5 lärare: Så ska vi få mer tid till undervisning

Hur ska lärarna få mer tid till undervisning och behöva mindre till att hålla ordning?
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

1 av 3 lärare uppger i Skolenkäten att de lägger för mycket tid på att hålla ordning. Här är lösningen på problemet – enligt vår lärarpanel.

Ulrika Sellin Levander, 46

Högstadielärare på Kråkbergsskolan i Södra Sunderbyn, Luleå. Undervisar i SO-ämnen och dans i årskurs 7–9:

Svar: På min arbetsplats är alla elever allas, oavsett om man undervisar dem eller inte. Vi jobbar ämnesintegrerat och lägger mycket tid på att skapa relationer med våra elever.

Ju bättre relation en lärare har till sina elever, desto lättare tror jag det är att "hålla ordning". Att jobba med trygghet är viktigt och att skolan har en fungerande, stöttande elevhälsa som kan vägleda samt aktivt delta i trygghets- och relationsskapandet tillsammans med lärarna.

Ett sätt att skapa bra relationer med sina elever är att då och då bryta av den ordinarie undervisningen, och att starta upp terminen med lära-känna-dagar, temaveckor, friluftsdagar och liknande som ofta bidrar till att relationerna stärks. Det vi gör "mellan" undervisningen är så otroligt viktigt. Har vi lyckats skapa goda relationer och fortsätter jobba med trygghet och höga förväntningar på våra elever, har vi har kommit en god bit på väg mot bättre ordning. Det enkla svaret är nog tid. Mer tid till/med våra elever, och mindre tid till dokumentation och liknande, ger i slutändan ­effektivare lektioner.

 

Marie Österlind, 57

Grundskollärare på Häggviksskolan i Sollentuna. Undervisar i svenska, engelska och spanska i årskurs 4–6:

Svar: Vi behöver fler rastvärdar så att konflikterna stannar utanför klassrummet. De måste lösas där och då. Mycket undervisningstid går åt till att lösa konflikter som uppstått under rasten.

 

Linda Sippmanne, 46 

Grundskollärare på Norrbackaskolan i Visby. Undervisar i årskurs 2:

Svar: Jag skulle önska fler kuratorer, psykologer, speciallärare, sjuksköterskor, fritidspedagoger, vaktmästare och IT-tekniker. Yrkesgrupper som finns representerade på skolan men som idag inte räcker till. Därför tror jag att många lärare med mig fyller sin arbetstid med uppgifter som inte är relaterade till den egna undervisningen.

 

Pär Forén, 45

Gymnasielärare på Katedralskolan i Lund. Undervisar i företagsekonomi, psykologi, idrott och hälsa: 

Svar: Jag har väldigt skötsamma elever, men råkar man ut för stökiga grupper bör det finnas ett separat team som hanterar problematiken. För några år sedan besökte jag en åtgärdad problemskola i England, där all personal bar på walkie-talkies och kunde kalla in ett mobilt team som hämtade elever som störde undervisningen. I princip var det en välorganiserad variant av den gamla svenska ”OBS:en”. Skolan hade också en enhet som åkte hem och hämtade elever som skolkade. Nyckeln är en snabb respons och tydliga konsekvenser, och det går inte att lösa samtidigt som man skall bedriva undervisning för 30 andra elever.  

 

Joakim Albertsson

Speciallärare/program- och praktiksamordnare, Bergslenagymnasiet, Borås

Svar: Som jag ser det så är detta inte bara ett skolproblem utan även ett samhällsproblem. Många barn och ungdomar brister i respekt mot andra människor både i och utanför skolan. Personal i skolan måste få mandat att bestämma i klassrummet och känna att de har stöd i detta. En annan faktor är att ha personal (fritidsledare/skolvärdar) i skolan som finns i korridorer och skolgårdar för att fånga upp dessa elever samt finnas till hands när elever strular i klassrummet.

LÄS ÄVEN

Wiman: Dokumentationshetsen får det att vrida sig i magen

Expert: Orsakerna bakom skolattackerna

Podcast: Ny lärare i historia och religion på gymnasiet