![](/contentassets/af02b035bd7346f293d6c22c931c701c/myrsjokorridor.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Högstadiets korridorer är trånga, men i F–6-byggnaden där lågstadieläraren Beata Nordgren håller till är lokalerna modernare och rymligare. Foto: Oskar Omne
Den anonyma skolan
På Myrsjöskolan i Nacka samlas aldrig alla elever – de är för många. 1 285 stycken. Men anställda och elever på Sveriges näst största grundskola är överlag nöjda med storleken.
– Jag har så många intressanta kollegor, säger svenskläraren Ewa Wohlin Börjesson.
Det ska sägas direkt: det känns inte som en skola, det känns som två. På området finns två stora byggnader, med ett par hundra meter emellan – bägge med ”Myrsjöskolan” i stora bokstäver över entréerna.
Kommunen följer därmed det främsta rådet till jätteskolor: skapa mindre skolor i den stora skolan. F-6-eleverna håller till i den nybyggda delen, årskurs 7–9 i en 70-talsbyggnad intill.
– Sedan kan man säga att våra arbetslag här på högstadiet i sin tur fungerar som ett slags mindre skolor i skolan, säger biträdande rektorn Robert Egerot.
Högstadiet har 12–13 parallellklasser – i varje årskurs. Ett arbetslag omfattar sex klasser. Fyra sjuor och två nior kan till exempel utgöra ett lag. Lärarna i arbetslaget jobbar nära ihop, kanske rentav närmare än på mindre skolor.
Personalen träffas en gång i veckan, varje måndagsmorgon, vilket är oftare än på de flesta mindre skolor.
– Det är viktigt för att skapa samhörighet och för att alla ska få löpande information om vad som är på gång, säger rektorn Olof Andersson.
Men alla träffas inte samtidigt?
– Nej, högstadiets personal träffas på morgonen, F–6-personalen på eftermiddagen.
De är cirka 150 i personalen, exakt hur många de är brukar stå klart när det ska köpas semlor, skrattar Robert Egerot:
– Det blir som ett helt bageri då!
Han medger att det är en utmaning med en så stor personalgrupp.
– Vi träffas inte så ofta allihop, det är på avslutningen eller när vi åkte på kryssning till Åland.
Ledningen jobbar med att stärka banden mellan de ”två skolorna” i skolan. Rektorn Olof Andersson nämner en typ av projekt som de gärna skulle se mer av:
– Som när sjuorna skrev sagor som de läste upp för ettorna, som i sin tur ritade vad de fick höra.
De ser en övergripande fördel med en stor skola: stora resurser. Det märks inte minst på elevhälsan, alla dess professioner finns på plats alla dagar i veckan.
Förra våren blev samtliga nior gymnasiebehöriga. Det beror till stor del på elevsammansättningen, föräldrarna i Saltsjö-Boo är generellt högutbildade. Men det beror också på att skolan har resurser för att hjälpa elever med funktionsnedsättningar.
– Vi är framgångsrika tack vare vår storlek, inte trots vår storlek, säger Olof Andersson.
Därmed inte sagt att den stora skolan är bra för alla barn.
– Alltså, jag kan få samtal från föräldrar som säger att ”mitt barn behöver ett mindre sammanhang”. Då svarar jag att det kan vi inte erbjuda, det lilla sammanhanget är inte vår styrka.
Högstadiets korridorer är trånga, men i F–6-byggnaden där lågstadieläraren Beata Nordgren håller till är lokalerna modernare och rymligare. Foto: Oskar Omne
Vi går till matsalen för att äta lunch, en ordinär matsal för drygt 600 elever. Annat var det när F–6-barnen också skulle äta här, innan de fick sin egen matsal i den nya skolbyggnaden 2019.
– Då var det trångt, barn stod i kö ända ut till trappan där borta, säger Robert Egerot och pekar. De minsta barnen fick äta klockan 10.15 för att alla skulle hinna.
I dag lagas all mat – cirka 1 500 portioner – i den här gamla byggnaden: ”En av Nackas största restauranger”. Tidigare anlitades en extern transport för att få ner maten till F–6-delen, men det blev onödigt dyrt. Nu fraktas den i stället i skolans egen Mercedes skåpbil.
Trängseln i matsalen har minskat, men trängseln i övriga högstadiedelen är ett problem. Under vår rundvandring blir det tydligt hur opraktiska 70-talets smala korridorer är, vid flera tillfällen får vi gå åt sidan för att släppa fram mötande elever.
– Elevernas vanligaste klagomål är trängseln, de skulle vilja ha fler sittplatser i korridorerna, säger Robert Egerot.
Eleverna Albin Bokvist, Zack Törnqvist, Herman Stamnell och Hugo Weimer packar ihop sig på en bänk i korridoren.
På en bänk i ett hörn sitter fyra killar i nian. De gillar skolan, men Zack Törnqvist tycker att trängseln är jobbig:
– Det är folk överallt, i synnerhet på vintern. Jag är rätt trött på det.
Vi besöker ett par klassrum och ställer frågan: Är fördelarna med en stor skola fler än nackdelarna? Jo, det tycker de allra flesta. Någon säger att han ”gillar anonymiteten”, en annan att det är lätt att träffa folk som man gillar. Hos klass 9C4 träffar vi svenskläraren Ewa Wohlin Börjesson, som jobbat på skolan i 30 år:
– Jag trivs, trots att skolan blivit ännu större under mina år. Storleken ger mig resurser, kollegor från andra skolor blir avundsjuka på alla böcker jag kunnat köpa in.
Svenskläraren Ewa Wohlin Börjesson.
Varje ny elev blir extra klirr i kassan, vilket bidrog till att ledningen i fjol gick med på att öka klasstorlekarna från 17 till 20.
