Experten: Soffdomen får begränsad betydelse

Rättsvetaren Maria Refors Legge tror att soffdomen får begränsad betydelse för lärare. Foto: Foto: Björn Öfverstedt, Getty
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Högsta domstolens soffdom kan inte tolkas som ett facit för hur lärare ska hantera stökiga elever. Rättsvetaren Maria Refors Legge reder ut vad domen egentligen innebär.

Lidköpingsläraren som lyfte en elev ur en soffa har inte utsatt eleven för kränkande behandling, slår Högsta domstolen (HD) fast. Domen är prejudicerande – den bildar ett rättsligt underlag som till exempel kan vägleda Skolinspektionen i framtida kränkningsärenden.

Maria Refors Legge är doktorand i utbildningsrätt vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet, och bloggar om skolrättsfrågor.

Vad är det som ändrats skolrättsligt mellan igår och idag?
– Egentligen skulle jag inte säga att något ändrats särskilt mycket. Domen är väldigt specifik för just det här fallet, och den löser inte alla problem. Det är inte en breddning av lärarens mandat.

Vad innebär det att domen är prejudicerande?
– Jag har svårt att se att något skulle ändras drastiskt. HD:s domar är alltid prejudicerande, och myndigheterna kommer att ta hänsyn till den i sitt arbete. Men domstolen är också tydlig med att den gäller just det här specifika fallet. Det står fortfarande att ett nackgrepp i regel en kränkande handling. Man kan inte läsa domen som att det är okej generellt att agera som läraren gjort.

BEO har skäl att pröva

Vad kan lärare dra för slutsats av domen?

– Det man kan ta med sig är att HD säger att skollagen är otydlig. Det står att lärare får ingripa samtidigt som det står att ingripandet inte får strida mot en elevs fri- och rättigheter, eller kränka elevens värdighet. Det finns inga förtydliganden i förarbetena till skollagen, eller i lagtexten, som anger när elevens värdighet ska anses vara kränkt och vad det innebär. Det blir nästintill en moralisk eller filosofisk fråga. Dessutom är lagen är mer anpassad för kränkningar mellan barn och inte för när lärare kränker elever.

Det blir alltså ingen skillnad förrän skollagen blir tydligare?
– Så är det. HD avslutar också med att Barn- och elevombudet har haft skäl att få tvisten prövad. Alltså de har inte gjort fel som processat i frågan, den här typen av processer kommer att fortsätta. När en lag är oklar, då måste man processa. Barn- och elevombudet behöver få klarhet i vad som gäller när situationer som den här uppstår. Och när nästa situation uppstår, då måste man processa om den för att få klarhet i hur man ska bedöma ärendena rättsligt.

Skollagen otydlig

Vad är det som är knepigt med skollagen?
– Den är oklar. I Skollagen finns en allmän befogenhet för lärare att ingripa. Problemet är att det inte står vad ingripandet får bestå i. Får man ta tag i en elev? Lagen är otydlig. Samtidigt står det att ingripandet inte får strida mot en elevs fri- och rättigheter, eller kränka elevens värdighet. Men står inget om när elevens värdighet ska anses vara kränkt. Lagen är mer anpassad för kränkningar mellan barn, inte speciellt utförligt för när lärare kränker elever.

Hur ser på du på kravet att revidera skollagen?
– Det är dubbelt. Lagstiftaren är ofta inne och petar i skollagen. Lärare hinner inte anpassa sig efter en regeländring förrän nästa kommer. Och skolan är en spelplan för politisk propaganda – varje ny regering vill ändra i skollagen och det är sällan lagändringarna följs upp. Vi vet exempelvis inte om bestämmelserna om kränkande behandling leder till att elever i mindre utsträckning blir utsatta för kränkningar.

– Vill man att de här fallen ska sluta drivas i domstol behöver lagen bli tydligare. Vad kan anses vara en kränkning? Kanske kan det gälla när en elev fått någon typ av skada av kränkningen, till exempel att den inte längre vill gå till skolan, eller behöver uppsöka kurator efteråt. Idag råder nolltolerans mot våld, men när lagen blir tydligare finns det också en risk att vi förskjuter gränsen för vad som är accepterat.

Oenig domstol

Vad betyder det för domen att justitieråden i HD inte var eniga?
– Det innebär att domen är ett svagt prejudikat. En enad domstol hade inneburit ett starkare budskap. Men det här är svårt rent rättsligt.

Är det något som förvånar dig med domen?
– Jag tycker att domstolen gjort ett avsteg, jämfört med tidigare HD-domar. Jag trodde att de skulle slå fast att det rörde sig om kränkande behandling, men att det var ringa och inte skulle leda till skadestånd. Men betydelsen domen får blir inte så stor, tror jag.