![](/contentassets/0c448d5af5b142d0a0c837a20ffdd6d5/skarmavbild-2021-05-07-kl.-09.20.14.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Erik Norrlin, en av de fd lärarna och grundarna medger att det inte fanns någon plan. Foto: SVT
Waldorfdokumentären
Elever på Solvikskolan blev utsatta för våld och hånade av lärare. Men även rangordnade och bemötta utifrån antroposofins fyra temperament; melankoliker, koleriker, flegmatiker och sangviniker.
– Man önskade att fler hade gjort polisanmälningar. Det fanns mycket att ta av, säger eleven Signe i SVT:s skrämmande dokumentär om Solvikskolan
SVT:s andra avsnitt av filmaren Jasper Lakes dokumentär ”De utvalda barnen” sänds på torsdagkvällen och ligger även ute på SVT-play. Där beskrivs hur lärare på Solvikskolan i Järna såväl bortsåg från som deltog i mobbning, kränkningar och våld mot sina elever. Den lyfter också hur viktig antroposofins grundare Rudolf Steiner var för grundarna av Solvikskolan.
I dokumentären framgår att filmaren Jasper Lake inte visste så mycket om grundaren till antroposofin och Waldorfpedagogiken under sin skoltid. Detta trots att Rudolf Steiners porträtt hängde på väggen i såväl i hans eget hem som hos de flesta andra kompisar han kände.
– Vi åt konstig mat. Vi hade märkliga kläder och vi fick inte titta på tv, säger han i dokumentären.
Att det var kopplat till antroposofin på något sätt anade han men inte hur.
Rudolf Steiner (1861-1925) som grundade antroposofin och waldorfpedagogiken.
Som vuxen har han läst på om Rudolf Steiner. Och hittat kopplingar till sin egen skoltid. Utåt stod Solvikskolan för frihet, konst och lek. Många barn, som han själv, kände sig utvalda och speciella. Andra mådde fruktansvärt dåligt. Från insidan av skolan beskrivs frihetstänket som starkt reglerat och uppdelat i vad som var rätt eller fel att göra.
– När jag pratar med Pär förstår jag att Solviks tolkningar av Steiner skiljde sig från hur andra Waldorfskolor tolkade honom, säger Jasper Lake.
Grundaren och läraren Pär Ahlbom förklarar:
– Vi pluggade Steiner. Vi pluggade inte vad Waldorfrörelsen ville utan vi pluggade vad Steiner sade och hur han jobbade, säger han.
Tankarna bakom antroposofin är inte något som eleverna fick lära sig på Solvikskolan.
– Det undervisades inte i antroposofi, men det utövades antroposofi – varje dag, säger Dorothea, elev 2001–2010.
I avsnittet framträder en bild av att det fanns lärare som snabbt tog tillfället i akt att lyfta eller sänka elever som inte levde upp till idealen.
Flera före detta elever vittnar i dokumentären om obehagliga händelser, ibland uppmuntrat av läraren, som påminner om ren mobbning.
– Det var psykisk misshandel, säger tidigare eleven Robin.
Eleven Linda hävdar att det också förekom mycket våld från lärarnas sida mot elever under hennes skoltid.
LÄSTIPS NYA LÖNELISTOR: Lärarlöner 2021 – se om du har rätt lön
Hon berättar om en lektion där en pojke som de kallade ”Tjocka Daniel” blev slagen i huvudet samtidigt som läraren skrek ”Är du helt jävla dum i huvudet”. Den händelsen ledde dock till en polisanmälan och rättegång.
– Plötsligt kunde en lärare bara kasta något emot en så man fick ducka, säger hon.
Erik Norrlin, en av de fd lärarna och grundarna medger att det inte fanns någon plan. Foto: SVT
Erik Norrlin, före detta lärare och grundare, bekräftar i dokumentären att det har förekommit fysisk aga i skolan:
– Svaret är ja.
Pär Ahlbom säger däremot att han tror det är överdrivet.
De tidigare eleverna berättar också om hur de systematiskt kategoriserades i personlighetstyper eller så kallade temperament. Bemötandet från de vuxna styrdes av vilken kategori de tillhörde. Och bemötandet fortplantade sig snabbt mellan elever efter att deras temperament slagits fast. I grunden var de hämtade från antika filosofer men tankarna kring temperamenten och barn utvecklade av Rudolf Steiner, antroposofins och waldorfpedagogikens grundare.
– Vi visste ju alla vilka temperament vi var. Och jag var ”kolerisk” för jag blev ganska lätt arg på den tiden, säger Natalie som var elev mellan 2001–2010.
Flera elever säger att de upplever att de sorterades in i ett fack, fick en stämpel som de inte kunde ta sig ur.
– Man blev liksom dömd, förklarar Iduna som var elev 1990–1998.
– Känslan av att inte ha någon chans att förändra sig var stark uttrycker Linda, elev 1987–1996.
– Jag minns att jag hade fått den där etiketten att vara ”flegmatiker”. Det blev något som vi pratade om utanför skolan och så där. Och jag minns hur jobbigt det var när någon påpekade och kunde säga som en pik att jag var flegmatiker, säger Linda.
Tidigare Solvik-eleven Tuvali. Foto: SVT
Eleven Tuvali 1989–1998 säger att Pär Ahlbom kanske inte sa rent ut vilket temperament som var finare än det andra:
– Men hans sätt att berätta om de olika temperamenten gjorde att man förstod, säger hon.
Grundarna och de före detta lärarna beskriver med lätthet de olika temperamenten när de får frågan av Jasper Lake. Använda på rätt sätt så är temperamenten ett väldigt bra hjälpmedel, anser läraren Helena Wätte.
– Kolerikerna, de är väldigt bestämda, ofta små människor, förklarar läraren Helena Wätte.
– De går ofta med hälen före, visar Pär Ahlbom och säger sedan: Napoleon var koleriker, Hitler kan ha varit koleriker.
Sangvinikerns temperament.
– De vill inte sitta still, säger Merete Lövlie, grundare och fd lärare, medan en melankoliker aldrig glömmer oförätter.
– Melankolikern är lite svårmodig. Den tycker lite synd om sig själv, förklarar Helena Wätte.
Pär Ahlbom, en av grundarna på Solvikskolan. Foto: SVT
Steiners slutsats var att ett barn med en viss personlighetstyp/temperament skulle bemötas av läraren utifrån samma temperament. ”Lika måste behandlas med lika”
Men var verkligen Solviks grundare Pär Ahlbom övertygad om att temperamenten fanns, frågar Jasper Lake i dokumentären:
– Ja vad fan (säger han och skakar på huvudet och slår ut med handen). Det är inte en övertygelse – det är ren kunskap.
Steiner ansåg att koleriker hade behov av att få bråka ”blåmärken som de får har en utomordentlig god inverkan på det koleriska temperamentet”.
När Pär Ahlbom, en av grundarna och före detta lärare på skolan, får frågan om vilket ansvar skolan haft för elevernas mörka berättelser och dess konsekvenser så svarar han:
Att skolgången på Solvikskolan lett till jobbiga konsekvenser i livet för många elever bemöter han med:
– Ja men det är ju populärt. Det är ju inne att barndomen betyder väldigt mycket och jag kan bara säga: Ojdå så synd att du blev skadad i själen…
FOTNOT: Alla citat i texten är hämtade från del 2 i SVT:s dokumentär ”De utvalda barnen”, som finns på SVT Play och sänds linjärt torsdag 13 maj klockan 20.00.
LÄS ÄVEN
Waldorffilmaren: "Det är dags att de utsatta får berätta sin historia"
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.