Tenstalärare får årets Pennsvärd: ”En fantastisk bekräftelse”

Pavlina Spanos på skolgården på Enbacksskolan i Tensta.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Pavlina Spanos på Enbacksskolan i Tensta är årets mottagare av Berättarministeriets lärarpris, Pennsvärdet, för att ha stärkt sina elevers språk, kreativitet och kritiska tänkande. ”Jag grät av glädje och blev så glatt överraskad och stolt”, säger hon.

Pavlina Spanos tänker på sina elever dygnet runt och trivs med det. Allt hon gör som lärare spelar roll för eleverna. Det är ett stort ansvar men också en enorm drivkraft, tycker hon.

Varje morgon kl. 6.30 är hon på plats på Enbacksskolan i Tensta och förbereder det sista inför dagens lektioner och fixar kaffet innan kollegorna kommer.

– Jag är lite kontrollfreak och får mycket gjort på morgonen, säger hon.

Efter 20 år som lärare på skolan vet alla vem hon är och hon känner såväl syskon som föräldrar till eleverna.

– Under påsklovet kom samtalet att jag hade blivit utvald av juryn och skulle få utmärkelsen Pennsvärdet. Jag grät av glädje och blev så glatt överraskad och stolt. För mig är priset en fantastisk bekräftelse på att jag är på rätt väg och gör något bra.

Pavlina Spanos och arbetskamraterna Lars Häggström och Elsa Luthman arbetar tillsammans i ett trelärarsystem med 43 elever i en sjätteklass. De börjar dagen i storklass och delar sedan upp klassen i olika konstellationer beroende på ämnen och arbetsuppgifter. Lärarna lägger schemat och anpassar det utifrån behoven som finns. Kollegorna lär av varandra, reflekterar över undervisningen och stöttar varandra. Och framförallt hinner de se elevernas behov.

– Vi har arbetat länge med trelärarsystem på skolan men alla arbetslag delar inte upp sina elever som vi gör.

Tensta är ett socioekonomiskt utsatt område. Många lärare har arbetat länge på skolan och den är populär i området. Det är bara sex elever i klassen som läser svenska som modersmål - majoriteten har svenska som andraspråk.

Vi lärare måste inse hur mycket vi betyder för dem.

Pavlina Spanos förstår hur det kan kännas att inte behärska ett språk fullt ut. Pappanär grek-cypriot men hon, som är född i Sverige, med svenska som modersmål, har själv haft svårt med grekiskan vid släktbesöken på Cypern.

Hon har sett hur det fria skolvalet har lett till att allt färre elever med svensk bakgrund väljer skolan.

– Tidigare hade vi ungefär 70 procent med utländsk bakgrund och då umgicks barn och familjer över gränserna. I dag har närmare 100 procent av skolans elever utländsk bakgrund.

För att de ska få träffa elever med svensk bakgrund har Pavlina Spanos och kollegorna skapat utbyten med andra skolor.

Hon är starkt engagerad i arbetet med att öka tryggheten och välbefinnandet bland barnen.

En gång per termin identifierar hon, via en elevenkät, de platser som eleverna upplever som trygga eller otrygga för att hon tillsammans med skolledningen ska kunna öka vuxennärvaron eller på annat sätt stärka tryggheten.

Pavlina Spanos arbetar även med projektet Amor, som står för ansvar, medmänsklighet, omsorg och respekt tillsammans med skolans kurator. Tanken är att varje elev blir medveten om betydelsen av att själv agera. De som visar medmänsklighet eller omsorg ska få en återkoppling varje vecka.

Hon poängterar hur viktigt det är att bemöta eleverna under skoldagen för att de ska våga tro på sig själva och sin förmåga att lyckas i skolan och som individer.

– Vi lärare måste inse hur mycket vi betyder för dem.