Jätteskolorna slår hårdast mot de svagaste eleverna

Drygt 185 000 elever har tillkommit – men 150 skolor har försvunnit. Det innebär att varje grundskola i Sverige i snitt har växt med två hela skolklasser sedan 2013, visar vår granskning. Allra mest ökar andelen skolor som rymmer fler än 400 elever. Och numera är det vanligt att grundskolor för minst 800 elever byggs i storstadsregionerna.

Psykologen Malin Valsö på Elevhälsokonsulterna tillhör dem som funderat en del kring problemen den här utvecklingen för med sig:

– Jag handleder elevhälsopersonal som berättar att det är svårt att skapa sammanhållna personalgrupper, svårt att bygga en gemensam skolkultur, när skolan är för stor. 

Dessutom kan det vara svårt att bygga relationer med eleverna.

– Lärare på mindre skolor har mer ork att vara relationella, på en enhet med 200 elever känner du igen varenda elev.

Malin Valsö menar att det finns ett ”gyllene snitt” för låg- och mellanstadie­skolor på 300–500 elever.

– Men det är bra att ligga närmare 300 om man har många elever med utmaningar, säger hon.

Varning i ny rapport

Ytterligare ett problem som ofta uppstår på de allra största skolorna är att skolgårdarna tenderar att bli för små i relation till det enorma antalet elever. Boverket kom nyligen med just den varningen i en rapport som visar att elever får allt färre kvadratmeter att röra sig på:

– Det handlar om barns hälsa och utveckling. Kommunerna borde reservera mark i ett tidigt skede som gör det möjligt att skapa fungerande skolgårdar, säger landskapsarkitekten Ulrika Åkerlund.

Den befintliga forskningen om stora skolor är i första hand internationell, i Sverige finns ytterst få studier.

– Frågan har inte varit speciellt het här, bland annat beroende på att vi har rätt små skolor jämfört med andra länder. Men nu ser vi en tydlig tendens mot byggandet av större skolenheter, säger Carl-Henrik Adolfsson, docent inom peda­gogik vid Linnéuniversitetet, som har följt forskningen på området i många år.

Han menar att antalet elever per skola är ett trubbigt mått för att mäta hur bra en riktigt stor skola är, det handlar minst lika mycket om hur den är organiserad:

– Man kan skapa mindre skolor inom den stora skolan, vilket är vanligt i länder med lång erfarenhet av riktigt stora skolor. Man uppnår pedagogisk småskalighet inom ramen för storskaligheten.

Viktigt för utsatta elever

Men där är inte Sverige än, vilket kan skapa problem i en del av våra stora skolor.

– För normalpresterande elever med stöttande föräldrar är inte skolans storlek någon viktig faktor för hur det ska gå. Men för elever med mindre gynnsamma förhållanden visar vissa studier att storleken kan ha betydelse, säger Carl-Henrik Adolfsson.

På senare år har många nyanlända elever börjat i svenska skolor. Det är väl en elevgrupp som generellt sett mår bra av att gå i små skolor?

– Ja, den gruppen gynnas av mindre skolenheter. Men mycket handlar om vilka resurser skolorna sätter in för att stötta dessa elever, säger Carl-Henrik Adolfsson och understryker att även yngre elever verkar gynnas i lite större utsträckning av att inte gå i alltför stora skolenheter. 

Har skolans storlek någon betydelse för arbetet mot mobbning?

– Här visar internationell forskning ett spännande resultat: Mobbning tycks vara något vanligare på stora skolor, men de stora skolorna har också utvecklat bättre metoder än de små för att bekämpa mobbning.

Varför får vi allt större skolor?

– Dels beror det på de skärpta kraven på lärarlegitimation som kom 2011, vilket innebar rekryteringsproblem för de minsta skolorna, dels på de växande ekonomiska påfrestningarna på kommunerna, vilket gör det mer lockande att skapa större skolenheter som leder till mindre kostnader per elev, säger Carl-Henrik Adolfsson.