Skolministern: Lärare ska utbildas bättre

”Läskris” kallar Lotta Edholm resultatet i Pirls 2021.

Svenska fjärdeklassares läskunskaper sjunker i Pirls 2021 – ”en läskris”, enligt skolminister Lotta Edholm (L).
Några av regeringens åtgärder är bättre lästränade lärare och nya styrdokument. Finansieringen är fortfarande kommunernas sak att lösa.

LÄS ÄVEN:

Svenskläraren om läskrisen: Digitaliseringen har lett fel

Global studie: Svenska elever läser sämre

Under tisdagens presskonferens om Pirls 2021 talade Lotta Edholm om en läskris som riskerar att leda till en generation av funktionella analfabeter.

– Det är klart att det är otroligt oroväckande att resultaten är så dåliga hos de elever där förutsättningarna är som sämst, det visar sig både på elev- och skolnivå. Allt pekar på att om man inte klarar läsningen på en tillräcklig nivå blir det otroligt svårt sedan att klara resten av studierna men också livet som samhällsmedborgare, få ett jobb och delta i ett demokratiskt samtal, säger hon.

Speciallärare tvingas sluta

Regeringens åtgärder är flera. Det handlar dels om 200 miljoner kronor årligen för fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper.

Vi får vittnesmål om att speciallärare tvingas gå med tanke på nedskärningarna och den tuffa ekonomiska situationen i kommunerna. Hur rimmar det med er satsning på specialpedagogik?

– Vi lägger extra statsbidrag på detta och budgeten för 2023 är den största skolbudgeten på 30 år. Men sen är det klart att kommunerna måste prioritera och ta resultatfonder de byggde upp under pandemin, det är enormt viktigt, säger Lotta Edholm.

Så vill skolministern lösa läskrisen

Skolminister Lotta Edholm (L) vill satsa på läroböcker och specialpedagogik i kampen för bättre läsresultat i svensk skola.

  • Fler läroböcker, minskad skärmtid
  • Regeringen satsar drygt 600 miljoner kronor under 2023, en halv miljard 2024 och 2025.Det motsvarar 600 kronor per elev i grundskolan.
  • Satsa på barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling, bland annat genom att fortsätta Läslyftet.
  • Statsbidrag på 200 miljoner kronor för fler specialpedagoger och mindre undervisningsgrupper.
  • Satsningar på studiero, till exempel vill regeringen utreda tydligare konsekvenser för elever som stör lektionerna.

Samtidigt kommer regeringen inom kort att presentera en utredning om förskollärar- och lärarutbildningarna.

– Vi har en hög andel behöriga och utbildade lärare i svenska och svenska som andra språk, och precis som Skolverket säger så behöver vi satsa på nybörjarsvenska. Vi kan också se att det brister i behörighet i andra ämnen och att lärarutbildningen fokuserat för lite på läsa, skriva och räkna. Det är något som rektorer och blivande lärare vittnar om, säger Lotta Edholm.

Lärare inte är duktiga nog?

– Det är de verkligen och vi har en hög andel behöriga lärare i svenska som andra språk och svenska men vi behöver kurser i nybörjarsvenska. Sen är förskolan viktig för att man lätt ska kunna lära sig dessa och där är behöriga förskollärare enormt viktigt. Och där skiftar det mellan kommuner men också inom kommuner, säger hon.

Ny utredning om styrdokumenten

Samtidigt arbetar utbildningsdepartementet med att gå igenom styrdokumenten. Även detta ska resultera i en utredning.

– Det finns en kritik mot att kursplanerna, att det är för svårt att nå målen och för lite fokus på faktakunskaper. Departementet funderar på vad vi kan göra åt detta. Vi har ganska många utredningar som presenteras före sommaren, säger Lotta Edholm.

Under presskonferensen hänvisar hon också till att svensk skola är för sen med att sätta in stöd till de elever som behöver.

– Vi har länge pratat om hur viktigt tidiga åtgärder är, och ändå misslyckas svensk skola. Och jag tror att det beror på att vi har en tendens att skjuta problemen framför oss. Det visar undersökningen, att lärare säger att elever inte har tillräckliga kunskaper när de kommer från lågstadiet till år fyra.

Och tillägger:

– Vi måste sätta in mer läsning, mer mängdträning i läsning, vi behöver fler böcker och mindre skärmtid. Vi måste ha fler speciallärare och fler mindre särskilda undervisningsgrupper för dem som behöver det mest. Och vi behöver väl utbildade lärare. Som tur är, vilket Skolverket pekar på, är behörigheten bland svensklärare och lärare i svenska som andra språk hög. Men den kan vara lägre i andra ämnen, säger Lotta Edholm.

PIRLS 2021 i korthet

OECD:s lästest Pirls genomförs vart femte år och jämför läsförståelsen hos 400 000 fjärdeklassare i 65 länder.

  • Svenska elever fick 544 poäng, något sämre än 2016 (555 poäng)
  • Sverige hör till en “näst bäst-grupp”, med bland andra Finland, Danmark och Norge.
  • Bara fyra deltagare har ett signifikant bättre resultat än Sverige: Singapore, Hongkong, Ryssland och England.
  • Andelen svenska elever som presterar på hög nivå har minskat.
  • Andelen som presterar på elementär nivå eller under har ökat.
  • Andelen som presterar under låg nivå har ökat från 2 till 5 procent
  • Skillnaden mellan hög- och lågpresterande är större än någonsin tidigare.
  • Skillnaden mellan elever på resurssvaga och resursstarka skolor har ökat.
  • Skillnaden mellan elever från resurssvaga och resursstarka hem har ökat.
  • Betydelsen av att prata provspråket hemma har ökat och är större i Sverige än i övriga Norden och EU/OECD.
  • De flesta länder lyckas sämre 2021 än 2016 – inget land lyckas bättre.

Läs hela rapporten här.

LÄS ÄVEN: 

Skolverket: Jobba med de resurssvaga skolorna

Läsexperten: ”Vi måste vara mer nyfikna”

Så får han de mest läsovana att vilja läsa