Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

På Kattegattgymnasiet i Halmstad jobbar man hjärnsmart. Sedan 2012 har man undervisat om hur hjärnan fungerar och hur man som elev skapar goda vanor genom både fysisk och psykisk träning.

Det började med att skolans rektor, Frank Wedding, hörde av sig till hjärnforskare runt om i hela landet. Till slut nappade Göteborgs universitet och professor emeritus Rolf Ekman som inledde ett samarbete med skolan. Under fem år har hjärnprojektet utvecklats till ett hjärnkoncept som är baserat på aktuell och helt ny forskning om hjärnan och som har tagits fram tillsammans med elever, skolpersonal, hjärnforskare och hjärncoacher.

Ju mer hjärnsmart man har blivit i tänkandet och agerandet på skolan insåg personalen att det inte finns något slut i utvecklingsarbetet.

– Forskning visar att hjärnan är plastisk, det vill säga föränderlig. Det ger ju också ett argument för det långsiktiga lärandet. Så i korta drag handlar det om att få eleverna att förstå att de kan påverka sitt lärande och att nå högre skolresultat genom att skapa goda vanor för resten av livet, säger Sara Karlsson, förstelärare och processledare för hjärnsmartsarbetet på Kattegattgymnasiet.

– I dag är det helt naturligt för många av oss att gå och träna vår kropp och muskler. Men vi pratar ganska lite om hur vi ska träna hjärnan och hålla igång den hela livet. Mår hjärnan bra, mår vi bra, tillägger hon.

Hjärnsmartarbetet på Kattegattgymnasiet grundar sig i något som kallas för de ”10 goda vanorna”. Det är vardagliga rutiner som är framtagna för att främja hjärnhälsan och på så vis skapa förutsättningar för lärande.

– Vanor som sömn, kost, fysisk aktivitet, positiv tanke, lära sig nya saker, hantera stress, vänner och gemenskap, omväxling, fatta egna beslut och repetition, är alla viktiga för att vår hjärna ska må bra. Det är väldigt logiskt att det leder till bättre resultat för eleverna i skolan om vanorna fungerar.

Sara Karlsson menar att det blir som en positiv spiral som med ökat dopaminpåslag kan få vem som helst att nå hur långt som helst.

– I skolan handlar det om en tro på att vi vill lära oss. Vårt mål med arbetssättet handlar om att försöka ge eleverna strategier och verktyg för att kunna bli piloten över sitt eget liv. Att det faktiskt går att träna sig till framgång. Det är en stor skillnad mellan ”det här kan jag inte” och ”det här har jag inte lärt mig ännu”. Forskning från Carol Dweck om Mindset och Angela Duckworth om grit har varit temat för det kollegiala lärandet detta läsår.

Men att skapa förutsättningar för lärande börjar långt innan Sara Karlsson varje dag startar en lektion. Här måste alla roller på skolan vara med på vägen: elevhälsan, lärare och skolledning så väl som övrig personal som möter eleverna.

– För att inte tala om hur vi som kollegie påverkar varandra. Alla har att vinna på att vara hjärnsmarta.

Sara Karlsson är väldigt nöjd med det övergripande arbetssättet och skolans närvarande elevhälsa, vilket är en av nycklarna bakom framgången.

– Det finns till exempel resultat från elevhälsoenkäter som visar på elever som har haft svårt att sova och då finns det hjälp att få av vårt elevhälsoteam som kopplas in. Till exempel har Kattegattgymnasiets arbetsterapeut jobbat med olika strategier för bättre sömn och hjälpmedel som kedjetäcken som några elever har fått testa och sedan har vi utvärderat det, säger hon.

Berätta mer om resultaten av hjärnsmartarbetet. Vad ser ni för resultat än så länge?

– Eleverna som är med vittnar själva om att de känner sig hjälpta av kunskaperna hur de ska kunna ta kommando i olika situationer och kunna hantera sin egen vardag. Att använda argument från hjärnforskningen och visa på effekterna i hjärnan märker vi ger tyngd och trovärdigheten ökar. När eleverna sedan själva hjälper varandra genom att delge olika strategier för exempelvis bättre pluggteknik, studievanor, klassrumsmiljö, inställningen vid prov och presentationer märker jag ju också som lärare att det har effekt, säger hon och fortsätter:

– Vi har även fått ett gemensamt språk på skolan som elever och lärare talar med varandra. Det handlar om att tillsammans ansvara för vår lärmiljö och att påminna varandra om att ansvaret ligger hos oss själva. Hur jag ”primar” och berikar både min inre och yttre miljö. Vi märker även skillnad hos lärares didaktiska val i planeringen och genomförande av undervisningen när de involverar kunskapen om hur hjärnan fungerar.

