Forskaren: Sluta med dokumentation på förskolan

”Professionella förskollärare ser vad barnen kan. Man behöver inte fylla i matriser”, säger Professor Ingrid Pramling Samuelsson.

Ämnet både engagerar och splittrar. Det handlar om bedömning i förskolan – och Förskolescenen på Bokmässan är fullsatt.

Seniorforskaren Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborgs universitet, förskolläraren och vice ordföranden för Sveriges Lärare Pia Rizell och Astrid Lilja, förskollärare i Mölndal, samtalar under rubriken ”Döma eller bedöma ett förändrat kunnande i förskolan”.

– Sluta med all dokumentation. Era chefer hinner inte läsa 120 sidor och bara en liten del av föräldrarna gör det, säger Ingrid Pramling Samuelsson.

För andra året i rad har förskolan en egen scen på Bokmässan, för första året tillsammans med Sveriges Lärare.

– Först var jag lite irriterad över att scenen ligger så långt borta, men under de här två dagarna har det varit så välbesökt att vi inte hade rymts på någon annan arena, säger Pia Rizell efter panelsamtalet.

”Måste dokumentera för analysen”

Ett samtal som kryssar kring en fråga som delar förskollärarna. Att undervisa små barn och att bedöma deras kunskaper.

– Förskollärarnas kompetens är att konkretisera målen. Vi måste vara kritiska till vad vi dokumenterar, men vi måste göra det för analysen, säger Astrid Lilja.

Foto: Emma Olsson

Pia Rizell, Astrid Lilja, Ingrid Pramling Samuelsson och moderator Henrik Hamilton, Ifous under ett panelsamtal på Förskolescenen på Bokmässan.

Pia Rizell arbetar språkutvecklande på förskolan i Vivalla där film är ett verktyg för dokumentation.

– I min förskola filmar vi för att synliggöra den skillnad vi ser i barnens kunnande, men det kräver att arbetslaget har tid att sitta ner och titta på det vi filmar, säger Pia Rizell.

”Professionella förskollärare ser”

Ingrid Pramling Samuelsson är mer avvaktande.

– Professionella förskollärare ser vad barnen kan. Man behöver inte fylla i matriser. Varje gång jag går in i en undervisningssituation så bedömer jag vad som sker, säger hon.

Hon vill använda lek som underlag för bedömning.

– Man kan göra leksituationer som visar till exempel storleksuppfattning. Den professionella kärnan är att kunna lyssna på barnen och se vad de befinner sig, säger Ingrid Pramling Samuelsson.

”Häftigt att följa”

Men förskolans läroplan spänner över fem år, säger Pia Rizell.

– Det är viktigt att dokumentera vad barnen kan. Det som är häftigt och fantastiskt med vår läroplan att följa progressionen, säger hon.

Astrid Lilja beskriver hur läroplanen och samtida krav på bedömning kan gå tvärs emot förskolans tradition.

– Alla förskollärare vill väl, men förskolan har så lång tradition av omsorg, förändring tar tid, säger hon.

Sveriges Lärare driver krav på regleringar av barngruppernas storlek och av antalet lärare och barnskötare i arbetslaget.

Det ser väldigt olika ut hos de kommunala huvudmännen, säger Pia Rizell.

– Förutsättningarna är en politisk fråga, resurstäthet och vikarier underlättar. Men vi behöver tid med barnen och tid med arbetslaget, säger Astrid Lilja.

”Svenska förskolebarn har det bra”

Ingrid Pramling Samuelsson vill att åhörarna lyfter blicken.

– Vi får inte fastna i att det är för många barn: det görs väldigt mycket bra. Barn i Norden har det väldigt bra i förskolan, säger hon.

Pia Rizell hyllar samtalet mellan förskollärare som får plats på Bokmässan.

– Intresset är jättestort, särskilt idag med bristen på kompetensutveckling – här finns ett smörgåsbord. Jag har pratat med medlemmar som tagit semester för att åka hit, säger Pia Rizell.

LÄS ÄVEN:

Lärarnas läskrav på nya läroplanerna

Granskning: Laddat ord delar förskollärarna

De får läsning att växa på fritidshemmet

Uppmaningen till lärarna: Kliv ut ur klassrummet

Agneta Gulz om lässtriden: ”Känns som att jag tjatar”

Facket: Boksatsningen hotas av nedskärningar

Hon får det stora priset – och försvarar lyssneläsning