Här blir VFU:n utvecklande för både student och lärare

Trots att den är så viktig saknas det enligt Sveriges Lärarstudenter handledare till den verksamhetsförlagda utbildningen. Anledningarna är flera, men handlar framför allt om tid.

Två lärare som ändå valt att åter­kommande ställa upp som VFU-handledare är Sofie Larsson och Filippa Westerberg. De är F–6-lärare på Nälstaskolan i västra Stockholm och pratar båda om att vara ambassadörer för sitt yrke och att ge något tillbaka.

– Jag hade en väldigt positiv upplevelse av min egen praktik och vill ge andra samma möjlighet. Även om de teoretiska kunskaperna man lär sig på universitetet är otroligt viktiga, är det så mycket mer som gör en lärare till en bra lärare och mycket av det kan bara tillägnas i praktiken, säger Filippa Westerberg.

För Sofie Larssons del handlar det också om stolthet över yrket och att visa en mer positiv bild än den som ofta syns i media.

– Det skrivs ofta om att det är jobbigt eller att lärarna har det dåligt och är utelämnade. Men jag upplever inte att lärare är ett ensam­yrke, man är ett team med både årskurslag och fritidslag och jag vill skicka med det till studen­terna. De ska veta att de inte behöver uppfinna alla hjul och sköta all planering själva när de går ut i yrkeslivet, säger hon.

Den uppenbara nackdelen att bli handledare är just tidsåtgången.

– Det går åt mycket tid åt samtal och handledning och även om de är givande växer samtidigt berget av administration, säger Filippa Westerberg.

Undervisning är ett hantverk – alla har sin stil

För lärare som ändå vill bli handledare är deras tips att ha runt fem eller sex år i yrket för att ha den trygghet som behövs. De som är tämligen nyutexaminerade är fortfarande för styrda av planeringen för att kunna visa studenterna hur man kan göra vid de tillfällen då man behöver kliva ifrån den.

– Med åren och vanan blir man mer flexibel. Märker jag att eleverna inte svarar som jag tänkt på en uppgift måste man kunna backa från planen och hitta på något annat. Det händer hela tiden och vi behöver visa att det inte är farligt, säger Sofie Larsson.

– Där har vi som handledare en viktig roll att visa och tydliggöra hur man läser av det relationella. Att de förstår att det är mänskligt att behöva tänka om och ändra i en planering, och att det tillhör en lärares vardag, säger Filippa Westerberg.

Samtidigt är det viktigt att låta studenten hitta sin egen ledarroll och personliga lärarstil.

– Jag är jättenoga med att förklara att alla vi lärare är olika personer och att studenten inte ska blir en copy/paste på mig. Det är ett hantverk och alla har vi olika knep för hur man når en grupp, säger Sofie Larsson.

Viktigt att lära sig bygga relationen med eleverna

Samtidigt som Sofie Larsson och Filippa Westerberg tipsar blivande handledare att få studenterna att se bortom planeringen går det inte riktigt att ge studenterna samma vägledning.

– Det är svårt att bara säga ”håll inte fast i planeringen”. Det tar tid och handlar om träning, en student har ännu inte den trygghet som krävs utan måste till en början luta sig mot det de har – teorin, säger Sofie Larsson.

Något de tror är enklare att ta till sig direkt är rådet om att vara personlig och dela med sig av sina tillkortakommanden.

– Man ska inte underkasta sig sina elever, men våga att bygga relationer i form av ”jag glömde också”, säger Filippa Westerberg.

”Det är ok att inte behärska allting helt”

Under hösten har Patrik Lindberg gjort sin sista VFU-period. Sofie Larsson har varit hans handledare genom alla tre perioder och nu är han färdigutbildad F–3 lärare.

– Under studierna har jag tidvis varit lite nervös för att bli klar, men när jag varit ute på praktik har det känts väldigt bra och då har den stressen försvunnit. Nu hoppas jag kunna få ett jobb även om det är mitt i läsåret, säger han.

För honom har det viktigaste med VFU:n varit att få grepp om hur det funkar att vara lärare i sin helhet.

Förutom att få känna på hur det är att hålla i lektioner nämner han hjälpen som finns att hämta i kollegiet och att få syn på hur saker funkar i yrket – och vad som händer när de inte gör det. Han tycker också det är viktigt att utmana sig själv.

– Passa på! Det här är bästa chansen att ta ut svängarna och göra saker man inte känner sig helt bekväm med. Man får tänka på att man är under utbildning, att man inte är färdig och att det är okej att inte alltid behärska allt helt, säger han.

För Patrik Lindberg har VFU:n varit en väldigt viktig del i utbildningen, så viktig att den för hans del gärna hade fått vara lite längre.

– Den praktiska erfarenheten är så otroligt relevant för yrket och eftersom utbildningen är fyra år borde den kunna vara en lite större del. Det är så mycket i yrket som går ut på att bygga relationer och möta olika elever med olika förutsättningar och det är något man aldrig heller blir klar med, säger han.

Handledare tvingas reflektera – lärorikt

Men det finns också viktiga lärdomar att hämta för de handledare som tar sig an en VFU-student. Det är faktiskt inte bara självuppoffring som står på schemat.

– Jag får ofta frågor från studenterna som kan ställa allt jag gör på ända och jag tvingas till att fråga mig varför jag eller arbetslaget arbetar just så här. Att ha en VFU:are tvingar mig att stanna upp och reflektera över varför och hur jag gör saker. Det får mig att bli bättre på det jag gör, säger Sofie Larsson.

Filippa Westerberg håller med.

– Jag lär mig lika mycket under en praktikperiod som studenten själv, säger hon.

LÄS ÄVEN:

Därför vill studenterna stärka rollen som handledare

Ställ krav om du ska ta emot en VFU-student

Här får lärarstudenterna gedigen praktisk träning