Expert: Orsakerna bakom skolattackerna

 – Jag blir ibland kontaktad av skolor som är oroliga över en skolsituation, där de tycker att en elev signalerar ett beteende som liknar det vid en skolskjutning, säger Björn Hofvander, docent i rättspsykiatri vid Lunds universitet.

Han är noga med att förklara att han inte studerat Eslövs-fallet, där en femtonårig pojke tillfogade en lärare på skolan livshotande skador. Källebergsskolan har heller inte kontaktat honom.

Men generellt sett återkommer vissa mönster och orsaker vid skolattacker.

 

– Väldigt ofta är det en kombination av för sent identifierade eller till och med oidentifierade svårigheter hos eleven och en svår familjesituation. Inte sällan har skolan och familjen en lång historia av konflikter och negativ kommunikation, säger Björn Hofvander.

LÄSTIPS: Skolattacken: Femtonåringen åtalas för tidigare knivbrott

 

Ibland går det riktigt långt.

– Förtroendet mellan skola och elev kan ha brutits och ibland uppstår det en negativ spiral med smutskastning från båda håll. Det är ofta en kombination av komplex problematik hos barnet och en oförmåga hos skolan att hantera det medan det fortfarande är hanterbart, säger han.

 

Det handlar också om bristande barnpsykiatri och elevhälsa. Ibland går eleven med särskilda behov som ingen upptäcker, till exempel en autismdiagnos, förklarar han.

 

– Det kan leda till en mer utpräglad isolering av barnet. Barnet blir marginaliserat och upplever maktlöshet. Ibland har barnet drabbats av en depression och är arg i sin ledsenhet och tar ut förtvivlan på sin omgivning. Hämndkänslor kan leda in barnet på spektakulära fenomen som skolskjutningar, eller till och med att barnet uttalar hot.

 

Tror du att det går att skydda skolorna helt?

– Om vi hade haft mer resurser att tidigt upptäcka barn som är på väg i en riktning som inte är önskvärd, så skulle vi kunna förebygga många problem. Vi har en samhällssituation som är horribelt ojämlik vilket särskilt drabbar sårbara barn. De får olika villkor vad gäller välfärdsinsatser. Vi kan göra mycket mer. Men hundra procent går inte, så är det.