Larmet: Lärare orkar inte arbeta till pension

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Andelen personer som arbetar fram till 74 ökar. Men lärare tillhör den yrkeskategori som är mest tveksam inför att arbeta ända fram till pension.
– Jag orkar inte undervisa i klassrummet längre, säger matteläraren Emir Cirkik i Malmö.

LÄS ÄVEN: Nybakade lärare larmar: ”Omöjligt att få jobb”

Emir Cirkik har jobbat i drygt 20 år som matte- och no-lärare. Han var civilingenjör i Bosnien när kriget började och 1993 kom han till Sverige och utbildade sig till lärare. Nu fyller han 64 år och känner sig trött.

Emir Cirkik, matte och no-lärare, är en av många lärare som känner att han inte orkar arbeta förbi pensionsåldern.

– Jag har aviserat att jag inte orkar undervisa i klassrummet längre. Och får jag inte chansen att jobba som resurs, så kommer jag att gå i pension. Jag har gjort mitt, säger han.

Utbildningssektorn utmärker sig när det gäller andel sysselsatta som känner att de inte orkar arbeta fram till pensionen. Omkring 15 procent upplever att de inte skulle orka och 7 procent, känner sig tveksamma.

Uppgifterna kommer från Arbetsmiljöverket som sammanfattat data ur Arbetsmiljöundersökningen 2019.

Här sticker lärarna ut

Undersökningen visar att lärare tillhör de mest tveksamma yrkesgrupperna när det gäller arbete i slutet av yrkeslivet ­– ett stort problem med tanke på lärarbristen.

– Vi har inget som avlastar oss eller hjälper oss att jobba längre. Vi har samma schema som unga lärare, ingen tid för återhämtning. Och man tänker inte lika snabbt som när man var yngre. Det funkar inte, säger Emir Cirkik.

Stress och oro för den egna hälsan är faktorer som påverkar beslutet.

De orkar inte med jobbet

Inom branschen utbildning visar undersökningen att en tiondel av de anställda har svårt att klara av sina arbetsuppgifter. Det är en hög andel jämfört med andra branscher. Bland dem som jobbar inom vård och omsorg är motsvarande siffra 5 procent.

Emir Cirkik drömmer om att få göra stötta andra lärare, kanske undervisa i små grupper, och menar att behovet finns.

– Men pengarna räcker inte till för sådant och det är pengarna som avgör. Skolorna har inte råd med sådana anställningsalternativ, säger han.

Arbetsmiljöverkets analytiker Jacob Grönlund har inga uppgifter om hur situationen ser ut inom olika lärargrupper.

– Det är klart att det kan finnas skillnader inom olika yrkeskategorier, både mellan dem och inom dem. Men det går vi inte in på i rapporten, förklarar Jacob Grönlund.

Däremot kommer myndigheten att gå vidare med frågan. Klart är inte hur.

– Frågan om ett hållbart arbetsliv finns i regeringens arbetsmiljöstrategi, och vi behöver tillsammans jobba vidare med frågan om hur vi tar vara på äldres kompetens och erfarenhet, hur vi ska orka och vilja jobba längre, säger Jacob Grönlund.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand pekar ut det absurda i att lärare tvingas lämna arbetslivet i förtid för att de vill vara just lärare. 

– Många upplever att de tvingas ägna på tok för mycket tid åt det som inte har med eleverna eller undervisning att göra, eller att de inte får förutsättningar att faktiskt göra ett bra jobb eller får betalt för det fantastiska jobb de utför, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Emir Cirkik tror inte att han kommer att få tråkigt.

– Jag har min sambo, mina barnbarn. Lite läsa, lite vila, odla. Jag kommer att ha sysselsättning, jag har tänkt igenom det mycket. Kanske om det blir kört med pengarna så vikarierar jag lite här och där.

Mest och minst tveksamma yrkesgrupperna

Yrkesgrupperna som är mest – och minst tveksamma till att jobba till pension

Mest tveksamma: Utbildning och offentlig förvaltning – 10 procent tror inte att de orkar.

Minst tveksamma: Personliga och kulturella tjänster, finansiell verksamhet och företagstjänster – knappt 2 procent tror inte att de orkar.

Källa: Arbetsmiljöverket.

LÄS ÄVEN:

Skolverket spår minskad brist på lärare