Lärarnas tid räcker inte för att hjälpa eleverna

Foto: Daniel Stiller

Jenny Johansson, högstadielärare på Da Vinciskolan i Ale, ser reglerad tid som en förutsättning för att kunna göra ett bra jobb.

För stora klasser och för lite tid till för- och efterarbete av undervisningen.
– Det gör att vi inte kan ge elever den hjälp och den stöttning som de har rätt till, säger Jenny Johansson, högstadielärare på Da Vinciskolan i Ale.

Hon beskriver skolan som en vanlig svensk kommunal högstadieskola med elever från olika socioekonomiska miljöer.

– Det är även en ganska stor variation när det gäller deras behov av stöd och stöttning, berättar Jenny Johansson som undervisar i NO och teknik och är ordförande för Sveriges Lärare i Ale norr om Göteborg.

Tre av fyra är behöriga

Läsåret 2024/2025 var 76,5 procent av lärarna på de 13 grundskolorna i kommunen legitimerade och behöriga, enligt Skolverkets statistik. Bland högstadielärarna var andelen något lägre, 73,7 procent.

Enligt samma källa gick det i genomsnitt 12,8 elever per lärare, vilket var något högre än rikssnittet på 12.

I fjol uppnådde 87,1 procent av niorna gymnasiebehörighet.

”Sliter och gör allt vi kan”

Jenny Johansson ser behov av en nationell reglering av lärares arbetsvillkor.

– Precis som många andra lärare runt om i Sverige brottas vi med att få ihop en fungerande vardag som gör att vi kan ge eleverna det stöd och den stöttning och utmaning som de har rätt till enligt skollagen.

Klarar ni det?

– Vi sliter och gör allt vi kan, men hade kunnat göra mycket bättre om vi hade haft rätt förutsättningar.

Är det för stora klasser?

– Det kan det vara. Här i Ale är nog det största problemet det mycket höga uttaget av undervisningstimmar. Lärarna står i klassrummen dagarna igenom. Vi har alldeles för lite tid till att planera, förbereda och efterarbeta undervisningen.

Foto: Daniel Stiller

Högstadieläraren Jenny Johansson är ordförande för Sveriges Lärare i Ale.

Stor spännvidd på elevernas förkunskaper gör det inte lättare.

– Verkligen inte. Inte minst när eleverna kommer upp till oss på högstadiet blir skillnaderna i förkunskaperna tydliga. Många av eleverna har under låg- och mellanstadieåren inte fått det stöd och den stöttning som de behövt.

Vad bör göras?

– Förutom att reglera undervisningstiden, gruppstorlekar, tid till för- och efterarbete av undervisningen och liknande, behöver staten ta ett större ekonomiskt ansvar för skolan. Kommunerna klarar det inte själva.

– Samtidigt har politikerna här i Ale sänkt skatten två år i rad. Det är pengar som vi från facklig sida tycker att man i stället borde ha lagt på skolan.

Jenny Johansson berättar att för många lärare är arbetsmiljön den viktigaste frågan, inte lönen.

– Efter att ha fått höstens scheman hör man av sig till facket och är orolig för om man ska hålla terminen ut.