
Svenskläraren Orsolya Vas valde själv att prata engelska under tonåren i Sverige. Foto: Privat
Inkludering Svenskläraren Orsolya Vas menar att många ungdomar pratar engelska för att skapa likvärdiga förutsättningar för sin identitet. Hon använde själv engelskan som ett coolt, skyddande försvar när hon kom till Sverige som tonåring.
Orsolya Vas är lärare i svenska, svenska som andraspråk och SO-ämnen och ordförande för Lärarförbundet i Bräcke kommun där hon arbetar. Hon jobbar också som språk– och kunskapsutvecklare i kommunen. Hon kom själv till Sverige som 12-åring från före detta Jugoslavien. Sina första år tillbringade hon i Svappavaara i Kiruna innan hon flyttade med sin familj till Jämtland.
I hemlandet tillhörde hon en ungersk minoritet men myndighetsspråket var serbokroatiska. Orsolya konstaterar att det är vanligt i många länder att barn lär sig kommunicera på olika språk. Inte minst i länder med ett kolonialt förflutet där exempelvis engelska, franska eller spanska varit det akademiska språket eller myndighetsspråket vid sidan om modersmålet.
Svenskläraren Orsolya Vas valde själv att prata engelska under tonåren i Sverige. Foto: Privat
– Jag är flerspråkig sedan så länge jag kan minnas. För mig är det inget konstigt att man talar ett språk i hemmet, ett i skolan och ett annat med grannen. Det är mer ett undantag som vi har i Sverige med ett stort fokus på svenskan och till viss del på engelskan, säger hon.
Hon använde själv engelskan som tonåring i Sverige för att prata med kompisar. När hon började i skolan i Sverige ansåg lärarna att hon i första hand skulle fokusera på svenskan och inte vara med på engelskan trots att hon hade läst engelska sedan årskurs 5 i sitt hemland.
Jag tror att jag markerade med att prata engelska och tala om att jag inte var svensk för att slippa höra någon annan säga det till mig
– Jag kände mig väldigt bedrövad över det, som om man tog ifrån mig något. Jag byggde upp en sorts trots och lärde mig engelskan av mina kompisar. Vi pratade jättemycket engelska på kvällarna på ungdomsgården. Det var lite coolt och vi kunde utmärka oss. Det var nästan som en försvarsmekanism. Jag tror att jag markerade med att prata engelska och tala om att jag inte var svensk för att slippa höra någon annan säga det till mig och riskera att de kritiserade min svenska, säger hon.
Trots att hon i dag undervisar svenska elever i svenska så har hon fortfarande kvar ett sorts mindervärdeskomplex.
– Jag kan fortfarande känna ibland, platsar jag här?
Hon tycker att det är logiskt att många barn använder engelska i högre grad i dag. Det är ett språk som hörs hela tiden runt omkring oss. Det blir ett gemensamt språk där alla har samma förutsättningar.
– Engelskan kan elever med annan språkbakgrund till och med bli bättre i än svenskarna och det kan ingen ta ifrån dem. Språk är så identitetsbyggande. Du är den du är utifrån hur du uppfattas av andra. Många barn har kommit till mig och frågat: Är du svensk? De vill liksom förstå hur de ska uppfatta sig själva och den här rotlösheten påverkar barnen inte minst när de är på väg att lämna tryggheten i grundskolan i nian, säger hon.
Språk är så identitetsbyggande. Du är den du är utifrån hur du uppfattas av andra.
Många familjer får inte permanenta uppehållstillstånd i dag vilket också har påverkat barnens motivation att lära sig svenska, upplever hon. När barnen inte vet om de får stanna eller var de ska härnäst använder de engelskan som ett universalspråk.
– Självklart går det att arbeta med svenskan och träna bort en brytning men det är mycket jobb bakom. Barn vill ofta ha en quick fix och känna att de duger här och nu.
LÄS ÄVEN:
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.