– Vi har ett enormt söktryck, det är svårt att säga nej. Men 20 är fortfarande små klasser, vilket är viktigt att ha på en stor skola, säger Olof Andersson.
Vi går ut och över gården till F–6-delen och möter en helt annan värld: breda korridorer, ljuddämpande linoleummattor, grupprum intill varje klassrum. Vi knackar på hos lågstadieläraren Beata Nordgren:
– Hur det är att jobba på en stor skola? Nej, den här skolan känns inte alls stor.
I ett grupprum tvärsöver korridoren ligger en hundkorg, Olof Andersson berättar att de har skolhund.
– Skolans storlek ger oss resurser att kunna erbjuda sådana pedagogiska hjälpmedel.
Detta är för- och nackdelarna med att ha många elever i en skola, enligt experterna vi pratat med till vårt stora temapaket om "Den anonyma skolan".
Jätteskolorna slår hårdast mot de svagaste
Friskola delar upp skoldagen – och tar in fler elever
Kravet: Därför måste klasstorlekarna regleras
Näst största skolan – alla blev godkända
Lista: Här är Sveriges största skolor
Bildläraren Paula har 518 elever: ”Jag kan inte ens namnen på alla”
De blandar åldrarna i ett storfritids
Jarnlo: Klåfingriga förståsigpåare borde ta ett steg tillbaka
Krönika Svenskläraren: Arbetsgivare förkastar etablerade sanningar och vetenskap när de söker lärare.
Svenska som andraspråk Forskaren: Det var överraskande att se.
Krönika Eleven till svenskläraren: ”Den här boken rör du inte!”
Lektionstipset ”Det är en gåva som jag tycker att vi verkligen ska ge våra barn.”
Reportage Gymnasieläraren: Många intressen gör en människa mer djup och intressant
Lärarpriser ”Jag tycker att språk och litteratur är jätteviktigt.”
Utållighetsraset 9 av 10 lärare: Eleverna ger upp direkt.
Uthållighetsraset Forskaren: Dubblerar risken att utveckla ångestproblematik.
Uthållighetsraset ”Utantillkunskaper gör att man kan jobba snabbare och avancera.”
Uthållighetsraset Agneta Gulz: Ger eleverna en felaktig bild av lärande.
Krönika Editionschefen om varför Ämnesläraren djupdyker i känsliga frågan.
Uthållighetsraset ”De tappar fokus, är trötta och somnar, har svårt att sitta stilla.”
Böcker Ny bok djupdyker i utmanande situationer.
Lärarutbildning ”Betydligt bättre förberedda att arbeta ute i en klass från dag ett.”
Krönika Svenskläraren: Alla elever bedyrar sin oskuld.
Krönika ”Inget annat medel utvecklar oss och vårt tänkande på det sätt som litteraturen gör.”
Psykologi Forskaren har djupdykt i psykologiämnets historia.
Vi lärare debatt ”Så vad gör vi åt saken?”
Reportage Svenskläraren: Jag har blivit trygg med att vara i gråzonen.
Krönika Svenskläraren: Backa ett steg och se till att innehållet alltid kommer först.
Krönika ”Kan jag få fortsätta läsa den här boken?”
Svenska som andraspråk Ögonöppnare för svensklärare: ”Äntligen förstått skillnaden”.
Nationella prov Svenskläraren: Skolverket sätter oss i en jättejobbig situation.
Krönika ”Vilken blir min roll som lärare i ett sådant system?”
Vi lärare debatt Lärarutbildarna: Beklagligt att frågan behandlas på ett så oinitierat sätt.
Läsinlärning Gymnasieläraren: Ger eleverna en kick att fortsätta träna.
Forskning Forskaren: Används utan att vi vet hur de påverkar förståelsen.
Lektionstipset Svenskläraren Jan Ericson om sina dubbla roller som läsfrämjare.
Vi lärare debatt SO-läraren: Ett E i betyg kan ibland vara gott nog.
Krönika Svenskläraren: Fram med problemet i dagsljus så att vi kan syna det
Forskning Forskaren: Undervisningen kan bli mindre likvärdig.
Forskning ”Studieresultaten försämras när undervisningsspråket är ett annat än modersmålet.”
Krönika ”Kompromissen kändes rimlig där och då, men elevens fråga har legat och gnagt”
Sfi-undervisning Skolinspektionen om sorgebarnet: Krävs större engagemang.
Panelen Knepen som får eleverna att vänta på sin tur.
Reportage SO-läraren: Det håller det fräscht på något vis.
Forskning Forskaren: Förväntningarna är högt ställda och målen svåra att uppnå.
Böcker Författarens bästa tips.
Lektionstipset Därför slänger religionslärarna av sig strumporna i klassrummet.
Krönika ”Låt lärare vara lärare och låt elever vara elever.”
Krönika Svenskläraren: Skolan är torftig, kall och full av mögel.
Forskning Professorns fem bästa tips.
Forskning Forskaren om sina vägledande principer.
Omöjligt uppdrag ”Stor risk att anpassningarna snarare blir förenklingar som leder till att själva lärandet uteblir.”
Omöjligt uppdrag ”Plötsligt blir det som en ketchupeffekt, allt börjar fungera.”
Omöjligt uppdrag Agneta Gulz: Inkluderingstanken har kidnappats av ekonomiska krafter.
Omöjligt uppdrag Svenskläraren: Cementerar eleverna på befintliga nivåer.
Omöjligt uppdrag Ny undersökning: Varannan elev i behov av särskilt stöd får inte det
Omöjligt uppdrag 13 vittnesmål från Ämneslärarens stora enkät.
Omöjligt uppdrag Tre av fyra lärare hinner inte hjälpa alla elever: ”Vi är maktlösa”