Så många lärare hotas – av föräldrar
Hoten mot lärarna Grova ord och påhopp i sociala medier. Hot med anledning av betygsättning. Det handlar om vårdnadshavare som trakasserar lärare – ett våld som riskerar att få lärarna att byta yrke.
LÄSTIPS Experten: Så hanterar du hot från föräldrar
Regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet föreslår mobilförbud och ökade ökade juridiska möjligheter att ingripa fysiskt mot störande elever.
Men hur hanterar lärare våldsamma eller hotfulla föräldrar?
En ny undersökning från Lärarförbundet visar att nästan en fjärdedel av lärarna på högstadiet blivit utsatta för verbalt våld av vårdnadshavare under de senaste två åren.
Det motsvaras av en femtedel för lärarna på gymnasiet.
15 procent av grundskollärarna och 8 procent av gymnasielärarna har någon gång utsatts för en hotfull situation av en förälder.
En lärare i grundskolan berättar om påhopp i föräldragrupper på Facebook att hen ”har fått höra att jag är inkompetent och borde entledigas, förälder har spelat in telefonsamtal och skickat till mina chefer, grova ord och hot från föräldrar för att jag inte satt godkänt betyg”.
En gymnasielärare vittnar om sms från vårdnadshavare som ifrågasatt skolans och kommunens direktiv angående pandemin.
LÄSTIPS Misshandlade läraren: ”Betygssystemet driver våldet”
– Vårdnadshavare hotar att flytta sina barn om de inte får som de vill, eller hotar att hänga ut lärare i sociala medier. Inte sällan har det att göra med missnöje kring betygssättning eller bristen på insatser – insatser som lärarna kanske också tycker behövs, men det är inte på något sätt lärarnas ansvar om det inte finns resurser, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.
Här är våldsproblemet störst
Störst är problemet på högstadiet.
Nära en tredjedel av lärarna i årskurs 7–9 ser hot och våld som ett ganska eller mycket stort problem på skolan, medan det samma gäller för 15 procent av lärarna på gymnasiet och 6 procent på vuxenutbildningen. Fördelningen ser likadan ut oavsett om det är elever eller föräldrar som står bakom problemen.
Pandemin har, som när det gäller mycket annat, inte förbättrat läget.
Undersökningen visar att det förekommer lika mycket, eller mer, hot mot lärare från vårdnadshavare under 2020 som det gjorde 2019. Det uppger 60 procent av grundskollärarna och 40 procent av gymnasielärarna.
LÄSTIPS Därför sågar Wiman regeringens plan för studiero
Så många lärare vill sluta
Läget får 16 procent av högstadielärarna att fundera på att lämna yrket, medan 34 procent menar att studieron och undervisningen störs. Nästan lika många, 29 procent, identifierar hot och våld som en stressfaktor.
– Kommunerna och de fristående skolorna måste ta sitt ansvar och markera för vårdnadshavare vad som gäller. Det är ett helt oacceptabelt beteende och jag känner till många rektorer som tvingats upprätta särskilda rutiner för hur vårdnadshavare får kontakta skolorna. De förbjuds ta direktkontakt med enskilda lärare. Helt enkelt för att för många vårdnadshavare inte beter sig, säger Johanna Jaara Åstrand.
Nu ställer Lärarförbundet skarpa krav, både på huvudmän och regering.
– Det viktigaste är det förebyggande arbetet, men det kräver nationella beslut som framför allt säkerställer finansiering så att det finns resurser för att arbeta mot hot och våld. Men sen måste arbetsgivarna ta sitt ansvar. Det är alldeles för många som inte har ett förebyggande arbete och som inte tar hand om de incidenter som inträffat så att de inte upprepas.
– Anmälningarna till Arbetsmiljöverket ökar, men trettio procent av ombuden menar att hot och våld inte anmäls, så det finns ett stort mörkertal. Det behövs också lagförstärkningar i såväl skollagen som att förslaget om striktare lagstiftning kring våld mot tjänstemän även omfattar lärare och rektorer i alla situationer, säger Johanna Jaara Åstrand.
Undersökningen är gjord av Kantar-Sifo, på Lärarförbundets uppdrag. Rapporten består av svar från 480 lärare som arbetar inom grundskolan årskurs 7-9, gymnasieskolan eller vuxenutbildningen. Svarspersonerna är hämtade ur Lärarförbundets medlemspanel med 5 000 deltagare.
Lärarförbundets krav efter skolvåldet
En tredjedel av lärarna säger att de funderat på att byta yrke på grund av hot och våld från elever och vårdnadshavare. Nu ställer Lärarförbundet skarpa krav på både huvudmän och regering.
Kraven på huvudmännen
- Ta ett större ansvar i arbetet mot hot och våld – huvudmannen är alltid ansvarig för arbetsmiljön.
- Nolltolerans mot hot och våld i skolan.
- Politiker och huvudmän ska årligen följa upp arbetsmiljöarbetet kring hot och våld. Åtgärder ska vidtas när det krävs.
- Bättre stöd och tillräckliga resurser till skolledarna.
- Förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet mot hot och våld.
- Bättre samverkan i arbetsmiljöarbetet.
- Skapa rutiner för avstängningar och omplaceringar av elever, hantering av tillbud, samarbete med polis och socialtjänst.
- Erbjud mer utbildning, handledning och stöd.
- Tillbud ska anmälas och utredas av arbetsgivaren.
- Utsatta lärare och skolledare måste få starkt stöd.
- Satsa på stödfunktioner och fler vuxna i skolan.
- Se till att elevhälsan är väl utbyggd.
- Ge lärare tid för att planera och utveckla undervisningen.
Kraven på regeringen
- Skärpta straff för våld mot lärare, yrket är samhällsviktigt.
- Skollagens kapitel 5 Trygghet och studiero behöver omarbetas för att förtydliga lärares ansvar och befogenheter.
- Lärares tillsynsplikt behöver definieras i lag.
- Tillsynsplikten anses följa indirekt av föräldrabalken och delvis av brottsbalken, samt ur domstolspraxis, vilket är otillräckligt och för otydligt.
- Förtydliga vad som är kränkande behandling
- Barn- och elevombudet, BEO, ska inte kunna ingripa då elever själva orsakat den händelse som utreds.
- Rektorer ska få mer utbildning om att leda arbete mot hot och våld.
LÄS ÄVEN
Hotfull förälder fick hållas i fem år – lärare ”jättejätterädd”
Lagförslaget: Så ska skolan få studiero
Så många sjukskrivs på grund av hot och våld
Podcast: Lär dig äga ditt klassrum
