”Min kropp är en fontän av avgrundsdjup vrede” skriver Maria Wiman, som får kämpa med att kontrollera sin ilska när hon läser skolminister Lotta Edholms analys av lästappet i Pirls 2021.

LÄS MER:
Skolministern: Lärare ska utbildas bättre

Svenskläraren om läskrisen: Digitaliseringen har lett fel

Jag sitter ner. Jag har baddat ansiktet i kallt vatten. Jag har andats djupt en stund. Jag har räknat till tio. Jag har tagit ett varv runt kvarteret. Så nu ska jag försöka få ner mina tankar värdigt och lågaffektivt. Jag ska vara nyanserad men ärlig, vass men inte dömande. Jag kan skriva - jag är inte rädd. 

Andas in, andas ut. Svenska fjärdeklassares läskunskaper sjunker i Pirls 2021. “En läskris”, konstaterar vår skolminister Lotta Edholm på en efterföljande presskonferens. Och jag tänker: “Andas i fyrkant nu, Maria Wiman, bete dig”, när jag med flackande blick och kallsvettig ryggrad tar del av allt som sägs.

En pulshöjning värdig en elitidrottare

Jag ska ta det pedagogiskt. Svenska fjärdeklassare läser alltså allt sämre enligt den globala studien Pirls. Resultatet pekar också på att skolan misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag, dvs barn från hem med välfyllda bokhyllor läser bättre än ungarna vars hyllor är fulla av porslinshundar och dammiga dvd:er. En läskris helt enkelt, precis som skolministern säger. 

So far so good. Det är när själva analysen av detta lästapp kommer som jag känner en pulshöjning värdig en elitidrottare. För nu ska ni få höra! Det dåliga resultatet är – taddaa – lärarnas fel (ANDAS I FYRKANT)! Skolministern konstaterar att vi i skolan har en tendens att skjuta problemen framför oss (ANDAS IN, ANDAS UT, TÄNK PÅ FLUFFIGA MOLN OCH RARA HUNDVALPAR!), dvs att när elever kommer till årskurs fyra med bristande kunskaper beror det på lärare som puttat problematiken på framtiden. Jag får också veta att lärarutbildningen måste reformeras så att vi lärare får lära oss hur man gör barnen läskunniga (FÖR HELIGE FARAO, BEHÅLL LUGNET KVINNA). 

Förslagen: En fis i rymden

Åtgärderna för att få bukt med problemet är många. Bland annat vill man från regeringshåll få in fler böcker i skolan (bra!) och man har satsat 200 miljoner kronor på fler specialpedagoger och mindre undervisningsgrupper (Hörde ni ett rungande fjuff? Det var bara en fis i rymden). Man vill också satsa på att utbilda lärarna genom Läslyftet och dessutom poängterar man studiero i form av disciplin och hårdare tag.

Och min kropp är en fontän av avgrundsdjup vrede. Det är kokhet lava som bubblar upp, det är en flock ilskna bin i min bröstkorg, jag blir tamejfan skogstokig. 

Måste. Andas. I. Fyrkant.

För anledningen till att svenska barn läser mindre är mycket enkel. Det har att göra med att någonstans längs vägen försvann våra skolbibliotek och våra utbildade skolbibliotekarier. Någon gång blev det plötsligt svårt att få tag i litteratur till våra barn. Vid någon tidpunkt i historien blev klasserna större och lärarna färre. Det går inte att utbilda bort maktlösheten i att ensam möta alla behov i en klass med 28 barn. Det spelar ingen roll hur mycket disciplin, hårdhandskar eller machokonsekvenser du hostar upp. Läsandet kommer inte att bli bättre för det. 

Tänk om vi slutade skära ner i stället

Låt mig presentera en alldeles revolutionerande tanke! Tänk om varje skola istället hade ett levande skolbibliotek med en kunnig och engagerad bibliotekarie! Tänk om alla lärare faktiskt hade förutsättningar att få fokusera på undervisning där vi kunde planera upp fantastiska projekt med läsningen i centrum. Ja, tänk om vi slapp vara vaktmästare, kopieringsmaskinsreparatörer, lokalvårdare, diskplockare, lekledare eller pr-agenter. Tänk om det fanns speciallärare i varje årskurs att kalla in så fort behoven dök upp. Tänk om det fanns utbildade SVA-lärare som kunde nöta läsning i mindre grupp. Tänk om man – håll i hatten – slutade att skära ner på skolan! Då hade det jäklar i min lilla låda blivit annat ljud i skällan.

Men det är kostsamma och besvärliga lösningar. Då är det bättre att hitta något annat att skylla på. Som lärare till exempel. Lärare kan man nämligen alltid skylla på.

LÄS MER:

Skolministern: Lärare ska utbildas bättre

Lärarnas uppmaning: ”Sluta blunda, ministern”

Svenskläraren om läskrisen: Digitaliseringen har lett fel

Skolverket: Jobba med de resurssvaga skolorna

Global studie – svenska elever läser sämre