Arkitektbilden visar ritningarna på entrén på den nya skolan som ska stå klar 2020. Bild: Fredblad arkitekter

Hur går det med likvärdighetsaspekten, och exempelvis barn med NPF, inom hjärnsatsningen?

– Här handlar det om att hitta vad som fungerar just för dig. I det här sammanhanget kommer de multimodala in och att man behöver anpassa undervisningen. Eleverna behöver ibland olika sätt att lära sig. Även om vi alla i grunden har en hjärna så fungerar vi olika, och det är jätteviktigt att vara medveten om hur vi alla fungerar. Här kommer elevhälsan in och är högst delaktig.

Sara Karlsson har under de fem senaste åren märkt att forskning kring hjärnan har fått allt mer uppmärksamhet. Men hon vill se mer av forskningen i läraryrket.

– Det är konstigt att fler inte får lära sig om detta, för så här borde ju alla arbeta. Det är alldeles för lite fokus på hjärnan på lärarutbildningen. Alla borde ha med sig det här i vardagen för det är i hjärnan det händer. Det handlar om att skapa förutsättningar för lärandet, och att då ta in neurovetenskap tillsammans med didaktisk forskning och se vad som händer i hjärnan för att främja lärandet. Det är viktigt i sammanhang som vad som egentligen händer när man startar upp en lektion på ett visst sätt, längden på lektionen och hur jag ska lära mig.

Vad ser du för utmaningar med arbetet?

– Ett av våra mål är att kunna mäta effekterna av hjärnsmartarbetet. Hela materialet och det koncept vi arbetat fram tillsammans vilar på vetenskaplig grund. Vi har gjort olika intervjuer och enkäter med eleverna för att utvärdera insatserna ur ett kortsiktigt perspektiv men med bakgrund av det hjärnforskarna säger om det långsiktiga perspektivet är det svårt att efter en termin eller läsår få fram resultat. Därför pratar vi nu om att vi skulle vilja kunna följa eleverna efter gymnasiet. Gymnasietiden är en relativt kort tid, om man tänker på vårt mål att ge eleverna strategier för god hjärnhälsa genom hela livet skulle vi ju vilja kunna se om det verkligen ger effekt i det långsiktiga perspektivet.

Att säga att hela Kattegattgymnasiet är hjärnsmart är målet, men i dagsläget har man en bit kvar dit.

– Mycket av det vi redan gör är hjärnsmart men alla gör inte kopplingen dit. Jag ser fram emot det utvecklingsarbete vi har framför oss för jag tror på ett livslångt lärande och en blomstrande hjärna. Vi ska befästa oss som Sveriges första hjärnsmarta skola. Spridningen av hjärnsmartarbetet är redan igång och i ett pågående Skolverket-projekt med fokus på hälsofrämjande arbete samarbetar vi nu också med två grundskolor.

Arkitektbilden visar ritningarna på entrén på den nya skolan som ska stå klar 2020. Bild: Fredblad arkitekter

Hjärnsmartsatsningen på Kattegattgymnasiet kommer under januari 2020 med alla 1 350 elever att flytta in i helt nya lokaler för att ta satsningen ett steg längre. Där kommer det att byggas ett toppmodernt hjärngym.

– Alltså ett 50 kvadratmeter stort rum som kommer att vara symbolen för vår hjärnsmarta skola. Det kommer att bli Sveriges första hjärngym som byggs i en skola. Vi är med i ett projekt med Real Classroom Lab som stöds av Vinnova där vi just nu håller på att bygga en prototyp på hur rummet ska se ut. Hjärnforskare tillsammans med skolpersonal, elever och representanter från olika företag är med i detta.

Lärare och elever har fått vara med och tycka till om vad som bör finnas i rummet.

– Det är fokus på digital utrustning och hur det kan gynna lärandet och hjärnan. Forskarna pratar mycket om att den framtida hjärnan är en uppkopplad sådan så det kommer finnas VR, skärmar och allt möjligt där inne.