuner gör olika prioriteringar och har olika skolpeng, men också för att det inte finns en rak ersättning beroende på det socioekonomiska indexet. Det är det som gör att det finns bättre möjligheter generellt sett för fristående skolor att gå med ett överskott.

Enligt Åsa Fahlén finns det ”inga förklaringar som är godtagbara på varför friskolornas lärare ska ha fler elever men lägre löner”.

– Ur ett nationellt perspektiv är det otroligt viktigt att löneläget ligger på en acceptabel nivå. Vill vi motverka lärarbristen och få ungdomar att se yrket som attraktivt och något att satsa på i framtiden så spelar lönen roll. Den speglar inte bara den faktiska ekonomiska ersättningen, utan också statusen på yrken. Alltså hur vi värderar skola, utbildning och lärare.

Argument om att lärare på fristående skolor är yngre och därför har en lägre lön stämmer inte. Och argumentet att de har en annan utbildning håller inte heller. Istället anser LR:s ordförande att fristående skolor måste ta ett större ansvar när det kommer till lönesättningen.

– Friskolorna behöver ta sitt ansvar och inte ligga efter, det är helt oacceptabelt. Att antalet elever per lärare sedan visar att skolsystemet blir mer och mer segregerad är såklart ett annat problem som också måste rättas till. I slutändan handlar det om att ta ett samlat grepp över hela skolsystemet och åtgärda ett rad faktorer. Till exempel skolval och finansiering, säger Åsa Fahlén.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni anser däremot att det är fel att låta debatten handla om vinstfrågan och hänvisar enligt Dagens Nyheter till att 15 procent av alla barn i grundskolan går i friskolor.

– Det kan inte vara dessa femton procenten som gör att den svenska skolan inte presterar, säger Nyamko Sabuni till tidningen.