Skatteavdrag på fackavgiften slopas
Politik
Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag röstades igenom i riksdagen på onsdagen. Det innebär sänkt skatt på inkomster – men också att skatteavdraget på fackavgiften tas bort.
– Jag kan inte se att det syftar till något annat än att försvaga facken, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
I riksdagens omröstning fick M och KD igenom sitt budgetförslag med stöd av SD, medan C och L lade ner sina röster.
En av konsekvenserna är att den nyligen införda skattereduktionen på fackavgiften slopas. Sedan 1 juli i år får man dra av 25 procent på sin årliga avgift från skatten. För den som har en fackavgift på 400 kronor i månaden innebär det 100 kronor. Men nu försvinner alltså avdragsrätten.
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, är kritisk.
– Det är helt orimligt eftersom man behåller arbetsgivarnas rätt att dra av sin avgift för arbetsgivarorganisationerna. Det skapar en obalans på arbetsmarknaden. Jag kan inte se att det syftar till något annat än att försvaga facken, säger hon.
Samtidigt genomför de båda partierna ytterligare ett jobbskatteavdrag, vilket ger en skattesänkning på 200 kronor för den som tjänar 30.000 kronor i månaden. För dem med lägre inkomster blir skattelättnaden mindre.
Dessutom höjs brytpunkten för statlig skatt till 42.000 kronor vilket ger 282 kronor mer i månaden om man tjänar 43.000 kronor.
M- och KD-budgeten innebär skattesänkningar på arbete på sammanlagt 13,4 miljarder jämfört med regeringens förslag.
Kommunerna får i M+KD-budgeten 4,1 miljarder i generella bidrag nästa år, jämfört med
de 5 miljarder som regeringen tidigare sagt att man vill ge.
I övergångsbudgeten fanns därutöver 3,5 miljarder kronor till kommunerna för ökad likvärdighet och kunskapsutveckling i skolan. Dessa pengar är redan utlovade till kommunerna och finns kvar i den beslutade budgeten.
M och KD vill dessutom avskaffa förskoleklassen och göra grundskolan tioårig, med ett fyraårigt lågstadium. Därför skjuter man till pengar för att fortbilda förskollärare de kommande åren.
– Riksdagen beslutade för inte så länge sedan om en obligatorisk förskoleklass. Det är bekymmersamt att man bakvägen tar upp kampen om sexåringarnas undervisning, säger Johanna Jaara Åstrand.
De två partierna avser också införa obligatorisk språkförskola från tre års ålder, för att barn i familjer som inte talar svenska ska lära sig språket i förskolan. De här delarna kan dock ändras av en kommande regering i en extra ändringsbudget. För att göra grundskolan tioårig krävs dessutom ett riksdagsbeslut. Skattesänkningar som riksdagen beslutat om ligger däremot kvar.
