Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

– Varsågod att gå in.

En i taget går eleverna lugnt in i det nedsläckta klassrummet och sätter sig på sin bänkplats. Alla sitter knäpptysta och väntar. På whiteboardtavlan står det ”Brons-åldern” med stora bokstäver. Eleverna ska i dag arbeta med faktatexter om tidsepoken och senare under dagen måla egna hällristningar.

Plötsligt hörs ett ljud.

Klassläraren Maria Lychnell tar ton med det silvriga munspelet hon har hängandes runt halsen. Hon håller upp den andra armen och två fingrar som bildar V-tecknet, vilket betyder: stanna upp och lyssna. Eleverna följer hennes order.

Så här går det till varje dag när det är dags för lektion för eleverna i årskurs 2 på Gärdesskolan i Stockholm. Här använder man sig av arbetsmetoden Pax på hela lågstadiet sedan ett år tillbaka.

Pax-arbetet i klassrummet utgår ifrån en vision som klassen formulerat tillsammans med läraren. Visionen är formulerad av eleverna utifrån vad man vill se, höra, känna och göra mer och mindre av i klassrummet för att få en god arbetsro och känna sig trygg i klassen.

Innan lektionsarbetet drar igång ska läraren Maria Lychnell tillsammans med eleverna komma överens om hur de ska arbeta för att främja en bra arbetsmiljö i klassrummet för den stundande lektionen.

I dag har man tillsammans bestämt att eleverna ska fokusera på sitt eget arbete, att man bara får använda ”0 cm-rösten” och således vara helt tyst, samt att man sitter på sin egen plats hela lektionen.

Punkterna skrivs upp tydligt på tavlan.

– Ni vet vad som väntar om ni klarar av att hålla detta i dag, säger Maria Lychnell till klassen och håller upp en liten svart tygpåse.

Ett av verktygen i Pax kan beskrivas som ett spel. Läraren sätter en tidsgräns för hur länge eleverna ska arbeta i klassrummet och en gräns för hur många regelöverträdelser, så kallade ”bliim”, varje grupp kan göra för att klara omgången.

Efter att tiden är slut får alla grupper som klarat att hålla sig inom ramen för antalet regelöverträdelser ta del av en kort frivillig fysisk aktivitet, som dras slumpmässigt från ett urval med många olika aktiviteter.

Aktiviteten ska fungera som ett avbrott för rörelse, en uppmuntran och för att ge barnen tillfälle att träna på att ställa om från fokuserat arbete, till lek och tillbaka igen. Detta bidrar till att gradvis utveckla färdighet i självreglering, visar forskningen.

Det är tyst under hela lektionen och samtliga elever är fokuserade på arbetsuppgiften. Ingen elevgrupp har fått någon ”bliim” och därför kommer de att få sin utlovade fysiska aktivitet.

Maria Lychnell har dragit upp en lapp där det står att eleverna ska få dansa till sin favoritdansvideo på Youtube med låten ”Can’t stop the feeling”.

– Så bra, vad ni arbetade koncentrerat nu, du gav dig själv och dina kamrater arbetsro och vilka fina resultat ni fick när ni skrev era texter, säger Maria till hela klassen och trycker igång musikvideon på smartboarden.

Detta skiljer sig från många andra klassrum runt om i Sverige. Det Pax ska bidra med är ett arbetssätt för hur lärare och elever kontinuerligt kan arbeta för att uppnå visionen – samtidigt som den ordinarie klassrumsverksamheten fortlöper. Nyckeln är att inte ha statiska regler, utan att barnen är delaktiga – och att de själva behöver tänka till mer om vad som behövs för att alla ska få studiero.

Under våren 2017 avslutades den första pilotstudien i Sverige med Pax och forskningsresultaten visar att mängden störande och ofokuserat beteende minskade till hälften – samtidigt som lärarnas stressnivå sjönk till en tredjedel.

Maria Lychnell har arbetat med Pax i ett år efter att ha deltagit i pilotstudien som genomfördes på Karolinska Institutet och hon märker stor skillnad jämfört med hur det var i klassrummet tidigare.

– Eleverna har lättare att fokusera längre pass nu och det har blivit betydligt bättre arbetsro vilket skapar bättre förutsättningar för inlärning. Eftersom eleverna själva är delaktiga i arbetet så motiverar det dem att kämpa. Eleverna är mer medvetna om hela inlärningsprocessen och vilka förutsättningar som krävs för att de ska ha möjlighet att nå målen i skolan, säger Maria Lychnell.

Förutom att få studiero är Pax ett jättebra sätt att få in värdegrunden på skolan, menar hon.

– Skillnaden mellan Pax och andra koncept är att det här genomsyrar hela skoldagen på så sätt att uppdraget med värdegrunden kommer in naturligt. Det är ett konkret och tydligt upplägg med färdig struktur. Dessutom är Pax evidensbaserat vilket är enormt viktigt, skolan behöver verkligen implementera ny forskning i klassrummen och inte hänga kvar vid gamla företeelser som man tror är bra för eleverna, säger Maria Lychnell.

Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning.

Resultaten av metoden på Gärdesskolan är imponerande. Innan Pax kom in i Maria Lychnells arbetsvardag hade hennes klass inte lika bra studiero under lektionerna.

För hennes egen del har arbetssättet gjort att stressen har minskat och arbetsdagen har blivit mer lätthanterlig och positiv.

– Det har gett mycket fina resultat. Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning och för sin skolmiljö. De visar att de förstår i vilka situationer det är viktigt att lyssna och fokusera. En härlig följd av det är att jag upplever att min egen arbetssituation förbättrats, det är lugnare och mindre stressigt. Det ökar mina möjligheter att göra mitt lärarjobb på bästa sätt och jag kan ägna mer tid till undervisningen, säger Maria Lychnell.

Efter lektionen träffar hon kollegorna Ulla-Britt Sirkka, specialpedagog och Pax-instruktör på skolan, och Ann Palmqvist som är speciallärare och sva-lärare. De har i allra högsta grad varit med i införandet av Pax på skolan.

– Pax har bidragit till ett lägre tonläge bland både personal och elever och det spiller över även i andra miljöer och sammanhang. Eleverna har fått ett ramverk som är tydligt och som har skapat lugn, säger Ann Palmqvist.

– Alla elever hänger med mycket bättre. Strukturen gör att det gagnar alla och framför allt elever med svårigheter, säger Maria Lychnell.

– I och med att hela klassen hittar arbetsro så vinner alla i klassen på det. Det bidrar till en positiv inställning till skolarbetet, bättre sammanhållning i klassen och bättre skolresultat, säger Ulla-Britt Sirkka.

Vad tror ni skulle hända om fler skolor i Sverige införde Pax som arbetsmodell?

– Om man verkligen skulle jobba brett med detta i Sverige så tror jag främst att fler elever skulle lyckas nå bättre skolresultat. Arbetsro i klassrummet är en utmaning på många skolor. För såväl lärarna och eleverna innebär det en förbättrad arbetsmiljö, tror Ulla-Britt Sirkka.

– Fler elever skulle känna sig inkluderade, trivas och lyckas i skolan, säger Ann Palmqvist.