Olskog: ”Nu krävs beslut som verkligen förändrar”

På Vi Lärares uppmaning har Anna Olskog satt samman en lista över hennes och Sveriges Lärares tio viktigaste krav på rikspolitikerna inför valet om ungefär ett år (se slutet av artikeln).

– Skolan är underfinansierad och har varit det under lång tid. Det är det grundläggande problemet.

– Så länge det är upp till varje kommun att fritt bestämma ambitionsnivån för skolan kommer det dessutom att fortsätta att vara som det är i dag.

Varför satsas det inte mer på skolan?

– Det enkla svaret är att politikerna har valt att lägga pengarna på annat. Skola och förskola prioriteras inte i den utsträckning som behövs.

På grund av bristande intresse?

– Ja, eller ovilja. Det är svårt att tolka det på annat sätt.

– Avsaknad av en bred politisk och blocköverskridande syn på skolan har ytterligare förvärrat problemen. Med en större politisk samsyn skulle tillfälliga politiska prioriteringar få mindre betydelse. Skolan behöver långsiktiga politiska beslut.

Är det som pågår ett svek mot Sveriges elever och lärare?

– Det korta svaret är ja. Skolan behöver mer resurser, men också en ökad statlig styrning och finansiering vilket borde ha genomförts för länge sedan.

Sveriges Lärare har under flera år drivit kravet på en nationell reglering av bland annat lärares undervisnings- och planeringstid, lärartäthet och grupp- och klasstorlekar i skola och förskola.

– Det skulle minska en rad av skolans och förskolans problem, till exempel ökande sjuktal, sjunkande resultat och en växande olikvärdighet som inte är något annat än ett svek.

– Regleringarna behövs för att lärare ska få vara lärare och ha möjlighet att verkligen ge barn och elever en utbildning av den kvalitet som de har rätt till.

”Nu är det upp till bevis”

Regeringen håller enligt egna uppgifter på att renovera skolsystemet.

– Det har tillsatts en rad utredningar som lagt en mängd bra förslag, till exempel reglering av lärares planerings- och undervisningstid, förstärkningsundervisning och en nationell skolpengsnorm. Det är bra, säger Anna Olskog.

– Nu är det upp till bevis och genomföra dem. Att bara komma med förslag och tillsätta utredningar gör ingen skillnad. Det har även tidigare regeringar gjort.

Behöver skolan ”slå i botten” för att det ska fattas konkreta beslut?

– På flera håll tangerar skolan redan botten.

Lågt barnafödande i kombination med minskad invandring gör att barn- och elevkullarna väntas minska dramatiskt under de kommande åren.

– Huvudmännen har ett gyllene tillfälle att bland annat minska grupp- och klasstorlekarna och öka lärarbehörigheten, säger Anna Olskog.

Vinst­intresset måste ut

Dagens finansieringssystem med individuell barn- och elevpeng gör att färre barn och elever på en förskola eller skola omedelbart leder till lägre inkomster men inte till lägre kostnader. Det kan i sin tur leda till väsentligt sämre arbetsvillkor för många lärare och förskollärare om inte regelverket ändras.

– Det är till och med sannolikt och ytterligare ett exempel på skolans många systemfel och visar varför det måste till omfattande systemförändringar.

Anna Olskog säger att vinst­intresset måste ut ur det svenska skolsystemet.

– Det är en felsyn att se skolor som företag eller låta vinst vara en drivkraft för att bedriva skola. Skolor är samhällsbärande institutioner med ett annat uppdrag. När man låter vinstintresset styra är man helt fel ute.

Ni och många andra har under lång tid kritiserat bland annat vinstintresset i svensk skola utan att något har förändrats. Varför?

– Bland annat för att friskolelobbyn har bedrivit och bedriver en mycket högljudd retorik. Det är starka ekonomiska krafter som håller emot. Deras intresse av att tjäna pengar verkar större än intresset av ett väl fungerande skolsystem.

– Vi är numera ett enat lärarfack med 300 000 medlemmar och kan tala med en starkare och gemensam röst om vad Sveriges lärarkår behöver. Vi driver på, avtalsmässigt såväl som politiskt, för att få till stånd en ökad regelstyrning av svensk skola. Lyssnar inte politikerna på 300 000 väljare, ja då … Vi jobbar varje dag stenhårt för att vinna detta.

Kommer ni att vinna?

– Jag är övertygad om att vi kommer göra förflyttningar framåt. Allt annat vore att ge upp.

Vill du tillbaka till 1970-talet och ”Lära för livet” (svensk dramaserie från 1977 av Carin Mannheimer om en högstadieskola i Göteborg, reds anm)?

– Nej, vi ska gå framåt, inte bakåt. Däremot går det att hitta bra saker i historien som vi kan ta med oss, till exempel reglering av lärarnas undervisningstid och större möjligheter till halvklassundervisning.

Vad tror du har hänt om exempelvis tre år?

– Jag hoppas att man har eller håller på att införa en hel del av våra krav när det gäller reglering, finansiering, vinster och ökad statlig styrning. En del kan gå mycket snabbt, till exempel att täppa till kryphålen i legitimationsreformen, annat tar lite längre tid.

Blir det strejk om inte politikerna genomför konkreta förbättringar av förskollärares och lärares arbetsvillkor?

– Vi är inte där. Vi försöker nu använda varenda minut för att påverka i rätt riktning.